Traditionella jakten hotas när älgstammen minskar

Senast uppdaterad oktober 11, 2023 av Alva Nilsson
Publicerad: oktober 11, 2023

Efter att ha jagat rådjur sedan tidig morgon kan jaktlaget på eftermiddagen njuta av korv och kaffe vid brasan. Foto: Alva Nilsson

I söndags var det älgjaktspremiär i Västra Götaland. Men eftersom Sveriges älgstam de senaste tio åren minskat kraftigt har flera  jägare nu tvingats avstå från sitt största intresse.
–För några år sedan var vi 25 jägare som satt här, nu är vi bara sex, säger Peter Höök.

Peter Höök är ordförande i Uddevalla norra älgskötselområde som är ungefär 10 000 hektar stort med tolv jaktlag som jagar på marken. När älgskötselområdet bildades år 2000 fanns det gott om älg, cirka 10-15 älgar per 1000 hektar. Idag har älgstammen minskat med en tredjedel, som enligt Peter Höök är oroande siffror.

–Min drivkraft är att min son ska få uppleva samma älgjakt som jag och min far har fått. Om utvecklingen fortsätter kommer han inte att få vara med om det. Vi som jägare har ett ansvar att förvalta viltet till nästa generation, säger han.

Förra året var första gången Peter Höök inte tog semester under älgjakten. Foto: Alva Nilsson

För att få älgstammen att växa sköt inte Peters älgskötselområde någon älg förra året. I år hänger deras älgjakt på hur många kalvar som finns. Orsaken till att man vill skjuta kalvar är för att det inte påverkar älgstammen negativt, eftersom korna då har ett helt år på sig att förbereda sig och kan föda nya kalvar nästa år. 

–Av den anledningen har vi jägare valt att ta det väldigt försiktigt med avskjutningen av vuxna djur. Vi kommer att låta antalet kalvar styra hur många vuxna älgar vi kan skjuta. Vid månadsskiftet tänker vi gå ut och jaga älg, men bara om det finns några kalvar att skjuta, säger Peter Höök.

”Det måste vara reproduktionen som styr jakten”

Att mäta älgstammen går till så att under älgjaktens sju första dagar bör alla jägare lämna in en älgobservation. I rapporteringen observeras alla kor, tjurar och kalvar jägarna sett och på det sättet går det att ta fram statistik om älgstammens storlek. Det beräknas att på varje hondjur går det 0,4 kalvar. Så har man sett 100 hondjur beräknas det finnas 40 kalvar.

–Målet som länsstyrelsen och alla älgskötselplaner har är att det ska vara 0,8 i reproduktionstalet. Om fokuset istället för att ligga på antalet älgar per tusen hektar till att fokusera på reproduktionstalet tror jag att jägare, markägare och skogsägare alla hade varit nöjda. Det måste vara reproduktionen som styr jakten, säger Peter Höök.

Enligt Peter bör reproduktionstalet försöka höjas till 0,8 eftersom det hade lett till att man hade kunnat jaga mer på hösten och i sin tur ha färre älgar i skogen under vintern. Det hade i sin tur lett till mindre betesskador på skogen, vilket är skogsägarnas största anledning till att vilja minska älgstammen.

–De stora skogsbolagen vill tjäna pengar och hävdar att älgen äter upp deras pengar. Medan vi jägare vill ha älgar eftersom det är en livskvalitet för upp mot 300 000 jagande svenskar. Det är där debatten står, säger Peter Höök. 

Anders Larsson har under dagen jagat rådjur med hundar. Vid jagande av rådjur är det viktigt med hundar som inte skrämmer upp djuret, därför passar små hundar av rasen tax och beagle bra. Foto: Alva Nilsson

Varför inte reproduktionstalet höjs från 0,4 till 0,8 finns det många teorier om, men troligtvis är anledningen födobrist. Bristen på föda kan ha flera orsaker. Dels beror det på konkurrensen med andra hjortdjur, kronvilt, dovvilt och rådjur. Men det kan enligt Peter även bero på ett förändrad skogsbruk.  

–Hade det funnits tillräckligt med mat hade korna kunnat producera stora, fina och många kalvar. Idag finns det inte lika mycket bärris kvar i skogen och träden i skogen har ändrats från tall till gran. Vilket inte är konstigt, eftersom när det fanns mycket älg åt de upp tallen som planerats. Så istället planterades gran som älgen inte ger sig på, säger Peter Höök.

Klimatförändringar minskar älgstammen

Peter har även börjat funderat på om klimatförändringarna påverkar älgstammen negativt. 

–Vi är i en klimatförändring och vi har ibland extremväder. Sommaren 2018 och 2019 var det väldigt torrt under våren och sommaren. Det var väldigt få kalvar av de två årskullarna som överlevde. De som väl överlevde blev väldigt små och de tog lång tid innan de kunde fortplanta sig. Likaså i år var våren torr, även om den regniga sommaren var bra ur ett älgperspektiv, säger han.

Förr kunde det finnas en prestige i att skjuta stora älgar, men enligt Peter ser det annorlunda ut idag när älgstammen minskat.

–Det har svängt snabbt, när det fanns gott om älg för tio år sedan var det såklart speciellt att få skjuta en stor älgtjur. Idag jagar man hellre på ett sätt som ger utrymme för älgstammen att växa. De jägare som jag träffar är alla bekymrade över utvecklingen och vill jobba för att älgstammen ska växa, säger Peter Höök. 

Peter och hans pappa Gunnar Höök har sedan 40 år tillbaka jagat ihop. Nyligen tog även Peters son jägarexamen och kommer, om älgstammens framtid säkras, kunna jaga älg med sin far och farfar. Foto: Alva Nilsson.

Att jägarna vill ha en stark älgstam beror på att de vill kunna fortsätta med sitt intresse och livsstil. Peters son är 14 år och har precis tagit jägarexamen, men som det ser ut nu kommer han aldrig få känna lyckan av att fälla skogens konung. Det är något Peter vill ändra framtiden för.

–Min drivkraft är att min son ska få uppleva samma älgjakt som jag och min far har fått. Om vi fortsätter som vi gör nu kommer inte han att få uppleva det, säger Peter Höök.

Kulturvärdet i jakten

I Sverige finns det närmare 300 000 registrerade jägare enligt Jägareförbundet. Jakt är något som engagerar många, speciellt de som bor på landsbygden.

–Har man vuxit upp med jakten och känner att det är livet är det otroligt olyckligt att den fråntas från en, genom en i min mening dålig älgförvaltning. Det blir en politisk fråga, skogsbolagens kapital kontra människors livskvalitet, vad är viktigast?. Man bör kunna komma överens om vi fokuserar på reproduktionstalet för att se till att det blir en meningsfull jakt, säger Peter Höök.

Alva Nilsson
alva.nilsson@edu.ljungskile.org