Ljungskile Nyheter

Krönika: Demokratidagen är varje dag

Senast uppdaterad september 28, 2020 av Gabriella Silfverhielm Gren
Publicerad: september 23, 2020

Krönikören Elin Stadenberg. Foto: Eloise Davidsson.

Förra veckan inföll den internationella dagen för demokrati. Dagen är instiftad av FN för att påminna världen om alla människors rätt att göra sina röster hörda. Som blivande journalist är det inte bara Demokratidagen den 15 september, utan varenda dag.

Personligen känner jag mig ganska trygg med att säga vad jag tycker. Ja, förutom att jag lätt kan drabbas av konflikträdsla eller bli nervös när jag ska stå upp för mina åsikter inför människor som tycker någonting helt annat. Men bortsett från dessa osäkerheter, som är fullt möjliga att öva upp, så är jag priviligerad att få tala högt utan att min trygghet hotas. Dels för att jag lever i en demokrati, dels för att jag på flera sätt tillhör normen. 

I år var temat för Demokratidagen just trygghet och rätten att bli lyssnad på. För det är förstås en viktig komponent när man pratar, att någon också vill lyssna på vad man har att säga. Jag kan skrika mig hes men om ingen tycker att min röst är värd att höras så kommer jag ändå inte att känna mig inkluderad. Frågan är om vi lyssnar lika mycket på allas röster? 

Det är fantastiskt att vi lever i en demokrati, men jag upplever att även nordanvinden sveper med sig många röster. Oavsett om vi är medvetna om det eller inte så styrs våra beteenden av olika normer för hur vi ska se ut, prata och vara. Vem som är att lita på och värd att lyssna till. Det är lätt att klappa ett upprört barn på huvudet, tro att en människa som inte har något hem inte heller har några åsikter eller att våra äldre har glömt all visdom de samlat på sig under sina långa liv.

Samhället är inte bara till för alla, det är alla tillsammans som utgör samhället. Och för att alla ska känna sig inkluderade så behöver allas röster räknas. Jag bara råkar bo i mitt skinn och jag känner mig lyckligt lottad som får använda min röst. Som blivande journalist tänker jag använda den rösten till att få så många som möjligt att känna som jag.

Elin Stadenberg
elin.stadenberg@edu.ljungskile.org