”Hockeyn är oslagbar när det kommer till att motverka ångest”

Senast uppdaterad november 24, 2023 av Christoffer Gustafsson
Publicerad: november 20, 2023

Den blanka isen ligger tom och orörd framför båsen. Vattenångan avdunstar upp mot hallens tak som ett långsamt andetag. Ett andetag som är en blandning av lugn och förväntan. Även om man inte är ensam på isen finns ändå den där känslan av frihet alltid där. Få andra platser kan vara lika intensiva och känslofyllda, samtidigt som tillvaron är helt problemlös och det bara är nuet som räknas. När de första skären ut på isen tas slår det lock för öronen, alla vardagsproblem försvinner och stress är ett minne blott.

Det är en regnfylld höstdag när vi träffas på kaféet i östra delarna av Göteborg. Trädkronorna börjar tömmas på de färgglada löven. Vilken månad det är går att tyda på den mustasch som pryder Karl Trogens överläpp.

– Jag har inte så mycket skäggväxt så jag fick tjuvstarta lite, skojar han.

Vi slår oss ner i två nedsuttna fåtöljer som är sådär mjuka som bara gamla soffmöbler kan vara. När kopparna är fyllda med nybryggt kaffet tar det inte lång tid innan samtalet tar sin bana in på hockey. Kanske beror det på kaffet. Även om det i ett omklädningsrum oftast är allt annat än nybryggt.

Fakta om psykisk ohälsa i Sverige  

I en rapport som Folkhälsomyndigheten presenterade i januari 2023 kan man läsa att barn och unga som är fysiskt aktiva mår bättre. De visar också färre tecken på psykiska besvär, enligt undersökningen.

Psykiska besvär som stress, ångest, nedstämdhet och svårigheter att sova är vanligt förekommande i Sverige. Enligt statistik från Nationella folkhälsoenkäten lider drygt 40 procent av befolkningen i åldrarna 16 till 84 av dessa problem. 

Det finns skillnader mellan män och kvinnors rapporterade psykiska bekymmer. Det är nästan dubbelt så ofta som kvinnor vårdas för psykiska besvär i jämförelse med män. Samtidigt är sju av tio personer som begår självmord i Sverige män. De söker också psykologisk hjälp i mindre utsträckning än kvinnor.

”Det roligaste jag vet”

Karl Trogens är idag 32 år och har spelat hockey sedan han var sex år gammal, och glädjen till sporten finns kvar än idag. Det finns inte heller något som tyder på att passionen håller på att minska.

– Min pappa är gammal hockeyspelare, så han drog in mig i det. Det är det roligaste jag vet och så har det alltid varit, säger han. 

Sedan dess har han varit fast, även om tveksamheter kring att fortsätta har dykt upp då och då.

– Man har ju funderat på att sluta några gånger men gör ju aldrig det, skrattar han. Man tänker att man ska sluta, men så blir det augusti och då vill man hoppa på det igen.

Hockeyomklädningsrummet  avskräcker ofta ovana besökare med sin konstanta odörblandning av nygammalt kaffe och skydd som inte bytts ut på tiotals år. En lukt som är så vanlig för de som vistas i rummet dagligen att de har blivit immuna. För dem som kallar omklädningsrummet för sitt är det en central plats i utövandet av sporten. Så mycket mer än bara ett rum att byta om i. Det är som ett andra hem. Karl berättar att den främsta anledningen till att han fortsätter spela är just gemenskapen i omklädningsrummet.

– Det är väl typ 90 procent av hela grejen, säger Karl. Bara att få vara en del av ett lag, alla får ju inte det. Mycket har att göra med lagsammanhållningen, jag har svårt att se att det skulle vara lika roligt att hålla på med någon individuell sport. 

Arina Ljung är legitimerad psykolog och har utbildat sig vidare till idrottspsykolog. Hon brinner för att fokuset på den psykiska hälsan ska ges större utrymme inom idrotten.

– Jag tror många glömmer bort vilken stor roll idrott kan ha, inte bara för den fysiska hälsan utan framförallt för den psykiska hälsan.

En viktig komponent av idrottens betydelse för personen som hon lyfter är just sammanhållningen.

– Idrott ger sammanhang, som också är otroligt viktigt för den psykiska hälsan. Man får tillhöra en grupp och skapa relationer, säger Arina Ljung.

Och det är något som Karl verkligen kan intyga.

– Känslan av att få kliva in i omklädningsrummet, träffa kompisar och vara som en liten sexåring igen är svårslagen. Det är jäkligt kul att få vara i den här lilla bubblan, pusha på varandra, skrika på domaren och bli osams med motståndare. Någonstans så är det det roligaste man vet, säger Karl.

Träningen som medicin

Men att få komma till hallen är inte bara en fritidssyssla. Det är också ett sätt att komma undan vardagsproblemen. Han berättar om hur hockeyn har varit som ett hjälpmedel för att må bra. Det har alltid har varit ett sätt att rensa huvudet och glömma bort problem genom att åka till träningen.

– Om du har haft en pissdag, så åker du till hallen och så glömmer du bort allt och du kommer på andra tankar. Det är jäkligt fint att kunna ha det, för alla har ju inte den möjligheten.

Och han tillägger:

– Du kan inte åka runt och tänka på annat på isen för då blir du ju överkörd. 

Arina berättar att idrott kan påverka den psykiska hälsan på många olika sätt, exempelvis genom att påverka hormoner som finns i kroppen.

– Det frigörs naturliga signalsubstanser, framförallt endorfiner. Dessa endorfiner skapar en känsla av välmående och lycka. Det kan också bidra till att minska ångest och stress, säger hon.

– Om man tittar rent generellt så ser man att många som ägnar sig åt fysisk aktivitet också mår bättre, säger Arina.

Ljudet av de första skären ut på en nyspolad is är svårslaget. Skenorna skär som knivblad och det sjunger ändå ner i betongen där under. Ett sjungande ljud som varje gång påminner om många hockeyspelares allra första stapplande skär på någon sjö. Tanken på den där känslan av att kliva ut på isen får Karls ansikte att skina upp.

– När man går ut på isen är det en jäkligt fin känsla och det har det alltid varit. Det känns lite som ett kosläpp, säger han med skratt i rösten. Det är så jäkla roligt oavsett om det är träning eller match. Det är det roligaste man vet, säger han.

Karl berättar om tiden under pandemin, när nästan all idrott stängdes ner och möjligheten att åka till hallen och träna hockey plötsligt rycktes bort.

– Det låter kanske konstigt med tanke på vilken nivå det är man spelar på, men det var den tråkigaste vintern i mitt liv.

Karl berättar också att hockeyn ibland kan vara psykiskt jobbig och att den kan få honom att börja fundera på varför han ens spelar. Men det finns ändå något som drar honom tillbaka. Det kan vara något så enkelt som att hälla upp en varm kopp och prata med sin båsgranne om vad som hänt i helgen eller den där nya tv-serien som du bara måste se.

– Sen är man där nästa träning igen, och så är det lika roligt som alltid. Jag får vara med kompisar, jag får skratta och det varar i flera timmar. Det är inte som att bara gå ut och springa i en timme, det sitter i från det att du kommer till omklädningsrummet tills att du är hemma igen.

Bättre sömn, mindre stress

Det är inte bara frigörandet av endorfiner som är en positiv effekt av fysisk aktivitet. Det bidrar även till ökad koncentrationsförmåga och ger bättre sömn och sömn är enligt Arina en väldigt viktig bidragande faktor till psykiskt välmående.

Arina ställer sig väldigt positivt till att den fysiska aktiviteten skulle behöva ökas hos alla i befolkningen, för att få positiva psykiska effekter av det. Hon betonar nyckelfaktorer som sammanhang, bättre sömn och mindre stress. 

– Därför är det sorgligt att det blir mer och mer stillasittande och att det är få som ens når upp till den rekommenderade delen fysisk aktivitet.

Karl berättar också om hur träningen medför flera positiva saker. Han tycker att det gör att kost och sömn kuggar i och flyter på nästan automatiskt. Han berättar om hur han upplever att kvalitén på sömnen blir bättre, även om det ibland kan medföra lite svårigheter att somna.  

– Man kommer i säng sent många gånger på grund av hockeyn, men det har att göra med matchtider. Till exempel i tisdags spelade jag match och den var väl inte klar förrän kvart över tio.

Men han tillägger att det är något som har blivit bättre med åren. Erfarenheten har lärt honom att hantera det.

”När det hälsosamma blir ohälsosamt”

Arina berättar att även om fysisk aktivitet och idrott är ett viktigt verktyg för att må bra, så är det inte allt. Detta är något som hon jobbar med i sitt arbete. Hon tar även upp att idrott och fysisk aktivitet kan påverka den psykiska hälsan på ett negativt sätt. 

– Om det blir för mycket av det goda, när det hälsosamma blir ohälsosamt. Ett exempel är överträning, som innebär att man tränar för intensivt under längre perioder utan att kroppen tillåts återhämta sig tillräckligt, fortsätter hon.

Om det kan bli för mycket träning för att det ska vara bra för hälsan, kan Karl hålla med om även om han inte har upplevt det själv.

– Skaderisken finns där men det är inget man tänker på när man kör. Även om vissa ibland har sagt till mig att jag tränar för mycket så håller inte jag med, för jag gör det bara för att jag tycker det är kul.

Hockeyn har varit som en räddning mot alla ångestkänslor för honom, och han uttrycker tacksamhet över att ha sporten i sitt liv.

– Jag har mycket att tacka hockeyn för, säger Karl med värme i blicken. 

Han slår fast att hockeyn är oslagbar när det kommer till att motverka ångest.

– Träningen är som medicin, avslutar han.

Christoffer Gustafsson
christoffer.gustafsson@edu.ljungskile.org