Gött för dig – men hur mår hönsen?
Senast uppdaterad november 20, 2023 av Felizia Wahl
Publicerad: november 20, 2023
Påverkas vår hälsa när vi äter kött som utsatts för misshandel, depression och lidande innan de hamnar på våra tallrikar? Sveriges självbild har länge varit självklar, vi har världens bästa kyckling. Detta är något som många riktar kritik mot, inklusive Julia Helgesson som föder upp sina egna höns.
Trafiken som dragit sig fram i otåliga köer avtar på den lilla vägen in till Julia Helgessons hem i Lyrestad. Julia har haft höns sedan våras och kom fram till att det var en självklarhet att skaffa när hon flyttade ut till landet. Hon berättar att hon uppskattar att få egna ägg från hönor som man är säker på har fått möjlighet att leva ett naturligt och friskt liv.
– Vi har i framtiden också tänkt att ta överskottstupparna till kött, även där vet vi att de får leva som de bör samt att de får längre liv, säger Julia.
Julias höns sprätter runt bland de nedfallna löven. Höstens ankomst uppenbarar sig när varje andetag formar ett rökmoln framför ansiktet. Inne i skogens djup är det lugnt och stilla, tills de ögonblick då tuppen på Julias gård bryter tystnaden med sitt galande. Tuppen kallar på hönsen när han har funnit något gott att äta och släpper villigt godsaken framför den höna som kommer fram. Först då känns inte kylan längre lika påtaglig istället värmer synen av hur bra Julias höns har det.
– Det blöder i mitt hjärta att se egentligen, säger Julia som precis stängt av radion inne i hönsgården, så räven håller sig undan.
Det Julia menar är att i detta nu sitter det höns inspärrade på en alldeles för liten yta utan möjlighet att sprätta eller röra sig fritt och leta sin egen mat. Hönsen får därför ingen möjlighet att leva utifrån sina egna instinkter. Bakom stängda dörrar döljer sig en dyster verklighet om Sveriges kycklingproduktion.
– Hönsen lever inte som enskild utan lever med flocken som hel individ. I stora besättningar på en för liten yta tar vi alltså även ifrån dem känslan av varande då de inte kan bilda grupper, säger Julia.
På den vida tomten sprider vi ut en generös mängd havre, hönsen flockas snabbt runt omkring. Julia böjer sig ner för att ta upp en av hönorna vars fjädrar påminner om höstlöven som befinner sig både på marken, bland havren och hönsen, och på träd kvistarna runt omkring. Hon drar fingrarna över fjärdarna i en öm gest.
– Deras syfte är att leta mat, föröka sig och finna sin plats i gruppen, inget av detta får de göra i kycklingindustrin, alltså får de inte lov att leva innan de ska dö, säger Julia med en ton av uppgivenhet.
Svensk fågel står för 98% av matfågelproduktionen i Sverige, branschen har sedan 70-talet utsatts för kritik, redan då var det tal om att kycklingarna satt i för trånga burar och skadade varandra i ren desperation. Under 80-talet sjönk konsumtionen med 40% på grund av campylobacterinfektion som är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människor. Bakterien utsöndras med avföring hos människor och djur, och sjukdomen sprids huvudsakligen via förorenade livsmedel och då framförallt fjäderfä.
Men idag är så inte fallet, tvärtom, den totala konsumtionen av fågelkött i Sverige ökade under år 2022 med knappt 0,5%. I Sverige äter vi totalt 23 kilo fågelkött per person och år.
– Om fler folk visste hur det såg ut inne i lagren inom kycklingindustrin skulle det se annorlunda ut, suckar Julia.
Djurrättsalliansen är en svensk djurrättsorganisation som kämpar för djurs rättigheter. Enligt deras webbplats arbetar de för en framtid där alla djur har rätt till sitt eget liv. Djurrättsalliansen dokumenterar och avslöjar djurindustrier i ett försök att få så många som möjligt att förstå hur det egentligen ser ut på insidan.
Emelie Wiberg som är talesperson för Djurrättsalliansen har varit engagerad där sedan 2008.
– Det som vi utsätter djuren för är fruktansvärt och därför har jag valt att ta ställning med hjälp av det som vi gör här, såsom demonstrationer och granskningar exempelvis, berättar hon.
Djur inom kycklingindustrin är genetiskt framavlade för att snabbt öka i storlek, det är en naturlig del av deras arvsmassa att vilja äta stora mängder mat. Trots att kycklingarna är genetiskt framavlade för snabb tillväxt och hög aptit leder detta oftast till hälsoproblem, sjukdomar och begränsad rörlighet.
Denna effekten kallas för broileruppfödningens paradox. För att hantera dessa problem försöker kycklingindustrin ofta hitta lösningar. Ett sätt är att låta avelsdjuren svälta, vilket kan ses som ett försök att kontrollera tillväxten och minska de negativa konsekvenserna av den snabba uppfödningen. Dock leder denna metod till en annan uppsättning av problem som stress och ohälsa för avelsdjuren. Denna komplexa situation belyser de etiska och hälsomässiga utmaningar som är förknippade med modern kycklingproduktion.
– Vår ståndpunkt är att vi inte ska ha det så här över huvud taget, vi vill inte att djuren ska få det bättre utan snarare att vi stoppar produktionen och stänger djurindustrin helt, berättar Emelie.
Hon förklarar även att det finns många andra organisationer som arbetar mot liknande mål, men deras målsättning är att systemet ska förändras istället för att stoppa produktionen helt. Men för Julia Helgesson behöver konsumtionen av kött inte avslutas helt, hon menar att det finns andra alternativ.
– Det är viktigt för mig att hönan jag äter ägg eller kött ifrån har fått picka i jorden och letat efter sin egen mat och inte stått ofattbart trångt i en fabrik och växt så snabbt att organen och benen i många fall inte hinner med, säger hon.
Julia berättar att hon brukar åka och köpa kött och mjölk från diverse lantbruk och gårdsbutiker i närheten.
– Jag hittade det genom olika REKO-ringar och upptäckte då att det fanns andra sätt att köpa sin mat, säger Julia.
I en REKO-ring möts småföretagare, som föder upp och odlar maten, och konsumenten. Köpare och säljare får i de flesta fall kontakt med varandra genom Facebook-grupper. REKO-ringar finns i de flesta kommuner.
– Om vi bara vill så går det att skapa en bättre miljö för industrihönsen. Det är sjukt att pengar ska gå före medkänsla för djuren, jag förstår helt ärligt inte hur man är funtad när man tillåter djuren att ha det på detta sättet bara för att få mer klirr i kassan själv, fortsätter Julia.
Det finns flera olika anledningar varför folk inte väljer att handla i REKO-ringar, bland annat så beror det på att det inte finns nog med kunskap eller information om att de finns, dessutom kan priserna på varorna kännas högt.
– Priset är egentligen inte högre när man tänker efter, ska det göras på rätt sätt så kan kyckling helt omöjligt ha det låga kilopris som det har idag. Det är helt enkelt en spegling av hur lite värde vi sätter på dessa djur, säger Julia och lyfter blicken från datorn där vi tittat runt på olika REKO-ringar.
Tidigare väcktes en central fråga om hur vår hälsa påverkas av att konsumera kött från djur som utsatts för misshandel och lidande innan de hamnar på våra tallrikar.
Charlotte Erlanson-Albertsson är professor vid medicinska fakulteten på Lunds universitet, hon menar att det finns ett samband mellan maten vi äter och hur vår psykiska hälsa påverkas.
– För det första tror jag inte att vi bör få i oss kött från icke frigående höns, köttet är inte lika berikat som köttet från de som äter normalt, sedan finns det psykiska aspekter såsom stressen hönsen utsätts för och konsekvenserna det leder till för människor, säger Charlotte som även skrivit böckerna; Mat för hjärnan och Kokbok för hjärnan.
Charlotte menar att även om det inte finns bevis eller nog med forskning kring detta ämne så skulle det inte förvåna henne om även den stress hönsen utsätts för inom industrin överförs till vårt psyke.
– På grund av stressen hos hönsen, vilket resulterar i ökat kortisol, finns detta ämne kvar i köttet. Om det tas upp i vårt blodomlopp kan det påverka vårt eget kortisol, förklarar Charlotte.
Dagens sista strålar målar himlen i varma färger, innan Julia kliver tillbaka in i det röda huset på tomten ser hon till att radion står på för hönsen, förutom radion som mumlar i hönsgården så är det återigen tyst och stilla på gården.
– Jag är glad att detta ämnet tas upp, för med information sprider man kunskap och med kunskap hoppas jag att fler människor väljer att göra medvetna val med hänsyn till djuren och att detta i sin tur kan leda till ett godare liv för oss alla, avslutar Julia Helgesson.
Felizia Wahl
felizia.wahl@edu.ljungskile.org
