Fattigdomsrapporten 2024: Svårare att få ekonomiskt stöd

I slutet av oktober lanserade Sveriges Stadsmissioner årets Fattigdomsrapport som lyfter fram den ökande ekonomiska utsattheten i Sverige. Rapporten visar att det blivit allt svårare att få den ekonomiska ersättningen många har rätt till.

Sedan 2014 ger Sveriges Stadsmissioner årligen ut “Fattigdomsrapporten” i samarbete med Marie Cederschiöld högskola. I årets rapport vittnar Sveriges Stadsmissioner om att allt fler människor i ekonomisk utsatthet kommer till dem för mat. Generalsekreteraren Jonas Wihlstrand säger att en majoritet av dem som kommer har försörjningsstöd eller andra ersättningar som inte räcker att leva på.

– Försörjningsstödet är nästan detsamma idag som för 30 år sedan. Vi andra som har haft lön, där har standardutvecklingen ökat med över 60 procent. För de som har försörjningsstöd har det inte ens ökat med två procent på 30 år. Det här har gjort att i jämförelse med övriga samhället så har försörjningsstödet under lång tid gröpts ur, säger han.

Socialtjänstens ekonomiska bistånd är välfärdsystemens yttersta skyddsnät och har i första hand till uppgift att träda in tillfälligt vid försörjningsproblem som inte kan tillgodoses på annat sätt. För att människor inte ska behöva bli långvariga mottagare av ekonomiskt bistånd menar Jonas Wihlstrand att det bland annat måste finnas en mer flexibel och tillgänglig arbetsmarknad för människor som saknar högskoleutbildning.

Brister i välfärdssystemet

I rapporten kan man läsa om flera personers upplevelser av när de känt sig svikna av det svenska skyddsnätet. Framför allt handlar det om människor som enligt rapporten har rätt till ekonomiskt bidrag, men som inte får det.

– Hela 18 procent av de som kommer till oss har rättigheter som de inte ens får ta del av, säger Jonas Wihlstrand.

Den genomsnittliga reala ekonomiska standarden för svenska hushåll sjönk 2022, vilket är första gången sedan nittiotalskrisen. Trots detta har antalet personer som tar emot ekonomiskt bistånd minskat. På nationell nivå sjönk andelen biståndsmottagare i befolkningen med över 30 procent mellan 2022 och 2023. 

Svårare för utrikesfödda

Jonas Wihlstrand tror att det blivit mycket svårare att få ut ekonomiskt bistånd och andra välfärdsförsäkringar. I rapporten står det bland annat att mycket tyder på att klienter som är eller kategoriseras som utrikes födda har en klar nackdel i behovsprövningen.

– När det gäller personer från andra länder så tror vi att det ibland har att göra med språksvårigheter och kunskap om vårt välfärdssystem. Invandrade personer vet inte hur Sverige fungerar på samma sätt som om man är uppväxt i Sverige. De kan även ha svårt med tilliten till myndigheter, säger Jonas Wihlstrand.

I rapporten föreslås åtgärder som att höja riksnormen för försörjningsstöd och att granska felaktiga icke-utbetalningar. Wihlstrand betonar att både staten och kommunerna har ansvar för att informera medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter.

Emma Edling
Emma.edling@edu.ljungskile.org