Biologen: “Aldrig funnits så mycket säl i Bohuslän”

Senast uppdaterad september 24, 2021 av Love Schiller Gunnarsson
Publicerad: september 23, 2021

I förra veckan fick fritidsfiskaren Lennart Ericsson­ två sälar på kroken. Han har fiskat i Ljungskileviken i 70 år och aldrig varit med om någonting liknande. Niclas Åberg, biolog och ansvarig för projektet 8 fjordar, misstänker att knubbsälen påverkar torskbeståndet. 

Att Bohusläns landskapsdjur, knubbsälen, ökat lavinartat i fjordarna är ett faktum. Niclas Åberg, projektledare på 8 fjordar, driver tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) forskning på området. 
– Det finns ett starkt sälbestånd i fjordarna, och tillsammans med SLU bedriver vi forskning på området, just för att se hur mycket fisk, sälar och även skarvar äter. Det viktiga kanske inte är hur mycket de äter utan vilka arter de äter. 

Han fortsätter med att ställa en retorisk fråga: Är det en stor påverkan på torskbeståndet eller inte? 
– Vår misstanke är att så är fallet. Därför fortsätter vi våra undersökningar och samlar in prover från bland annat skjutna sälar och skarvar. Vi vet om att torskbeståndet minskade kraftigt långt innan säl och skarvbestånden ökade. Men, vi vet inte hur de påverkar torskbeståndets återhämtning. 

Niclas Åberg berättar att sälarna har spridit sig längs med hela Bohuskusten och att Ljungskileviken troligtvis var det sista området de kommit till.
– Det har aldrig funnits så mycket knubbsäl i Bohuslän som det finns nu, vilket gör att de måste ha livsutrymme och så expanderar de in här i fjordarna.

Försvårar fisket
Ett allt mer förekommande fenomen är att sälarna förföljer fiskebåtarna för att få i sig de fem kilo fisk de äter varje dag.
– Sälarna är intelligenta och smarta djur och det är därför de söker sig till människor. De förföljer fiskebåtar för att det är lättillgänglig föda, och det finns bevis att de känner igen ljudet från fiskebåtarnas motorer.  

Yrkesfiskarna märker även av svårigheter att fiska med garn eller nät. 
– Det blir ett smörgåsbord för sälarna, fångsten sitter fast så det är bara för dem att knycka en del av fångsten. De använder sig av fiskarnas redskap, ser de en boj så dyker de bara ner och tar fisken, säger han.

Kan fritidsfiskare som Lennart Ericsson förvänta sig mer säl på kroken framgent eller hur ser det ut?
– Jag tror att det kommer att ligga på samma mängd som det gör idag ungefär, om vi inte ökar på skyddsjakten ytterligare. För i dag påverkar man inte tillväxt­en på sälbeståndet, men genom att det jagas mer säl så är det mindre säl i fjordarna, det ser vi på våra inventeringar.

Vem är det som bedriver skyddsjakten?
– Det är generellt jägare som är ute, vi är också ute ibland men den enda jakten vi bedriver är för att för in prover till forskningen. Och de proverna från maginnehåll och liknande skickar vi in till SLU. Men det är fritt fram för de som är jakträttsinnehavare att jaga inne i det fredade området där det är fredningsområde för fisk får man jaga säl och det är tillåtet under stora delar av året.

Love Schiller
love.schiller.gunnarsson@edu.ljungskile.org