Skolsegregation ökar kraftigt i Göteborg
Senast uppdaterad februari 26, 2026 av Milo-Lee Medin
Publicerad: februari 26, 2026
Segregationen i skolan ökar, speciellt i Göteborgs gymnasieskolor. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Framförallt syns uppdelningen mellan hög och lågpresterande elever. I Uddevalla har man inte märkt av segregationen och tror inte att det behövs vidare utredning.
Det var under torsdagsförmiddagen som Göteborgs universitet publicerade en ny studie som del av det större projektet ”Skola, lärande och psykisk hälsa: påverkansfaktorer och prevention av skolmisslyckande – SLANT”. Rapporten visar att skolsegregationen har förändrats tydligt under de senaste två decennierna, framförallt på gymnasienivå. Uppdelningen mellan hög och lågpresterande elever har ökat kraftigt, medan den socioekonomiska segregationen varit relativt stabil.
Ytterligare en kraftig ökning skedde 2011 då den nya skolreformen, GY11, togs i bruk. Reformen innebar nya ämnesplaner, ny examen, förändrade programstrukturer och skärpta behörighetskrav till gymnasiet. Betygsskalan ändrades också till A–F, där F innebär icke godkänt.
Ett förändrat skollandskap
Efter reformen ökade både den prestationsbaserade och den etniska segregationen. Lågpresterande elever hamnade i större utsträckning på introduktionsprogram, som i huvudsak drivs av kommunala skolor, medan fristående skolor har en större andel högpresterande elever.
– I en skolmarknad är det de elever med minst valmöjligheter som drabbas hårdast. Har du låga betyg eller begränsad tillgång till alternativ blir skolvalet inte en verklig möjlighet, säger Anna-Maria Fjellman, lektor på institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
Författarna och forskarna bakom studien, Anna-Maria Fjellman och Kajsa Yang Hansen, har analyserat utvecklingen mellan 1998 och 2020. De har studerat hur socioekonomisk, etnisk och prestationsbaserad segregation utvecklats i både grundskolan och på gymnasiet.
– Det viktigaste resultatet är att olika typer av skolsegregation utvecklas på olika sätt och skiljer sig mellan grundskola och gymnasium. För att motverka segregationen måste man förstå de olika mekanismer som driver den, säger Anna-Maria Fjellman.
Studien visar att Göteborgs gymnasieskolor har högre segregation än övriga i Västra Götalandsregionen. Skolchef Stefan Einarsson för Uddevalla gymnasieskola säger att de inte har sett någon större skillnad mellan elever med höga eller låga betyg som söker gymnasium i Uddevalla. Vidare har de inte undersökt hur fördelningen mellan elever med olika etnisk bakgrund ser ut mellan olika gymnasieprogram och hur betygen skiljer sig.
-Vi har inte noterat någon skillnad som är en avvikelse. Generellt behövs det högre betyg för att komma in på studieförberedande program, men ibland är det kö till yrkesutbildningar också, säger Stefan Einarsson.
GY11 – positiva omdömen men kvarstående problem
En utvärdering från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer visar att den första elevkullen efter GY11 i stort var nöjd med sin utbildning, och många ansåg att den förberett dem väl för framtida studier och arbetsliv.
Samtidigt påverkade reformen programvalen, särskilt kring yrkesprogrammens högskolebehörighet, och många elever uppgav att de någon gång känt sig felaktigt betygsatta.
Om studien
Studien ”Examining trends in school segregation in compulsory and upper secondary education in Sweden: the showcase of an urban school market” är publicerad i Scandinavian Journal of Educational Research 2025, bygger på registerdata från Gothenburg Longitudinal Database och omfattar över 1,6 miljoner elevplaceringar i grund- och gymnasieskolan mellan 1998 och 2020.
Studien är en del av forskningsprojektet Skola, lärande och psykisk hälsa: påverkansfaktorer och prevention av skolmisslyckande.
Erica Johansson
Erica.johansson@edu.ljungskile.org
Rebecka Breisand
Rebecka.breisand@edu.ljungskile.org
