Kallad mot sin vilja – så kan den utökade värnplikten påverka unga

Senast uppdaterad februari 27, 2026 av Milo-Lee Medin
Publicerad: februari 27, 2026

I år har regeringen beslutat att tio tusen ungdomar i Sverige ska göra värnplikten. I Uddevalla skickas nu mönstringsunderlaget, en enkät som enligt lag måste besvaras, hem till samtliga av kommunens 430 ungdomar födda 2008. En som blivit kallad till mönstring redan i mars är gymnasieeleven Erika Martinsson som mer än allt hoppas slippa värnplikten.

Om två veckor ska Uddevallaeleven Erika Martinsson göra de tester som krävs inför militär grundutbildning. På enkäten som Försvarsmakten, i januari och februari, skickat till 110 tusen ungdomar i hela Sverige, svarade Erika att hon verkligen inte ville. Trots det blev hon kallad till mönstring.

– Jag vill inte alls göra det. Det finns många som hade passat mycket bättre för det än mig, säger Erika Martinsson två veckor innan testen på Plikt och prövningsverket.

Förutom att Erika inte vill göra värnplikten har hon fysiska hinder i from av eksem som hon tror hade ställt till med komplikationer under eventuell utbildning. Innan hon fick besked om kallelse till mönstring var hon väldigt nervös.

– Mamma satt med när jag kollade om jag blev kallad eller inte. Jag började gråta när jag fick svaret att jag behövde åka.

Fler värnpliktiga till militären

Totalt ska 30 000 ungdomar kallas till mönstring i år. Av dem är det tio tusen som kommer bli pliktade att genomföra värnplikt. Det var i mars 2017 som regeringen först beslutade om återinförandet av den allmänna värnplikten, mot bakgrund av ett förändrat omvärldsläge. Sedan dess har antalet värnpliktiga ökat successivt. I december 2022 meddelade regeringen att de vill utöka antalet värnpliktiga från 5 000 personer till 10 000 personer per år.

Erika Martinsson tar studenten till sommaren och har planer på att studera vidare, helst på yrkeshögskola. De flesta i hennes bekantskapskrets vill inte göra lumpen men hon har noterat att flera som faktiskt vill gå ändå blir nekade.

– Min bror och min pojkväns bror vill göra lumpen men de blev nekade eftersom att de har lätt ADD. Jag känner att det finns så många som vill men inte får och så många som inte vill men som måste.

Olika inställningar i olika grupper

Enligt rapporter från Plikt och prövningsverket är kvinnor i större utsträckning negativt inställda till att genomföra militär grundutbildning än män. 71 procent av kvinnorna som blev frågade svarade att de inte ville genomföra värnplikten förra året. Bara 42 procent av männen svarade att de var negativt inställda. Samtidigt visade Totalförsvarets forskningsinstituts rapport från förra året att det dessutom finns skillnader mellan olika socioekonomiska grupper.

Ungdomar vars föräldrar har högre utbildning och höga inkomster är något mer positivt inställda till att göra värnplikt än de med låga inkomster och låg utbildning, även om skillnaderna är marginella. Tydligt är dock att ungdomar som är födda i Sverige, men har utlandsfödda föräldrar, är mer tveksamt inställda till att göra värnplikt.

– Vi vet inte varför det ser ut så. Jag menar att det inte kan förklaras av bakomliggande skillnader i föräldrarnas socioekonomiska status, skriver forskaren och rapportförfattaren Peter Bäckström.

Utöver utökad värnplikt beslutade regeringen i december förra året att även bredda och aktivera civilplikten för att stärka personalförsörjningen inom totalförsvaret. Från och med januari i år kan ungdomar kallas till mönstring och genomföra en längre grundutbildning med civilplikt, i likhet med värnplikten men utan den militära delen. Främst handlar det om utbildning inom räddningstjänst men man vill även säkerställa att el, kommunikationer och IT-system ska fungera under krig eller kris. Beslutet motiveras med lärdomar från kriget i Ukraina och behovet av rätt utbildad personal i kris och krig.

För Erika Martinssons del känns militären avlägsen. Även fast hon har koll på omvärldsläget känner hon sig inte stressad över krig, men om en situation väl skulle uppstå är hon övertygad om att man kan göra lika mycket nytta även i det civila samhället.

– Jag ser det som att det är ett helt år man förlorar. Man får ju pengar, men jag personligen känner inte att någon siffra skulle få mig att vilja, säger Erika Martinsson.