Ett år senare – Så har skjutningen i Örebro påverkat Ljungskile folkhögskola
Senast uppdaterad februari 4, 2026 av Vera Blad
Publicerad: februari 4, 2026
Idag är det ett år sedan skjutningen på Campus Risbergska i Örebro där tio personer miste livet. Händelsen skakade om skolor över hela Sverige och fick många att se över sina säkerhetsrutiner. Bland dem är Ljungskile folkhögskola som vill ha årliga utbildningar för personalen i pågående dödligt våld.
Tisdagen den fjärde februari 2025 gick den 35-årige gärningsmannen in på komvuxet Campus Risbergska i Örebro med vapen och började avfyra skott. Han sköt ihjäl tio personer på skolan och avslutade dådet med att ta sitt eget liv. Det är den mest omfattande skjutningen med dödligt utgång i Sveriges historia.
Lars Lindstein som vid tillfället var biträdande rektor på Ljungskile folkhögskola säger att stämningen på skolan var väldigt orolig efter att nyheten om skjutningen i Örebro hade kommit.
– Rent statistiskt sett var det bara en tidsfråga men det blev ganska chockartat för alla ändå.
Eftersom Ljungskile folkhögskola också är en skola med vuxenutbildning fanns det många igenkänningsfaktorer och det kändes verkligt och nära, förklarar han.
Efter attentatet fick all personal på Ljungskile folkhögskola gå på en föreläsning om pågående dödligt våld som hölls av säkerhetsexperten Lena Ljungdahl. Hon är bland annat utbildad polis och lärare, och vann även Stora säkerhetspriset 2025.
Lindstein berättar att det blev tydligt efter föreläsningen att det viktigaste var den mentala inställningen. Han menar att varje tillfälle är unikt och att det inte går att planera för allt.
– Man behöver ha någon slags beredskap att agera utifrån det faktiska läget.
Han säger att de på skolan vill ha årligt återkommande utbildningar om pågående dödligt våld med personalen. Det har även förekommit diskussioner om att ha liknande utbildningar för deltagare. Inget är dock bestämt ännu då det finns en avvägning mellan nyttan det kan ge och att det kan skapa mer oro.
Lena Ljungdahl säger att hon under det gångna året har märkt av en ökad kunskap bland skolor och att det är fler kommuner som tar tag i frågan om skolsäkerhet. Om man blickar framåt håller hon med det som myndigheterna säger om att det mest handlar om att stödja både personalen och eleverna eller deltagarnas förmåga att vid farliga situationer kunna fly bort från faran.
– Många på platsen ska ha en bra förmåga att ta snabba beslut, även om man inte vet vad som händer.
