Science Kids satte NO-ämnen i fokus – på barnens villkor

Senast uppdaterad februari 6, 2026 av Stina Engström
Publicerad: februari 6, 2026

Vilka föremål flyter i vatten och vilka sjunker? Det är någonting förskolebarn i landet har fått lära sig i projektet Science Kids som avslutades för ett år sedan. Marianne Fogelberg bor i Ljungskile och är styrelsemedlem i organisationen BUNT, Barn Upptäcker Naturvetenskap och Teknik. Hon var med när projektet startade i mars 2022 med syftet att hitta nya strukturer för lekfullt lärande för förskolebarn inom naturvetenskap och teknik.

Marianne Fogelberg är pensionär men berättar att hon fortfarande är engagerad i projektet eftersom hon tycker att det är så viktigt.

– Det är ett nödvändigt projekt och är viktigt både nationellt och internationellt. Det behövs fler kunniga inom naturvetenskap och teknik.

Bo Sillèn är ordförande för stiftelsen Företagsam, och var också med vid utvecklingen av Science Kids. Företagsam syftar till att främja unga människors företagsamhet, självständighet och lust att lära. Detta görs via samarbete med skolor och närsamhället och genom praktiska projekt. Bo Sillén förklarar att det finns två drivkrafter bakom projektet, samhällsperspektivet och individperspektivet.

– Vi har brist på naturvetare och tekniker idag och för att väcka intresse för detta behöver man börja i tidig ålder. Många ungdomar upplever utmaningar kring dessa ämnen och utvecklar en rädsla för dem och det är viktigt att utreda detta tidigt för att skapa en trygg skolgång. 

Det har nu gått ett år sedan projektet avslutades. För små förskolor med socioekonomiska utmaningar erbjuds metoderna kostnadsfritt, och det är ungefär 100 förskolor som anmält sig för att få materialet och använder det för tillfället. De kommuner som var med i projektet och som fortfarande använder materialet är däremot bara en handfull. Marianne Fogelberg är kvar som styrelsemedlem i organisationen BUNT och arbetar aktivt för att fortsätta sprida metoderna från Science Kids.

– Det gäller att det här projektet inte bara blir ett projekt utan att man kan förmedla det här till skolan, skolpolitiker och ta det vidare, säger hon.

Sillèn tror det beror på att det är en genomgående trend inom skolan att fokusera på att ge resurser till högskolan och gymnasiet istället för förskolan, att det är en budgetfråga.

– När man väljer att inte satsa och bidra med pengar till förskolan märks inte det på samma sätt som när man inte gör det till till exempel gymnasiet, då de här barnen är så små och inte vet vad de går miste om, säger han.

Den övergripande responsen kring programmet har enligt Bo Sillén bara varit positiv. Alla kommuner som fått ta del av materialet och läst på tycker att det är en bra idé. Även fast projektet kanske inte fått den spridning som de önskat anser Bo Sillèn att det gett ringar på vattnet. Bland annat när det kommer till att rikta mer ljus till frågan om att prioritera förskolorna i större utsträckning. 

– Svenska förskolor är redan i världsklass men det finns en utvecklingspotential. Det är en sovande jätte, vi har alla förutsättningar för att kunna skapa något riktigt bra, säger han.