Ljungskile Nyheter logo

Ljungskile Nyheter, en lokal nyhetstidning av Journalistlinjen vid Ljungskile folkhögskola

Nobelveckan: Pristagare varnar för upptäckterna “Vi kan förlora kontrollen”

Senast uppdaterad oktober 16, 2024 av Lena Kvist
Publicerad: oktober 16, 2024

Geoffrey E. Hinton, nobelpristagare i fysik, menar att vi inte har någon tidigare erfarenhet av saker som är smartare än oss själva. Foto: Vaughn Ridley/Collision via Sportsfile Wikimedia

Årets gemensamma nämnare bland nobelpriserna är AI men pristagarna har tydligt varnat för att AI-tekniken kan innebära stora risker. 
– Vi har ingen erfarenhet av grejer som är smartare än vi och vi kan förlora kontrollen, säger  Geoffrey E. Hinton, nobelpristagare i fysik.

Under den gångna veckan har de olika nobelpriserna tilldelats pristagarna. Nobelpriset som uppkom från Alfred Nobels testamenterade tillgångar. I år finns det en särskild tyngd i AI och dess roll, i både kemi och i fysik är det upptäckter inom AI som belönas. Pristagarna menar ändå på att det finns risker med AI både i närtid och på längre sikt. 

På presskonferensen med Kungliga Vetenskapsakademien, när priset tillkännagavs, betonar kemipristagarna riskerna som finns med AI i närtid och exemplifierar det med att spridningen av falska nyheter kan komma att öka. På längre sikt anser pristagarna att det kan vara ett hot mot mänskligheten om AI kan komma att bli en generell intelligens och därför mer lik människan. Pristagarna betonar dock sin optimism och menar på att forskningen inom området måste börja nu för att vara förberedd gällande en artificiell generell intelligens som gagnar mänskligheten och inte stjälper den. 

Detta var även något som nobelpristagaren i fysik menade på, som dessutom sade upp sig på Google för att kunna diskutera AI-riskerna fritt. 

– Vi har ingen erfarenhet av grejer som är smartare än vi och vi kan förlora kontrollen, sade Geoffrey E. Hinton under presskonferensen med Kungliga vetenskapsakademien. 

AI-dominans bland nobelprisen 

Ljungskile Nyheter talade med Magnus Gylje, redaktionschef för vetenskapsredaktionen på Sveriges Radio och han menar på att den röda tråden mellan nobelpriset i kemi respektive fysik är att det samtida fenomenet AI är närvarande. 

– Priserna rör sig på olika sätt väldigt konkret inom ämnesområdet artificiella intelligens, sade Magnus Gylje. 

I år är det tydligt att det är grundforskning och metodforskning som prisas. I nobelpriset i kemi handlar det om metoder som lagt grunden för maskininlärning medan nobelpriset i fysik handlar om möjligheterna att applicera AI och att därigenom kartlägga tvåhundra miljoner proteiner. En process som annars hade tagit väldigt lång tid att genomföra. 

– Man kan ju lugnt säga att detta är AI-året, säger Magnus Gylje. 

Enligt Magnus Gylje handlar nobelpriset ofta om att prisa grundforskningen och något som helt enkelt lagt grunden för något nytt. Vetenskap som inte alltid är tillämpbar där och då men som kan vara avgörande steg längre fram.  

Magnus Gylje är redaktionchef för vetenskapsredaktionen på Sveriges Radio och menar att detta är AI-året. Foto: Jenny Gustafsson/Sveriges Radio

AI berör många

I år är det tre personer från Google som belönas med Nobelpriset. Nobelpristagaren i fysik arbetade i över ett decennium på Google men slutade för att han ville vara en fri röst i debatten kring AI. AI berör många men påverkar desto fler, enligt pristagaren måste mänskligheten vara beredd och styra forskningen så att AI gagnar mänskligheten och inte stjälper den. 

– Han blev prisad för att teknologin får betydelse för hur det ska komma mänskligheten till gagn, säger Magnus Gylje. 

Årets Nobelpristagare har alla presenterats nu. Här kommer en summering:

Nobelpriset i fysiologi/medicin: 

Måndagen den 7 oktober tillkännagavs priset i fysiologi och medicin. Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet beslutade att dela ut 2024 års Nobelpris till amerikanarna Victor Ambros och Gary Ruvkun för upptäckten av mikroRNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering. Upptäckten rör en livsviktig reglermekanism och grundläggande princip som används i våra celler för att styra och reglera geners aktivitet. 

Den överraskande upptäckten avslöjade en ny dimension av genregleringen som visat sig ha en fundamental betydelse för organismers utveckling och funktion. 

Nobelpriset i fysik

Tisdagen den 8 oktober tillkännagavs nobelpriset i fysik. Kungliga vetenskapsakademien beslutade att utdela Nobelpriset i fysik 2024 till amerikanska John J. Hopfield och den brittiska Geoffrey E. Hinton. Pristagarna prisades för grundläggande upptäckter och uppfinningar som möjliggör maskininlärning med artificiella neuronnätverk. 

– Pristagarnas arbete har redan varit till stor nytta. I fysiken använder vi artificiella neuronnät inom många olika områden, till exempel för att ta fram nya material med önskade egenskaper, säger Ellen Moons, ordförande i Nobelkommittén för fysik i ett pressmeddelande publicerat på Kungliga Vetenskapsakademien hemsida. 

Ellen Moons, ordförande i Nobelkommittén för fysik, menar att artificiella neuronnät används inom flera olika områden. Foto: Pressbild

Nobelpriset i kemi 

Onsdagen den 9 oktober tillkännagavs nobelpriset i kemi. Kungliga vetenskapsakademin beslutade att utdela Nobelpriset i kemi 2024 med ena hälften till amerikanen David Baker för hans forskning gällande datorbaserad proteindesign och med andra hälften gemensamt till de brittiska forskarna Demis Hassabis och John M. Jumper för proteinstrukturprediktion. 

Enligt Nobelkommittén för kemi beskrivs David Bakers forskning som nästintill ett omöjligt konststycke, nämligen att bygga nya proteiner. Genom åren har David Bakers forskargrupp tagit fram den ena mer fantasifulla proteinkreatin efter den andra med bland annat proteiner som kan fungera som läkemedel, vaccin, nanomaterial och minimala sensorer. 

De andra två pristagarna Demis Hassabis och John Jumper har med hjälp av en AI-modell löst ett 50 år gammalt problem, nämligen att förutspå proteiners komplexa strukturer. I kort handlar upptäckten om att kunna förutspå hur proteiner ser ut. I ett protein är aminosyror sammanlänkade i långa strängar som veckar sig till en tredimensionell struktur och är avgörande för proteinets funktion. Årets upptäckt har möjliggjort att en kan förutspå strukturen för i princip alla de 200 miljoner proteiner som forskare känner till. Sedan upptäcktens genombrott 2020 har AI-modellen använts av mer än två miljoner personer från 190 länder. Upptäckten har även möjliggjort att forskare bättre kan förstå antibiotikaresistensen och skapa bilder av enzymer som kan bryta ner plast. Upptäckten anses göra mänskligheten den största nyttan då forskare nu kan förutsäga proteinernas struktur och designandet av egna varianter. 

Nobelpriset i litteratur 

Torsdagen den 10 oktober tillkännagavs Nobelpriset i litteratur. Svenska Akademien beslutade att tilldela Nobelpriset i litteratur år 2024 till den sydkoreanska författaren Han Kang. Detta för hennes “Intensiva poetiska prosa, som konfronterar historiens trauman och blottlägger människans sårbarhet”, skriver Svenska Akademien i ett pressmeddelande. 

Nobels fredspris 

Fredagen den 11 oktober tillkännagavs Nobels fredspris. Den norska nobelkomitén beslutade att tilldela Nobels fredspris år 2024 till den japanska organisationen Nihon Hidankyo. Organisationen är en gräsrotsrörelse grundad av överlevare från atombombsattackerna mot Hiroshima och Nagasaki under andra världskriget och som jobbar för en kärnvapenfri värld. 

Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap, ekonomipriset 

Måndagen den 14 oktober tillkännagavs Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap, ekonomipriset som Kungliga Vetenskapsakademien delar ut. Ekonomipriskommittén för priset i ekonomisk vetenskap tilldelade ekonomipriset år 2024 till de amerikanska pristagarna Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson. Ekonomipriset tilldelades pristagarna för att de visat på vikten av samhällsinstitutioner för ett lands välstånd. I samhällen med rättsosäkerhet och institutioner som exploaterar befolkningen skapas ingen tillväxt eller förändring till det bättre. 

– Att minska de stora inkomstskillnaderna mellan länder är en av vår tids största utmaningar. Pristagarna har visat att viktiga samhällsinstitutioner är för att åstadkomma detta, säger Jakob Svensson, ordförande för Ekonomipriskommittén i ett pressmeddelande från Kungliga Vetenskapsakademin.

Simon Kodelja
simon.kodelja@edu.ljungskile.org