S
2007-12-07 09.35
Fusk med köttfärs
upprör Ljungskilebor
LOKALT: Efter avslöjandet om att flera stora Icabutiker fuskat med datummärkning av köttfärs är många Ljungskilebor upprörda. Vissa har tappat förtroende även för butiken i Ljungskile.

Acke Dahlman är en av Ljungskileborna som numera känner sig osäker när han handlar på Ica. Någon köttfärs slank inte ner i matkassen under torsdagens besök på Ica Supermarket i Ljungskile.

– Misstankarna finns alltid här också. Vad är det som säger att de inte de gör likadant som de andra? säger han.

Något kött kommer han inte köpa på Ica den närmaste tiden. Först vill han vänta och se hur de tacklar situationen.

– Man kan ju inte sluta upp och äta. Men innan jag köper köttfärs här igen vill jag se vad som händer. Nu passar de sig förstås när de har ögonen på sig, säger han.

När han såg avslöjandet i Uppdrag granskning, om att de fyra största Icabutikerna i Stockholm systematiskt malt om och bytt ut förpackningsdatumet på köttfärs, blev han bestört.

– Jag måste säga att det gjorde mig fruktansvärt förbannad. De utsätter ju folk för livsfara. Jag får en otäck känsla av det hela.

Stefan Rosin, butikschef på Ica Supermarket i Ljungskile, är även han upprörd över att det fuskats med kötthantering.

– Man blir förbannad och ledsen över att det finns människor som jobbar på det här viset och drar ner oss i skiten, säger han samtidigt som han tycker det är bra att sanningen kommer fram.

Redan nu har han haft samtal med sina anställda om situationen. Dessutom har han och representanter från 30 andra Icabutiker haft telefonkonferens om hur de ska vinna tillbaka kundernas förtroende.

– Det är klart att det här inte är bra för Ica. Därför diskuterade vi hur vi ska få upp förtroendet på topp igen, säger han.

Stefan Rosin har aldrig hört talas om något liknande fusk och hoppas att det var en engångsföreteelse. Att det var just köttfärs det fuskades med gör honom extra arg.

– Det är oacceptabelt. Om man gör så har man lagt ribban väldigt lågt. Köttfärs är den känsligaste produkten i hela butiken och har bara hållbarhet i en dag. Man kan se att den inte mår bra efter ett dygn i kylskåp.

De närmaste veckorna kommer alla 1.400 Ica-butiker i Sverige genomgå en grundutbildning i livsmedelshygien. Det kommer även genomföras kvalitetskontroller med hjälp av externa revisionsföretag.

– För vår del innebär det att Anticimex kommer hit och går igenom butiken, säger Stefan Rosin.

Sven Lindberg som arbetar som komminister i Ljungs församling tror att julen öppnar en viss generositet mot omvärlden, men att en överhängande del av julklappspengarna spenderas inom familjen.

– Det är nog bara någon promille av alla pengar som går utanför familjen när det gäller julklappar. När det gäller julklappsinköp så blir det en hysteri som jag tycker är ofattbar. Det är som en stor köpfest.

Handelns utredningsinstitut räknar i år med att svenskarna kommer att handla julklappar för närmare 62 miljarder kronor. Detta innebär att varje svensk i genomsnitt julhandlar för nästan 7.000 kronor.

Siffran kan jämföras med de 4,4 miljarder kronor som under 2006 skänktes av allmänheten till välgörande ändamål. Sven Lindberg tror att människor skulle skänka mer pengar till välgörenhet om de fick större inblick i vart pengarna tog vägen.

– Om folk fick känna att pengarna gick till en viss person eller ett visst samhälle skulle de nog ge mer. Ofta känns det nog lite för diffust.

Svenska kyrkan var förra året den tredje största inbringaren av medel till välgörande ändamål. Pengarna kommer i huvudsak från kyrkoavgift, men även från mindre projekt som organiseras paralellt med kyrkoverksamheten. När det gäller kollekt som tas upp i kyrkan tror Sven Lindberg inte att det blir några större summor.

– Det bor ungefär 3.000 människor i Ljungs församling, men av dessa är det nog inte mer än 75-80 som går i kyrkan regelbundet. Det blir kanske tio kronor per besökare i kollekten, men jag vet inte exakt. Det brukar bli mer när vi samlar in pengar till Amnesty eller något speciellt projekt.

Sven Lindberg berättar att även ungdomsverksamheten i Ljungs-kile har arbetat med välgörenhetsprojekt.

– De unga har arrangerat musikcafé och samlat in pengar. Vi har bland annat arbetat med ett projekt som gick ut på att hjälpa människor som levde på en soptipp i Sydamerika att få bostäder och jobb.

– Det är minst för tionde året i rad som det arrangeras, säger Elsie Jonsson Ekwing, kassör och bokare för L'Jazz.

Precis som förr om åren kommer ett luciatåg från Ljungskiles folkhögskola, bestående av elever från musiklinjen.

Det blir ett luciatåg helt enligt traditionerna, med bland annat flerstämmig sång, säger Andreas Backlund från folkhögskolans musiklinje.

De är sagolikt bra. Det är ett av västsveriges bästa luciatåg, säger Elsie Jonsson Ekwing.

Jazzbandet Bäck-Olsson Brothers + Niklas Karlsson fortsätter sedan kvällen. Kvintetten består av bröderna David och Anders Bäck på piano och sax, Samuel Olsson på bas, mer känd som trumpetare i Bohuslän Big band, hans bror Edward Olsson på trummor och sist men inte minst medverkar även en av arragörerna bakom Göte-borgs jazzfestival Niklas Karlsson på trombon.

– Det är ett svängingt band som det ska gå bra att dansa till, så ta med dansskorna, säger Elsie Jonsson Ekwing.

I september berättde Ljungskile Nyheter om den rekordlånga kötiden till förskoleplatser. Kommunen befarade då att läget kunde bli akut i början av 2008.

Nu har de hittat en lösning på problemet. En av Ljungskiles förskolor öppnar ytterligare en avdelning i februari.

– Strumpan öppnar en avdelning i källaren som kan inrymma
17-18 barn. Men det är många ettåringar i kö så vi får se hur många de tar in, säger Gudrun Törner, barnomsorgssekreterare på Uddevalla kommun.

Eftersom Ljungskile växer i befolkning kommer det att behövas fler förskoleplatser varje år. I den nya översiktsplanen för Ljungskile beräknar man att samhället ska öka med minst 40 personer om året.

– Det motsvarar ungefär 15 förskoleplatser så det kommer behövas fler platser, säger Gudrun Törner.

I det nya bostadsområdet, som planeras mellan HA Bygg Arena och Hälle, är redan en förskola inräknad.

– Det är standard att man lägger in förskoletomter på varje nytt bostadsområde, säger Mats Windmark, planarkitekt på kommunen.

Samtidigt berättar han att det redan finns en plats för ny förskola på Utsiktsvägen vid Kärr, där man även tänkt bygga ett 50-tal bostäder.

– Det finns mark som varit klar som ny förskoletomt i ett och ett halvt år utan att det hänt något. Politikerna verkar tveka och det är lite retligt när vi avsatt mark, säger han.

Men faktum är att politikerna redan fattat sitt beslut. De kommer inte att lägga pengar på någon ny förskola på Utsiktsvägen.

– Kommunen kommer inte att bygga där. Men det kan ändå bli en förskola till slut, i så fall blir det en privat och det finns intressenter redan nu, säger Birger Adolfsson, utredare på Uddevalla kommun.

Enligt honom blev politikerna tveksamma när det började dyka upp andra idéer om barnomsorgen såsom vårdnadsbidraget och Uddevallamodellen.

– De har inte varit beredda att ta det beslutet. Sedan blev det nya politiker efter valet och de har antagligen haft egna idéer på hur man ska lösa barnomsorgen, säger han.

Birger Adolfsson säger även att marken inte är byggklar på långa vägar. Det krävs delvis åtgärder för att få en stabil grund att bygga på.

– Och i nuläget finns ingen infrastruktur på platsen. Det kommer att behöva byggas nya vägar och dras avlopp, säger han.

Per Åhlin
 Till sidans topp

Viktigt med hjälm. Alla barn använde hjälm under träningen. Armar, knän och rumpor var dock inte lika skyddade, vilket säkert resulterade i ett och annat ömmande blåmärke under kvällen.
Foto: Terese Karlsson

Halkig skola för de minsta
LOKALT: I den stora Fridhemshallen i Uddevalla kan man vissa kvällar höra ljudet av barn som dunsar in i den nyrenoverade hockeysargen. På rangliga ben med knäskålar som pekar inåt lär de sig högersvängar, vänstersvängar och inbromsningar.

Men det är inte lätt att lära sig åka skridskor. Det kräver envishet, uppoffrande föräldrar och förmåga att kunna uthärda ett och annat blåmärke.

– Jag är här en gång i veckan med mina barn. Viktor är sex år, och Emma fyller snart fyra. De gör olika övningar och får lära sig att hålla balansen. Det är bra att de får lära sig åka på rätt sätt, säger Linda Jägerbrand som sitter på avbytarbänken tillsammans med några andra mammor och pappor.

Hon tittar ut över isen där barn i gula, blå och röda hockeyhjälmar har ställt upp på ett led längs ena långsidan.

– Vem är rädd för svarte man? gastar lekledaren Kitty Hanö.

– Inte jag! tjoar barnen i kör, varpå kapplöpningen över isen börjar.

De små knattarna glider med ivriga steg ut mot mittplan där ett av barnen fått i uppgift att fånga så många som möjligt av de andra. Det blir ett enda stort tumult. Barn i termobyxor och vinterjackor med pälskragar kanar och glider åt alla håll, och på vissa ställen uppstår seriekrockar där småttingar trillar i hög på varandra. Några lyckas hålla sig så fokuserade på åkningen att de tar sig hela vägen över planen. Där möts de av nästa hinder. En hockeysarg.

En liten flicka susar med öppen famn rakt in i den hårda väggen. Det smäller i sargen, och flickan singlar rakt ner i isen. Några föräldrar reser sig upp. Varför bromsade hon inte? Lekledaren kommer, tätt efterföljd av en klunga med barn. Efter en kram och några klappar på axeln är hon på fötter igen.

– Det är kul att se barnen lära sig åka. Första gången håller de sig bara i sargen, och sedan åker de hur fort som helst. Självförtroendet växer på isen, säger Kitty Hanö som arbetat frivilligt med skridskoinlärning sedan början av 90-talet.

Hon berättar att konkurrensen om tiden i ishallen är hård, och att det kan vara svårt att hävda sig mot ishockeyklubbar.

– Vår nybörjarverksamhet är egentligen en väg in i skrinning. Men skrinning är en ensamsport som inte är särskilt vinstgivande, och därför har den minskat i popularitet.

Hon berättar att hon för några år sedan brukade ha ett tjugotal deltagare i nybörjargrupperna och att det även brukade komma folk från Ljungskile.

– Nu är vi bara åtta till tolv stycken och de flesta kommer från Uddevalla.

Kitty Hanö tycker det är synd att det inte kommer fler till skridskoskolan. Hon menar att skolan öppnar flera möjligheter för de som deltar.

– Jag har haft flera som har gått vidare till hockey och konståkning. Jag lär dem ju bara grunderna. Sedan får de göra vad de vill, säger Kitty Hanö.

Björn Westerdahl
Till sidans topp

Enligt polisinspektör, Peter Grönberg, var anledning till olyckan att en bil missade lämna företräde i en korsning vid Backamo.

Martin Bergström
 Till sidans topp

Stefan Rosin, butikschef på Ica Supermarket i Ljungskile, är upprörd över att det fuskats med kötthantering.

– Man blir förbannad och ledsen över att det finns människor som jobbar på det här viset och drar ner oss i skiten, säger han.

Det är de fyra största Ica Maxi-butikerna i Stockholm som systematiskt malt om och bytt ut förpackningsdatumet på köttfärs som inte blivit såld. Det avslöjade Uppdrag granskning i går.

– Det är bra att det uppdagas. Vi tar vårt ansvar och maler köttfärs sju dagar i veckan och om datumet börjar bli dåligt sänker vi till halva priset på varan, säger Stefan Rosin.

Redan nu har han haft samtal med sina anställda om situationen. Dessutom satt han och representanter från 30 andra Icabutiker i telefonkonferens i går om hur de ska vinna tillbaka kundernas förtroende.

– Det är klart att det här inte är bra för Ica. Därför diskuterade vi i går hur vi ska få upp förtroendet på topp igen, säger han.

Stefan Rosin har aldrig hört talas om något liknande fusk och hoppas att det var en engångsföreteelse. Och han är bestört över att det var just köttfärsen det fuskades med.

– Det är oacceptabelt. Om man gör så har man lagt ribban väldigt lågt. Köttfärs är den känsligaste produkten i hela butiken och har bara hållbarhet i en dag. Man kan se att den inte mår bra efter ett dygn i kylskåp.

– Vi har visserligen väldigt få matförgiftningar i Sverige, men jag skulle aldrig utsätta min egen trovärdighet för nåt sånt här.

Per Åhlin
 Till sidans topp

---

2007-12-06 09.45

Hjälper till. Om det är blodbrist inom någon kommun skickas blod från andra sjukhus för att stabilisera läget. Foto: Terese Karlsson

Blodcentralen i Uddevalla skickar blod till Sahlgrenska
LOKALT: Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg gick i dagarna ut med ett larm om akut blodbrist. Men på Blodcentralen på Uddevalla sjukhus är läget under kontroll. Där har man ställt upp och skickat blod till Göteborg.

– Vi skickade blod till Sahlgrenska härom dagen, säger Anne-Marie Olsson avdelningsföreståndare på transfusionsmedicin, Uddevalla sjukhus och tillägger att sjukhusen ofta hjälper varandra.

– När det händer något akut så hjälper alla sjukhus till. Vi får blod av Göteborg om det behövs också.

Anne-Marie Olsson säger att man från sjukhusets sida ser det som att allas patienter finns överallt.

– Det kan lika gärna vara en person härifrån som ligger och blöder för fullt i Göteborg.

Blodlagren på Uddevalla sjukhus är medelfyllda. Men det behövs extra påfyllning inför de kommande storhelgerna.

– Vi tar emot blodgivare och tappar för fullt för att fylla upp våra lager, säger Anne-Marie Olsson, och tillägger att de alltid är i behov av blodgivare.

I tisdags hade Sahlgrenska Universitetssjukhuset 700 påsar med blod i sina lager. Det är bara hälften så mycket som det behövs för att blodlagret ska räknas som någorlunda välfyllt. På tisdag-morgonen pågick tre transplantationer som krävde mycket blod och föregående natt hade det gått åt mer blod än väntat på Sahlgren-ska.

– Det går aldrig att förutse sådana här situationer, säger Jan Konar, enhetsöverläkare på transfusionsmedicin på Sahlgrenska, till Göteborgs-Posten.

Han vädjar till allmänheten i Göteborg att lämna blod.

På Uddevalla sjukhus har man blivit oroliga för att gå ut med blodbrist i medierna. Senast media rapporterade om problem på Blodcentralen blockerades telefonerna av personer som ringde in och var oroliga.  

– I sådana lägen behöver telefonerna hållas öppna för blodgivare som försöker kontakta oss, säger Anne-Marie Olsson.

Ida Cliffordson
 Till sidans topp

Behöver de kommunanställda röra mer på sig?
– Ja, det behöver vi allihop. Alla kroppsrörelser förbättrar hälsan och det mentala.

Tror du att folk skulle börja cykla mer om de fick leasa en cykel?
– Vi lever i en tid då det är bra att byta vanor och då är det viktigt om fler upptäcker fördelarna med att cykla, åtminstone i tätorten. Själv använder jag enbart cykel året om, och det har jag alltid gjort.

Du vill även att kommunen ska inleda ett samarbete med Västtrafik så att kommunanställda kan resa till och från jobbet gratis.
– Det är som det är i vår värld just nu och det gäller att minska utsläppen. Då skulle det vara ett bra steg på vägen.

Hur ställer sig Västtrafik till förslaget?
– Vi har inte kontaktat dem ännu och jag tror att de är lite kluvna. Jag har ju tidigare kritiserat dem för att det är svårt att ta med cykeln på bussar och tåg om man jämför med andra länder.

Värnar du om kommunanställda?
– Jag värnar om alla människor. De anställda i kommunen är en samlad grupp och då är det lättare att genomföra sådana här saker.

Mannen ska enligt åtalet ha tagit sig in i kvinnans bostad, hotat och misshandlat henne och sedan fullbordat en våldtäkt. Brottet rubriseras som grovt, men mannen själv nekar till alla anklagelser.

Caroline Stenbäck
 Till sidans topp

2007-12-05 15.10

De flesta svenskar känner till Vi-skogen, som i korthet går ut på att man "köper" träd som planteras vid Victoriasjön i Östafrika. Träden skuggar marken och göder den vilket ger bättre skördar. Syftet är att bekämpa fattigdom och nöd i området.

På samma sätt kan man nu köpa en get genom projektet Getbanken. En kvinna får en dräktig get till låns. När geten fött sina killingar tar Getbanken hand om alla utom en, som kvinnan själv får behålla. På så sätt ökar antalet getter som kan komma fler till del. Det är föreningen Bildverkstan i Ödsmål som driver Getbanken tillsammans med kvinnorna i Bishozi. Syftet är att hjälpa kvinnorna till självförsörjning.

– Geten är en seg varelse som förökar sig snabbt. Den är billig att köpa och billig i drift, säger Annette Rosati som var med och startade Getbanken.

I början av 2004 åkte hon tillsammans med fyra andra medlemmar från Bildverkstan till Bishozi. De hjälpte till att bygga en skola och under arbetets gång kom de närmare byns kvinnor som också deltog i byggandet.

När de var i Uganda upptäckte gruppen att kvinnorna i byn inte hade målat tidigare eftersom de inte hade råd med materialet. Annette Rosati, som är konstnär, passade på att måla tillsammans med dem.

– De arbetade efter temat byns framtid och många av kvinnorna målade getter, säger Annette Rosati.

Då föddes idén till Getbanken. Kvinnorna gick samman och startade självhjälpsföreningen Bishozi Women Assosiation som numera är Bildverkstans vänförening. Och Annette Rosati säger att den ugandiska föreningen är ett stort steg för kvinnorna i byn.

– Det är väldigt mansdominerat i Uganda. Har man ett möte för både kvinnor och män är det bara männen som talar.

Från början hade Bishozi Women Assosiation ett 40-tal medlemmar men idag är det över 200 kvinnor som engagerat sig för byns framtid. Nästan alla är med i Getbanken.   

Elva getter och en bock var startkapitalet. Men för att skynda på projektet började Bildverkstan att "sälja" getter i Sverige. De ringde runt och frågade privatpersoner om de ville finansiera getter i Bishozi.

– Min mamma var den första utanför föreningen att köpa en get, säger Annette Rosati.

Och i dag är det många fler som intresserat sig för projektet. Hemmets Veckotidning skrev nyliget om Getbanken och det ringer flera personer om dagen som vill beställa getter.

– Det var en som sa "Ååå jag som alltid har velat ha en get, det passar perfekt att ha den i Uganda, jag som bor i lägenhet", berättar hon.

Utsläppet upptäcktes måndagen den 29 oktober i prover som samlats in under föregående helg. Utsläppet har skett någon gång under vecka 43 eller 44 i samband med ett underhållsstopp. Drygt 80 gram kvicksilver rann ut i ytvattenbassängen och vidare ut i Askeröfjorden.

Hydro Polymers bedömer i sin rapport att utsläppet bara ger marginell miljöpåverkan. Underhållsstopp vid fabriken görs vartannat år. Processutrustning monteras ner och rengörs.

Hydro Polymers har vidtagit flera åtgärder sedan utsläppet. Företaget överväger att installera brunnar för att förhindra liknande händelser i framtiden.
                                                                              Till sidans topp

Undersökningen som innefattar kommunernas information på internet visar att Tanum, Munkedal och Strömstad inte ens har ett ett telefonnummer på sin webbsida, medan Uddevalla, Orust och Sotenäs får högsta betyg.

Alma Trischler
Till sidans topp

Caroline Stenbäck
Till sidans topp

---

2007-12-05 11.20

Tror på spöken. Tom och Ulla Börjesson trodde inte på spöken
när de flyttade in i huset. Men efter julen 1958 har de ändrat
uppfattning. Foto: Terese Karlsson

Spöket välte granen
på Resteröds gård
LOKALT: Julafton 1958 på Resteröds gård. Plötsligt välter julgranen på ett oförklarligt vis. Tom Börjesson, som köpt huset ett år tidigare, rätar upp granen. Men granen välter igen.
– Vi hade ställt granen på spökets plats.

För 50 år sedan flyttade paret Tom och Ulla Börjesson in i Resteröds gård utanför Ljungskile. Det blev ingen långväga flytt eftersom de innan dess bodde i granngården.

Paret köpte gården av en viss fröken Lisa Petterson. Kvinnan var en mycket speciell figur som trivdes för sig själv i det 300 kvadratmeter stora huset som byggdes på 1850-talet.

– Hon var landshövdingsdotter och uppväxt på resident. Det var något speciellt med henne eftersom hon byggde in sig i buskar, säger Tom Börjesson.

När han köpte gården var han tvungen att såga ner 21 träd för att komma fram till huset. Lisa Petterssom hade nämligen låtit gården växa igen i 30-40 år. Då Tom och Ulla Börjesson flyttade in flyttade kvinnan till ett torp i närheten av gården.

– När hon sålde gården till mig sa hon att jag skulle ta väl vara på spöket. Hon sa det helt allvarligt så det var inget skämt.

– Sedan bodde faktiskt min far där som barn och även han sa att det spökade i huset. Men vi skrattade bara åt det.

När Lisa Pettersson lämnade över ett litet foto på huset från 1920-talet blev även det nyinflyttade paret osäkra. Framför ett av fönsterna på husets ena kortsida står en lång gestalt som ingen kan förklara vem det är.

Det unga paret blev dock inte helt övertygade om spökets närvaro förrän de firade första julen i huset. När de, tillsammans med ett tiotal släktingar, satt i sofforna och delade ut julklappar hände något de sent ska glömma.

– Julgranen välte. Vi tyckte det var konstigt så vi rätade upp den igen. Men den välte igen och fick då ligga kvar på golvet, säger Tom Börjesson.

När julfirandet var över kände sig paret konfunderade och berättade för Lisa Pettersson om vad som hade hänt. Hon förstod direkt vad det handlade om.

– Hon sa till mig att "Du förstår väl att det var fel plats, du ställde granen på spökets plats". Sedan dess har vi aldrig ställt den där igen.

Tom och Ulla Börjesson kände sig aldrig rädda eftersom Lisa Pettersson att det var ett snällt spöke. När paret köpte huset var insidan lika sliten som trädgården. Tapeterna hängde och allt var en röra. Därför helrenoverade de huset på 60-talet. Då försvann spöket.

– Vi sa till fröken Pettersson att spöket hade försvunnit. "Tror jag det, ni har reparerat bort det", sa hon till oss då.

Per Åhlin
Till sidans topp

Förslaget går ut på att nya vindkraftverk i kommunen ska samlas
i grupper där inte bostäder eller andra viktiga intressen skadas. Därmed kommer inte verk att placeras på exempelvis Bredfjället eller i kustzonen.

Vindkraftverken ska placeras minst 500 meter från bostäder och minst 200 meter från väg eller kraftledning.

Per Åhlin
Till sidans topp

Stefan Rosin som är butikschef på Ica Ljungskile berättar att priset på mjöl också har höjts och att detta i kombination med det höjda mjölkpriset har påverkat prissättningen på stora delar av sortimentet. Anledningen är att många produkter tillverkas av mjöl och mjölk.

– När priset på mjöl och mjölk höjs är det mycket som följer med. Det höjda mjölkpriset påverkar hela mejerimarknaden, säger Stefan Rosin.

Varor som blivit dyrare är bland annat glass, ost och bröd.

– Smöret gick upp fyra kronor i går. Men osten är nog det som märks mest. Höjningen märks mest på de varor som är dyrast eftersom ökningen är procentuell.

Stefan Rosin tror inte att prishöjningen kommer som en chock för kunderna.

– Det har debatterats och aviserats i media ganska länge nu, och jag tror att de flesta vet vad höjningen beror på.

Han tror inte heller att höjningen kommer att påverka försäljningen märkvärt eftersom den berör basvaror som alla är beroende av.

Stefan Rosin berättar att Ica länge tävlat med matvarukedjor som till exempel Lidl om att ha de lägsta priserna och att priserna också sänkts de senaste åren. Denna gång gick det dock inte att hålla priserna nere.

– Det råder tuffa förhandlingar mellan Ica och leverantörerna. Oljepriserna stiger, liksom lönekostnader, och tillslut måste leverantörerna höja priserna. Det är inget som jag kan påverka.

Stefan Rosin förklarar att prishöjningen även beror på ökad internationell konkurrens.

– Asien växer och det leder till större efterfrågan och ökad export. Jag tror inte att jag har varit med om så stora förändringar på en varugrupp förut, säger han.

Björn Westerdahl
Till sidans topp

Caroline Stenbäck
Till sidans topp

Caroline Stenbäck
Till sidans topp

Caroline Stenbäck
Till sidans topp

Björn Westerdahl
Till sidans topp

Nu införs ett nytt begrepp vid uppkörning av B-körkort (personbil). Sparsam körning. Det innebär att elever som ska ta körkort måste planera sin körning mer noggrant och försöka undvika tomgångskörning för att tänka på miljön.

David Falck, som jobbar på Falcks trafikskola i Uddevalla, tycker det nya momentet i uppkörningen är ett bra initiativ.

– I vår körutbildning har vi sedan länge haft ett miljövänligt tänk. Vi vill att eleverna ska lära sig att planera sin körning så att de kan undvika onödiga stopp. Vi tänker även mycket på att eleverna kör med rätt växel, säger han.

Nu blir det ett extra moment i uppkörningen där eleverna ska kunna motivera för inspektören varför de väljer att köra på ett visst sätt.

– Det är ett bra sätt att gå till väga. Eleverna kan få förklara varför de valde en viss växel eller hur de planerade sin körning för inspektören och på så sätt få en rättvis bedömning, säger David Falck.

Enligt David Falck är det ett ekonomiskt vinnande koncept där man kan spara tusenlappar varje år om man kör "rätt".

Tror ni att en 20-årig kille som har en sportbil hemma kommer att ta hänsyn till miljötänktet efter han fått sitt körkort?

– Vi försöker motivera alla att köra ekonomiskt och att tänka på miljön. Vi får se hur det utvecklas, men vi kan bara dra vårt strå till stacken, säger David Falck.

Martin Bergström
Till sidans topp

Vad tycker du om det nya
miljötänket vid uppkörning?

Britta Olers, Uddevalla
– Det är bra att man lär ut det på körskolan, men jag tror inte det hjälper allt för mycket. Unga killar som har en BMW hemma bryr sig nog inte allt för mycket när de ska ut på vägarna.

Håkan Turesson, Uddevalla
– Jag såg nyligen en dokumentär om detta och jag tycker det är ett bra initiativ att man lär ut hur man planerar sin körning och hur man ska använda växellådan. Många bäckar små bidrar till en bättre miljö.

Kerstin Sjöholm, Ljungskile
– Jag tycker nog att det är lite onödigt. Det är redan så mycket att tänka på och så blir det ytterliggare ett moment. Visst är det bra att de lär sig, men det blir ett moment för mycket.


Annika Sörensson, Ljungskile
– Jag har precis börjat med mitt körkort och jag tycker det är bra. Det kan inte vara så svårt, dessutom är det ju bra för miljön.

Martin Bergström
Till sidans topp

Trion som består av två män 40 och 20 år och en 37-årig kvinna ska vid tre tillfällen ha stulit bland annat datorer, datortillbehör och
tv från privata bostäder.

Åtalspunkterna är stöld, grov stöld, häleri och olovlig körning. Alla tre misstänkta förnekar alla anklagelser utom den sista, skriver Göteborgs-Posten.
                                                                      Caroline Stenbäck                                                                               Till sidans topp

– Vi tror att det kan vara en kulvert under vägen som har satt igen. Det kan bero på löv och kvistar och annat skit, eller så kan det ha rasat, sa grävmaskinisten Henry Hermansson.

Under fredagen fortsatte bortpumpningen av överflödigt vatten, men vägarbetarna visste under fredag förmiddag inte hur lång tid det skule ta att lösa problemet.

– Vi får lokalisera vart felet är någonstans och om det sitter mitt
i gatan får vi kanske gräva ett hål där, sa Henry Hermansson.

Björn Westerdahl
Till sidans topp

VECKA 49

Fusk med köttfärs
upprör Ljungskilebor

Följ med hem till Tomten
i Ljungskile

Man körde in i bergvägg

Julen – egoismens högtid

Luciatåg och svängig
jazz på Ljungskilegården

Inte längre akut
brist av förskoleplats

Halkig skola för de minsta

Trafikolycka i Ljungskile

Kent i Uddevalla slutsålt

Ica i Ljungskile tar avstånd från fusket med köttfärsen

Blodcentralen i Uddevalla skickar blod till Sahlgrenska

Hallå där... läkaren Ole Borch

Man åtalad för våldtäkt

Getbanken i Uganda – ett steg mot självförsörjning

Kvicksilver släpptes ut i havet

Uddevalla får toppbetyg
för information

Folktandvårdens priser höjs

Spöket välte granen
på Resteröds gård

Förslag om vindkraft till beskådning för allmänheten

Höjt pris på mejeriprodukter

Extra postdag inför jul

Lussekatterna blir dyrare i år

Yrkesfisket ska begränsas

Inbrottsvåg i Trollhättan

Nya krav för körkort

Stöldliga i Bohuslän sprängd

Nyheter vecka 48

Nyheter vecka 45-47

Nyheter vecka 40-43

Nyheter vecka 38–39

Nyheter vecka 36–37

Till sidans topp