2007-11-30 17.00
Översvämning vid järnvägsstationen
LJUNGSKILE: Bäcken som rinner under vägen mellan tennisbanan och järnvägsstationen förvandlades under torsdag eftermiddag till en stor vattensamling som översvämmade vägen strax intill. Vägarbetare från Uddevalla kommun skickades till platsen för att lätta på vattentrycket.

– Vi tror att det kan vara en kulvert under vägen som har satt igen. Det kan bero på löv och kvistar och annat skit, eller så kan det ha rasat, sa grävmaskinisten Henry Hermansson.

Under fredagen fortsatte bortpumpningen av överflödigt vatten, men v ägarbetarna visste under fredag förmiddag inte hur lång tid det skule ta att lösa problemet.

– Vi får lokalisera vart felet är någonstans och om det sitter mitt i gatan får vi kanske gräva ett hål där, sa Henry Hermansson.

Björn Westerdahl
Till sidans topp

– På byggprogrammet har vi ökat antalet antagna elever från 48 till 99 bara de senaste tre-fyra åren, säger Roy Andersson, lärare på byggprogrammets måleridel.

För ett par år sedan utbildades tio elever till målare varje år, i dag är det sexton.

Roy Andersson har arbetat på Östrabo i 13 år. Under åren har han sett hur trycket på de praktiska programmen har ökat. Han har även kunnat följa elevernas APU, arbetsplatsutbildning, på nära håll.

– Jag tror inte att jag har sett något liknande på mina 13 år här. Det är stort tryck från företagarna som vill jobba med våra elever. Även företag från Göteborg har ringt och frågat om elever från vårt programmet kan ha sin APU hos dem, säger Roy Andersson.

Han tycker att framtiden ser ljus ut för de som utbildar sig till målare, snickare och plåtslagare med mera.

I och med den rådande högkonjunkturen byggs många hus, vilket också är positivt för andra branscher som till exempel elektriker. På Östrabogymnasiet tar cirka 30 elever per år studenten som utbildade elektriker.

Också eleleverna har APU-perioder då de får ytterligare kunskap i sitt blivande yrke. På elprogrammet har de en lista med omkring 130 företagskontakter.

– Vi har väldigt bra samarbete med företag i trakten när det gäller APU-platser, säger Maria Rudquist, APU-samordnare på Östrabogymnasiets elprogram.

Hon berättar att flera elever fortsätter att arbeta på sina APU-platser som lärlingar i ett år efter studenten.

Ljungskile Nyheter har träffat fyra elever som går andra året på byggprogrammet. Tre av dem har redan haft APU och de är nöjda över den möjligheten.

– Det är roligt att se hur det är på byggen, man får spackla och tapetsera och allt annat som man ska kunna som målare, säger Fredrik Krantz som går måleriutbildningen.

Han tror att möjligheterna att få jobb efter skolan är goda.

– Inom måleribranschen är det många som går i pension när vi går ur skolan nästa år. Jag tror att vi har stor chans att få jobb, säger Fredrik Krantz.

Hans kamrat Sebastian Vikström har inriktat sig på husbyggnad. Även han tror på en lysande framtid.

–Det är en riktigt bra linje och man är i stort sett garanterad jobb efter studenten, säger han.

Terese Karlsson
Till sidans topp

---

2007-11-30 16.00
Skjutbanan ska fräschas upp
LJUNGSKILE: I sommar avgörs VM i springskytte på Norra fjället. Skjutbanan på Norra fjället är igenvuxen och förfallen. Knappt använd på flera år.
Men nästa år ska det bli ändring på det. VM i springskytte arrangeras på platsen och då ska banan vara i toppform.


15 års slitage. Skjutbanan är bara runt 15 år gammal. Ändå är den rostig och har många trasiga plankor. Foto: Alma Trischler


För cirka 15 år sedan byggdes skjutbanan på Norra fjället. Mannen bakom banan var Gunnar Jacobsson, en eldsjäl som brann för skid–och springskytte.

När han byggde banan var han redan på äldre dar, och när han gick bort dog även stora delar av skytteverksamheten.

Sven Svensson var en av medlemmarna i Ljungskile skytteförening. Även han har lagt bössan på hyllan.

– Vi har lagt ner allt skytte. Jag gillar skytte men har blivit för gammal och känner att jag gjort mitt, säger han.

Trots att skjutbanan inte är särskilt gammal börjar den se sliten och förfallen ut. Sven Svensson håller med om att den inte längre är särskilt vacker.

– Den ser inte så rolig ut och det har inte varit någon större verksamhet där nångång. Vi var där en del på 90-talet, men det var sånt motstånd mot banan. Många tyckte att man inte skulle skjuta där uppe, säger han.

Även Lilla Edet-klubben OK Gipen använde banan en hel del i slutet av 90-talet och början av 2000-talet. De hade ett femtontal aktiva skyttar inom orienteringsskytte eller springskytte.

I år har den inte använts överhuvudtaget.

– Just för tillfället är det rätt dåligt med aktiva så den har inte använts speciellt mycket. Förra året var det en eller två killar som tränade där, säger Tomas Nilsson som ansvarar för banan.

Skyttarna från OK Gipen har i stället tränat på en bana i Lilla Edet. Men det lutar åt att den skjutbanan blir nedlagd.

– Då tror jag att skjutbanan i Ljungskile kommer att användas mer, säger Tomas Nilsson.

Men innan banan åter är i användbart skick måste den göras i ordning. Målområdet och förråden ser ut att vara i behov av en renovering. Men Tomas Nilsson tycker inte det är där man ska lägga ner sina krafter och pengar på iordningsställande.

– Målområdet och vallen är rätt så bra. Men där man står och skjuter har det växt igen. Vi måste ta dit en maskin och skala av och lägga täckmark, säger han.

Nästa år avgörs VM i springskytte på Norra fjället. Då är det tänkt att skjutbanan och dess omgivning ska vara färdigrenoverad för att kunna ta emot världens bästa springskyttelöpare.

– Västsvenska mångkampsförbundet är arrangörer och lånar banan av oss. Jag tror de har valt banan på grund av dess storlek och att det finns bra kartmöjligheter i skogarna, säger Tomas Nilsson.

Per Åhlin
Till sidans topp

Enligt chefsåklagare Barbro Jönsson har fyra av de misstänkta gjort sig skyldiga till mordförsök, skriver ttela.

Säkerhetspådraget kring Göteborgs tingsrätt var stort när rättegången pågick. Det var första gången som chefsåklagare Barbro Jönsson framträdde i rätten, efter bombattentatet mot hennes bostad i Trollhättan förra veckan.

– Det är första gången jag är här. Och jag har hittat några julklappar till mamma och mormor, berättar Therese Persson, 28, från Trollhättan. Hon är en av de tiotalbesökare, som nyfiket känner och fingrar på sakerna i butiken.

Katarina Reuter klär omsorgsfullt in klapparna i papper och snörar prydligt en rosett. Det är för 16 året i rad som tomtar och troll tar över butiken inför julen.

– För min egen del är jag tankemässigt redan inne på vårkollektionen, samtidigt som jag ändå är mitt uppe i alla julsaker, säger hon med ett leende.

Det riktigt lyser i ögonen när Katarina Reuter berättar om sin passion för butiken. Stilen är hon mycket nöjd med. Här syns inga trendiga tomtar i svart eller ljus i rosa som i andra designbutiker.

– Jag tycker hemskt mycket om det gamla och det romantiska, säger hon och pekar på diverse saker som pryder lokalen från bredden till höjden.

Några andra besökare, som rest ända från Göteborg, vill inte snåla med pyntet.

– Det är härligt med jul, det blir lite extra festligt, säger Ingvor Kannedal.

Både hon och hennes vän Else-Marie Lundquist har hittat några fynd och visar upp ett rött fat och en vit ängel

– Vi har varit runt till flera butiker tidigare under dagen. Det är så mysigt. Visst har det blivit ett antal tomtar och änglar genom åren, säger Else-Marie Lundquist.

Sören Reuter springer upp och ner i den snirkliga trappan för att hämta saker på lagret. Knappt hinner han ta en paus innan det ska serveras kaffe och kaka i kaféet.

– I dag är det väldigt mycket och göra, säger han i förbifarten.

Lokalen omges av en mild doftande lukt från olika ljus, och den välbekanta melodin "This is Christmas" ljuder svagt i bakgrunden. Ett rofyllt lugn för en del, för andra en för tidig smak av vad som komma skall.

Kliver man däremot ut genom dörren möts man av regnet igen. Och har därmed lämnat tomtevärlden för ett tag.

Caroline Stenbäck
Till sidans topp

– Det är helt klart en bra arbetsmarknad. Det ropas nästan efter elektriker överallt, säger Mats Bäckström som arbetar på Lane el AB i Uddevalla.

Han menar att högkonjunkturen har skapat arbeten. Många nyutbildade åker emellertid till Norge för att tjäna storkovan. Det leder till att det i Västsverige är dåligt med elektriker. Därför har de som vill arbeta som elektriker i Sverige ett gyllene tillfälle, enligt Mats Bäckström.

Stämmer det att många elekriker går i pension nu?
– Ja, det är många som är äldre som lägger av nu. Det behövs nog en föryngring, det känns som ett generationsskifte, säger Mats Bäckström.

Pierre Hallin, arbetschef på HA Bygg AB, bekräftar att samma trend finns inom byggbranschen.

– Det är hög medelålder, inom vårt företag saknas det folk som är i åldrarna 25-25 år, säger han.

Han tycker dock att man inom byggbranschen fokuserar för mycket vid snickare.

– Det saknas betongarbetare och plåtslagare, det finns hur mycket jobb som helst om man vill arbeta inom de områdena, säger Pierre Hallin.

Både han och Mats Bäckström säger att de har mycket bra kontakt och samarbete med gymnasieskolor när det gäller APU-elever.

– I våras anställde vi två av våra APU-elever direkt efter att de hade tagit studenten, säger Mats Bäckström.

Terese Karlsson
Till sidans topp

Emma-Karin Björk
Till sidans topp

Malin Helldner
Till sidans topp

En kort paus. När den före detta sjuksköterskan
Solrun Johansson öppnade sin inredningsbutik i
Ljungskile för tre veckor sedan har det inte varit
mycket vila. Foto: Alma Trischler

Solrun tror på det lilla samhället
LJUNGSKILE: Tre nya butiker i Ljungskile. En av dem som har öppnat lagom till julhandeln är Solruns interiör.
– Jag trodde inte att det skulle gå så bra som det har gjort, säger ägaren Solrun Johansson.

Butiken har bara funnits i tre veckor men intresset för inredning har Solrun Johansson haft i många år.

Men fram till för drygt tre år sedan bodde Solrun Johansson, 50, i Fredriksberg i Norge där hon arbetade som sjuksköterska, medan hennes man bodde och arbetade i Göteborg.

– Vi hade hållit på och pendlat i åtta-tio år och kände att vi hade tröttnat på det, så vi köpte ett hus mittemellan, berättar Solrun Johansson.

Det var för drygt tre år sedan och då visste hon inte alls mycket om Ljungskile.

– För mig var det viken och macken, säger hon med ett leende.

Solrun Johansson berättar att hon i dag trivs väldigt bra.

– För att vara ett så här litet samhälle så finns det mycket saker här. Men man skulle kunna rusta upp mer och få det ännu charmigare än vad det redan är.

Telefonen ringer och kunderna trillar in tätt. En av dem är Ljungskilebon Camilla Quist som tycker att det är bra med fler butiker i samhället.

– Det blir mer levande här då. Det är viktigt för byn att folk kollar vad som finns här innan de åker någon annanstans och handlar.

Tomtar, ljus, kransar och vitmålade änglar pryder butiken. Det är mycket att stå i nu trots att julruschen inte tagit vid riktigt än.

–Det kommer mycket folk från både Stenungsund och Uddevalla, men framför allt många Ljungskilebor. Vi har inte behövt marknadsföra oss någonting. Ryktet har gått från mun till mun.

För att mäta sig med andra butiker har Solrun Johansson valt att erbjuda ytterligare ett koncept.

– Det är viktigt med bra service. Här kan folk också få saker uppsydda av tygrester som de har över. Jag åker även hem till kunder och hjälper dem att mäta och sy gardiner samt skaffa tillbehör.

Än så länge har Solrun Johansson inte någon anställd personal utan får hjälp i butiken vid behov. På frågan hur hon ser på framtiden och hur butiken ska klara sig i Ljungskile svarar hon fast beslutsamt:

– Jag har fått göra min hobby till ett levebröd. Och det kommer att gå bra, så måste man tänka för att klara det, säger hon.

Caroline Stenbäck
Till sidans topp

Vad kan man vänta sig på torsdag?
– Från början hade jag tänkt att det skulle vara hur musiken utvecklats från -67 fram till i dag. Men det kommer istället vara musik från just den tiden på 60-talet. Eftersom musiken utvecklades mycket just då och det var en tid då omstridda händelser inträffade ute i världen.

Vilka är dina bästa minnen från folkhögskolan?
– Det är nog när jag gick här som elev. En torsdagskväll antingen -53 eller -54, som för mig avgjorde riktning i livet, var då min musiklärare Nils Olof Berg frågade mig om jag inte kunde tänka mig att bli musiklärare i stället för gymnastiklärare. Då ändrades mitt liv på tio sekunder. Jag var 17 år då, och jag vet att dagen efter jag bestämt mig så kände jag en otrolig lycka över att få hålla på med musik hela livet.

Minns du alla dina elever som du haft genom åren?
– Nej, det kan jag inte göra, jag har haft så otroligt många. När jag har träffat några av dem så har jag känt igen dem efter en stund. De jag minns bäst är nog från de första åren som jag jobbade men det är nog typiskt för allting som man är engagerad i.

Vad gör du nu efter lärartiden?
–Efter att jag slutade på skolan omkring slutet av 1970-talet så har jag varit körledare på Göteborgs musikhögskola där jag nu även är professor. Jag arbetar fortfarande mycket med körmusik och reser en hel del. För ett tag sedan var jag i Leipzig och jobbade på samma sätt som här på skolan. Förutom det så har jag mina två egna körer: Göteborgs kammarkör och Rillka Ensemblen.

Längtar du aldrig efter att ta det lite lugnare?
–Ibland kanske, men intresset för musik upphör aldrig att vara spännande för mig.

Fotnot: Musiklinjens 40-årsjubileums firande är i kväll kl. 19 i Grundtvigsalen.

Caroline Stenbäck
Till sidans topp

Nu återstår alltså bara att kommunfullmäktige godkänner och klubbar igenom översiktsplanen när den tas upp på nästa möte den 12 december.

Som LN skrev i går handlar det framförallt om att Ljungskile ska växa. Kommunen räknar med att befolkningen ska öka med minst 40 personer om året. Därför ska 10-15 nya bostäder byggas varje år. Målet är att 170 nya bostäder ska vara färdigbyggda år 2020.

– Jag tycker det är jättebra. Ljungskile ligger bra till sett ur ett pendlingsavstånd från Göteborg och bostadsköerna är väldigt långa, säger Sture Svennberg som anser att orten är i stort behov av lägenheter.

– Eftersom Ljungskile är en förstad är villabebyggelsen prioriterad. Men vi planerar även för bostadshus och det finns många intressenter, säger han.

De flesta som står i bostadskö i kommunen vill bo i Uddevalla centrum. Men därefter är kön till Ljungskile längst.

Dessutom är det många som pendlar in i kommunen, det är ytterligare en anledning till att de väljer att expandera samhället.

– Det är en av de kommuner som växer mest i regionen och vi har en positiv pendling. Det är alltså fler som pendlar in än ut ur kommunen, säger Sture Svennberg.

Det nya bostadsområdet kommer troligtvis att hamna mellan Skarsjövallen och Hälle, bland annat eftersom en ny väg planeras till HA Bygg Arena. Sture Svennberg är kluven när det gäller vilken fråga som är viktigast för Ljungskile.

– Frågar du mig som medlem i Ljungskile SK, är vägen viktigast. Men som kommunpolitiker är det bostadsbygget, säger han.

Vidare är kommunen positiva till att bygga bostäder intill Kulturens hus.

– Det är ett område där som vi har pratat om att tillåta byggnation på. Sedan är det några förskolor som är planerade att byggas, säger Sture Svennberg.

Per Åhlin
Till sidans topp

Vassbo ligger mitt i skogen mellan Ljungskile och väg 44 som löper från Uddevalla till Vänersborg. Den som har vägarna förbi Vassbo kanske har lagt märke till att det ibland står några kor och betar längst ned i något som ser ut som en slalombacke. Ett halvrostigt liftsystem i kanten av den knöliga bergssluttningen bekräftar att där faktiskt funnits en skidbacke.

Göran Hermansson som bor i gården strax intill berättar att man brukade kunna se pistmaskiner och snökanoner i bruk under vintern, men att all aktivitet nu är nerlagd. Vintrarna blev för varma.

– Den sista vintern var för fem år sedan. Då hade Roy kört snökanoner och förberett backen. På lördagen gick det att åka skidor, men på söndagen regnade allt bort. Då lade han ner det. Han tyckte nog inte att det var så roligt längre.

Roy Andersson från Uddevalla var den som drev backen. Han hade sedan tidigare en mindre backe vid Sanders Dalar i Uddevalla. I början av 70-talet expanderade han verksamheten genom att bygga en replift längst ner i Vassbobacken. Vintrarna var generösa med snö vilket ledde till att ytterligare ett liftsystem uppfördes.

– Roy sprängde en del och körde bort jord. Han byggde en pumpstation på berget och drog vattenledningar från sjön. När det var som störst hade han fyra eller fem snökanoner och två pistmaskiner. Han lade ner mycket pengar och arbete på backen.

Som bäst gick det i mitten av 70-talet. Folk från Uddevalla med omnejd åkte till Vassbo för att åka skidor, och Roy Andersson gjorde reklam för backen genom att fästa reklamlappar på bilar i Ljungskile. Sedan kom värmen och regnet.

– Han började bli lite till åren, och det fanns nog ingen som ville ta över. Det var ingen som vågade satsa på Vassbo. Andra backar runt i kring hade också lagt ner. Det ligger för långt söder ut.

Göran Hermansson berättar att människor i dag har lättare för att göra skidresor till platser som Åre, Sälen och andra slalommetropoler.

– Det är synd, för det var ju liv i bygden, säger Göran Hermansson.

I dag löper ett elstängsel tvärs över nederkanten på slalombacken. Nötkreatur betar av det gräs som en gång utgjorde underlag för Stenmarksinfluerade skidentusiaster, och längst upp i backen vandrar skogsbrynet allt längre in i den folktomma pisten. Några nötskrikor kraxar hest mellan grenarna. Vassbo är byn som blev för varm för slalom.

Björn Westerdahl
Till sidans topp

Malin Helldner
Till sidans topp

Emma-Karin Björk
Till sidans topp

Den 20 september berättade Ljungskile Nyheter om Marinvests ansökan om att få anlägga en 40 meter lång flytbrygga på Ulvöns södra sida.

Då var man tveksamma till förslaget från länsstyrelsens sida. De menade att badgäster skulle kunna känna sig hindrade att bada på Ulvön på grund av den ökade båttrafiken som en brygga skulle innebära.

Detta är något som Per Johansson, vd på Marinvest, inte håller med om.

– Länsstyrelsen tycks tro att det förekommer en konflikt mellan båt och bad vid den sidan av udden. Men vi tycker att det är en konstruerad konflikt, säger han.

Sedan dess har Marinvest ändå gjort ytterligare utvärderingar av alternativa placeringar av bryggan. Per Johansson berättar att de i originalansökan ville att bryggan skulle ligga vid hängbryggan på öns södra udde. Nu har företaget kompletterat ansökan med två nya platser.

– Ett av de nya lägena är 15-20 meter längre söder ut på samma udde, och det andra är på norrsidan av ön, ganska nära bron, säger Per Johansson.

Det norra läget är egentligen inget bra alternativ tycker han.

– Den sidan av ön är inte konkurrenskraftig. Jag tror inte att folk vill lägga till där utan de vill vara på södersidan av ön där vi har café och restaurang. Och det är även där solen är.

Dessutom menar han att en brygga på norrsidan skulle behöva vara 50-60 meter lång på grund av att havsbotten är grundare på den sidan av ön.

Ytterligaren en ändring i ansökan till länsstyrelsen gäller storleken på bryggan. Får Marinvest anlägga sin brygga på den ursprungliga platsen kan de tänka sig att gå ner från de ansökta 40x4 metrarna till 30x3 meter. Det skulle inte fungera längre ut på udden, enligt Per Johansson

– Om vi bygger bryggan så långt ut på udden är den mer oskyddad från väder och vind, därför vill vi ha en större och kraftigare brygga där. Vindarna gör dessutom att båtarna bara kan lägga till på innersidan av bryggan, säger han.

På länsstyrelsen har ärendets handläggare Charlotte Gabrielsson inte hunnit titta på de nya förslagen ännu.

– Jag hoppas att det inte tar för lång tid innan vi kan fatta ett beslut men det måste handläggas först, säger hon.

Terese Karlsson
Till sidans topp

Områdena det står mellan är Skälläckeröd-Kärrstegen (mellan Hälle och HA Bygg Arena) och Ljungs-Berg (Ulvesund).

– Kommunen kommer att satsa på ett av dem. Troligtvis blir det Skälläckeröd-Kärrstegen eftersom det blir ny väg upp till HA Bygg Arena. Då slår vi två flugor i en smäll, säger Mats Windmark, planarkitekt på Uddevalla kommun.

Kommunen tror även att ett bostadsområde i Ulvesund skulle bidra till en splittrad tätortsbild.

Om befolkningen ska öka med 40 personer om året måste 10-15 nya bostäder byggas varje år. Kommunen har i översiktsplanen riktat in sig på att minst 170 nya bostäder ska byggas i Ljungskile fram till 2020. Området Skälläckeröd-Kärrstegen bedöms kunna inrymma 150-170 bostäder.

– Sedan får vi se hur länge det räcker innan vi får ge oss på Ljungs-Berg. Planen kommer vara klar om ett år ungefär, så det kanske blir byggstart 2009, säger Mats Windmark.

Det är inte helt klart vad det blir för olika bostadstyper. Mats Windmark tror att det blir två delområden, 70-80 villatomter och både bostads–och hyresrätter.

Kommunen planerar även en ny begravningsplats. I första hand kommer de att anlägga nya begravningsplatser vid Ljungs gamla kyrka. I andra hand kommer Alehagsgärdet vid Lyckornavägen.

Behovet av att förstärka gång–och cykelvägar är stort i Ljungskile, framförallt till Aröds industriområde och upp till HA Bygg Arena. I   samband med förlängningen av Åsvägen planeras därför en ny gång–och cykelväg till arenan.

Kommunen för dessutom diskussioner med Vägverket om en gång–och cykelväg utmed Ulvesundsvägen.

Småbåtshamnen i Ulvesund ska även den utvecklas. Området ska utökas för vinteruppläggning så att det är möjligt att placera båten på andra ställen än i Ljungskile småbåtshamn.

Per Åhlin
Till sidans topp

– En bra helgdag har vi upp emot 1 000 personer i genomströmning. Det är kaotiskt där uppe, säger Bo Karlsson på Ljungskile Friluftssklubb.

1987 år gjorde Uddevalla kommun en utredning där det framgick att åtkomsten till Bredfjället, där med också Norra fjället, var under all kritik. De menade att parkeringsplatserna var alldeles för få. En solig helgdag när snön täckte skidspåren stod bilar parkerade längs Fjällvägen för att parkeringen på Norra fjället var full. Så ser det ut än i dag, 20 år senare.

– Det har inte hänt någonting. Vi har 60-70 parkeringsplatser och det skulle behövas en fördubbling, säger Bo Karlsson som sitter i Ljungskile Friluftsklubbs styrelse.

Föreningen driftar och sköter anläggningen, som de hyr från kommunen, på Norra fjället. Den drivs ideellt men föreningen får också ett anläggningsbidrag från kommunen varje år.

Taket för ett anläggningsbidrag har länge varit 65 000 kronor per år. Men i och med att kronan har försvagats med åren har bidraget blivit mindre värt.  

– Det som var ett bra bidrag en gång i tiden är inte det i dag, säger Magnus Dejevik, chef på föreningsutvecklingsavdelningen på Uddevalla kommun.

Ljungskile Friluftsklubb får 39 000 kronor i anläggningsbidrag. Pengar som, enligt Bo Karlsson, endast täcker elkostnaderna för anläggningen. En ny parkering skulle, lågt räknat, kosta 50 000 till 100 000 kronor.

–Verksamheten kräver mycket och vi har många hål att fylla. Vi måste välja vart vi lägger pengarna. Det borde vara en kommunal angelägenhet att gynna en anläggning som drar så mycket folk, säger Bo Karlsson.

Eva Oikari

Nya pengar till bidrag
Nu har Kultur och fritidsnämnden fått en miljon kronor extra i anslag. De ska gå till just anläggningsbidrag.

– Arbetet att fördela pengarna drar igång efter nyår. Det är möjligt att friluftsklubben kommer vara en av de föreningar som får utökat bidrag. Vi vill självklart kunna vara med och höja standarden på anläggningarna runt om i kommunen, säger Magnus Dejevik.

Skidanläggningen på Norra fjället är öppen för allmänheten. Då parkeringen snabbt blir full ställer sig de som har möjlighet längs vägarna.

– Vissa kan stå där det är plogat, men av säkerhetsskäl är det inte bra. Det är många som får vända när de kommer upp för att det inte finns någonstans att ta vägen, säger Bo Karlsson och tillägger att det inte är rätt att lasta över det ansvaret på en liten ideell förening.

– Få anläggningar i området drar så mycket folk, dessutom finns det ingen annan skidanläggning i området som kommer i närheten av våran när det gäller besöksantal, säger han.

Magnus Dejevik är medveten om att friluftsklubben har lagt ner mycket tid och pengar på att förbättra anläggningen och att de finns ett behov av mer pengar.

– Det finns många behjärtansvärda ändamål som man vill vara med och utveckla. Men ramen att fördela pengarna inom är begränsad, säger han.

Eva Oikari
Till sidans topp

– Det är ett stort problem, framför allt bland ungdomar i 19-25 årsåldern som har tillfälliga sexuella kontakter, säger sköterskan Jill Johansson på smittskyddsenheten i Uddevalla.

Antalet personer som smittats av klamydia har ökat kraftigt i hela landet sedan 1997. Under 2005 rapporterades drygt 33 100 fall. Och det ser inte bättre ut än att siffran vid årets slut kommer att överstiga 40 000, vilket är rekord i Sverige.

Men det finns ett stort mörkertal.

– Det är inte alla som har några symtom och många vet inte om att de är smittade, säger Jill Johansson.

En klamydiainfektion klassas som en allmänfarlig sjukdom och sjukvården måste därför enligt lag göra en smittspårning.

– Ibland är det inte säkert att personen som testats postivt vet hela namnet på den personen som den har haft sexuellt umgänge med. Eller kanske bara har ett mobilnummer, men då brukar det oftast gå att spåra ändå. Det är viktigt att vi får tag på dem, säger Jill Johansson.

Går man länge med en klamydiainfektion är risken att bli steril stor, samtidigt som det är lättare att drabbas av andra infektioner.

På mödrahälsovården i Ljungskile har barnmorskan Kristina Egerstad märkt av en stor attitydförändring bland dagens ungdomar.

– Det är inte många ungdomar som använder kondom i dag. Jag brukar fråga tjejerna som kommer till mig, i samband när de vill börja använda p-piller, om varför de inte står på sig att skydda sig. Men många tycker att det är skämmigt att förutspråka.

Kristina Egerstad tror också att den stora bidragande orsaken till att klamydiafall ökat beror på att ungdomar tappar omdömet på fyllan och inte tänker på att använda kondom.

Vid Uddevalla ungdomsmottagning märker man också av ökningen av klamydiafall.

– Vi märker av det som i resten av landet. Många kommer ju och testar sig men det är fler som har det i dag än tidigare, berättar barnmorskan Eva-Lena Swedenfeldt.

Fortfarande är det dock fler tjejer än killar som vänder sig till ungdomsmottagningar.

– Men det beror mest på att det är mer naturligt för tjejer att testa sig när de ändå måste göra ett besök för att få p-piller utskrivet på recept.

Ett alternativ till att gå iväg och träffa en barnmorska är hemsidan klamydia.se som funnits sedan våren 2006. Den underlättar klamydia-provtagningen och har fått stort genomslag, framför allt bland killar.

– Det är ett jättebra alternativ eftersom det är hög belastning på många vårdcentraler. Och det har visat sig att fler killar testar sig på det här sättet än via en vårdcentral, säger Jill Johansson.

Hemsidan klamydia.se är ett sätt att få fler att testa sig och förhindra spridning av sjukdomen. Men Jill Johansson menar också att det är lika viktigt att utbilda personal på skolor som kan informera om riskerna och vikten att testa sig.

Enligt förslagsläggaren är det svårt att göra en säker vänstersväng då man måste korsa fyra filer. Det bidrar till att man får vänta länge för att korsa vägen vilket innebär en fara för trafiken.

Enligt förslaget skulle en rondell innebära att trafiken flyter på smidigare.

Helena Lindgren
Till sidans topp

2007-11-27 14.12 Förfall. Dansbanan har stått oanvänd och förfallit i många år. Nu ska det bli ändring på det. Foto: Alma Trischler

Snart dansas det
på Ulvön igen
ULVÖN: I många år har dansbanan på Ulvön stått och förfallit. Men i framtiden ska den åter igen vara öppen för dans, teater och andra arrangemang.

– Den är under iordningsställande och ska tas i bruk till sommaren, säger Sara Grytting som arrenderar Ulvön.

En smal liten stig letar sig upp mellan Ulvöns träd till den charmiga gamla dansbanan med utsikt över Ljungskileviken. Träden planterades för övrigt av en viss fru Andersson från Ljungskile som ägde den då kala ön på 30-talet. Det sägs att hennes ande fortfarande lever kvar. Om någon bryter grenar från träden ska hon komma tillbaka för att straffa personen i fråga. Men det är en annan historia.

Dansbanan på Ulvön byggdes 1940 och lockade på den tiden många danssugna människor. Sara Grytting tror att storhetstiden för banan var på 1950–och 60-talet. Och genom åren är det många som träffat sin blivande maka eller make just där.

– Det är många ur den äldre generationen som kommit med roliga historier om hur de träffat sin blivande hustru eller man när de varit på dans. Eller att de har tjuvlyssnat på musiken från båten, säger Sara Grytting.

Någon enstaka mindre renovering genomfördes på 90-talet. Men i övrigt har dansbanan fått fler och fler hål och trasiga plankor.

– Ja, visst har den förfallit. Men det var inte så farligt som vi trodde, den var mest smutsig. Nu har vi handskurat den så att den i stort sett är ren och hyfsat fräsch. Det är några plankor som ska bytas ut och så ska vi sätta upp något skydd så att det inte kommer in så mycket snö och slask, säger Sara Grytting.

Det har förekommit enstaka bokningar de senaste åren. Men de har varit få och någon organiserad verksamhet har det inte varit tal om på länge.

Till sommaren ska den alltså vara färdigställd på nytt och öppnas för bokningar, arrangemang och - förstås - dans. Vidare kommer en grillplats att byggas i anslutning till dansbanan.

– Målet var egentligen att den skulle vara klar förra sommaren, men det hann vi inte. Det är tänkt att det ska vara en mångsidig dansbana. Det kommer finnas någon form av arrangerad dans, men den kommer även gå att hyra för barnkalas, teater, grupparrangemang och till folk som ska vigas.

Giftermål, dans, teater och kalas. Det måste till och med fru Andersson tycka är helt okej.

Per Åhlin

Röster om dansbanan
"Jag kom hit 1963 och då var det på väg att dö ut, men jag var allt där och dansade en hel del. Jag har hört talas om att det var än mer populärt innan både bland Ljungskilebor och sommargäster. Innan bron byggdes rodde många över från Ljungskile för att dansa. Det ska bli intressant om de kan få igång det igen. I så fall ska jag dit, det skulle vara trevligt."
Gert Bohlin, Ulvesund

"I juni 1988 fyllde min fru 40, då hyrde vi hela Ulvön. Först åt vi middag på resaurangen. Sedan tågade vi, 125 personer, upp till dansbanan där Per-Åke Bergman spelade. Det är jättekul att de gör i ordning den igen, jag hoppas att de glesar ut skogen så att man får havskontakt. Sedan tror jag att de bör anlägga en bättre stig, nu är den lite svår att gå på med finskor. I sommar ska min dotter gifta sig. Vigseln sker i Ljungs gamla kyrka, sedan åker vi båt över till Ulvön. Om dansbanan är klar blir det dans, det ska jag se till."
Jan Lindvall, Restenäs

Per Åhlin
Till sidans topp

Emma-Karin Björk
Till sidans topp

Emma-Karin Björk
Till sidans topp

Emma-Karin Björk
Till sidans topp

Dessvärre fick de bara bygglov på Skafterödsvägen.

– Vi tycker att centrum är en perfekt plats och vill inte ha bort den alls. En återvinningsstation ska finnas där det finns folk, och var finns det folk om inte i centrum, säger Lars Cart-Lamy, renhållningschef i Uddevalla kommun.

Halva stationen kommer att flyttas till Skafterödsvägen, och halva kommer stå kvar i centrum.

– Det blir klart till våren. Vi får göra en ny upphandling och det ska asfalteras. Sedan är det inte någon lämplig byggtid nu så därför tar det ett tag, säger Lars Cart-Lamy.

Fördelen med att placera en återvinningsstation på Skafterödsvägen är att Lyckorna fångas upp på ett bättre sätt.

– Men det finns också ett fel som man kan leva med. Infarten till den nya stationen korsar en gång- och cykelväg, men man kan inte få allt, säger Lars Cart-Lamy.

Per Åhlin
Till sidans topp

Havsfiskelaboratoriet i Lysekil ska i ett världsunikt försök flytta lekmogen torsk från grannfjorden Gullmarn. Där ska fisken fortplanta sig i naturlig havsmiljö i stora kassar.

Forskarna på Havsfiskelaboratoriet har länge diskuterat hur man ska få tillbaka torsken. I månadsskiftet januari-februari, strax innan lektiden, hämtas 40 vuxna torskpar för transport till ett område i Brofjorden. När den lekt färdigt blir det återfärd till hemmafjorden och släpps åter ut i friheten.

– Fisketrycket har tidigare varit ganska hårt i Brofjorden vilket förmodligen bidragit till att torsken försvunnit, skriver P-O Larsson, projektledare, i ett pressmeddelande.

Efter ett år ska projektet utvärderas, skriver GP.

– Vid Torp finns många tätbefolkade orter och det ligger intill E6:an. Vi vill alltid ligga så nära så många som möjligt, säger Ulrika Persson, finanschef på Ikea-Sverige till Uddevalla-Posten.

Ikea:s planer på att bygga varuhus i Uddevalla presenterades i torsdags på en välbesökt presskonferens.

– Det här är den lyckligaste dagen i mitt politiska liv, förklarade kommunalrådet Staffan Cronholm (m).

Något formellt beslut om att bygga ett varuhus finns inte än, men Ikea har köpt mark öster om E6:an intill Torp av kommunen med avsikt att bygga.

Hur många arbetstillfällen det nya varuhuset kommer att skapa är det ingen som vet, men baserat på vad andra liknande varuhus har kan man räkna med mellan 150 och 200. Staffan Cronholm tror också på många spinoffeffekter när Ikea etablerar sig i kommunen.

– Andra företag, till exempel Net on net och Mediamarkt, går ofta i Ikea:s spår. Det tillkommer också serviceyrken omkring Ikea som skapar fler arbetstillfällen.

Andréas Sundberg
Till sidans topp

Han fick priset i kategorin "Årets avslöjande" för sina avslöjande i Uppdrag Granskning om JAS-mutorna. Motivering löd enligt följande: "För en uppfinningsrik och enträgen granskning som avslöjade det smutsiga spelet bakom vapenexporten".

Martin Bergström
Till sidans topp

Emma-Karin Björk
Till sidans topp

Emma-Karin Björk
Till sidans topp

VECKA 48

Översvämning vid järnvägsstationen

Många unga vill jobba praktiskt

Skjutbanan ska fräschas upp

Fortsatt rättegång för skottlossning i Lilla Edet

Kärrstegens gård har tomtar på loftet

Goda chanser till jobb enligt företagare

Framtidens NU-sjukvård är bestämd

Städbolag som diskriminerar riskerar att förlora avtal

Solrun tror på det lilla samhället

Hallå där... Gunnar Eriksson

Ett steg närmare nya bostäder i Ljungskile

Slalombacken som blev kohage

Kvinna i Åmål misstänks ha mördat sin son

Man höggs till döds i Vänersborg

Nya turer kring Ulvöbrygga

I dag beslutar kommunen om Ljungskiles framtid

Stort behov av ny parkering på Norra fjälllet

Klamydia ökar dramatiskt i Uddevalla

Rondellförslag vid Bräckemotet

Snart dansas det på Ulvön igen

GM Powertrain erbjuder 100 nya jobb

17-åring åtalas för falsklarm

Man dömd för mordet i Strömstad

Ny återvinningsstation
klar i vår

Ikea blir verklighet i Uddevalla

Bohuslänsk torsk ska förökas

Journalistpris till Ljungskileelev

Uddevalla kommun satsar på grundskolan

Saab erbjuder frivilligt avgångsvederlag

Nyheter vecka 45-47

Nyheter vecka 40-43

Nyheter vecka 38–39

Nyheter vecka 36–37

Till sidans topp