2007-11-21 19.30
Lomma årets kvalitetskommun

Eva Oikari
Till sidans topp

TROLLHÄTTAN: En ytterdörr till en villa på Stamkullevägen i Trollhättan sprängdes strax efter klockan sju i morses. Enligt polisen bor en åklagare i villan, men ingen var hemma vid tillfället.

Åklagaren leder just nu flera brottsmålutredningar där kriminella mc-gäng misstänks vara inblandade, det skriver ttela.

Under förmiddagen kunde polisen inte uttala sig om några misstänkta eller vad syftet till sprängningen kan ha varit. Men de betraktar händelsen som en systemhotade brottslig gärning.

– Det här är oerhört allvarligt, det är ett angrepp på hela samhället, demokratin och hela rättsapparaten, säger polisens presstalesman Björ Blixter till TT.

Bombdådet rubricerades under tisdagsförmiddagen som grovt olaga hot och grov allmänfarlig ödeläggelse. Men enligt Ttela har brottsrubriceringen senare ändrats till mordförsök

Terese Karlsson
Till sidans topp

Uddevalla kommun finns med bland de fem finalisterna i Årets kvalitetskommun som utses idag. Det är bland andra Sveriges kommuner och landsting som står bakom utmärkelsen. Den kommunen som anser vara bäst på utveckling inom demokrati, service, arbetsmiljö och samhällsbyggande är den som kommer gå segrande ur tävlingen.

Eva Oikari
Till sidans topp

- Det är första gången på länge som vi måste säga upp folk. Det handlar om minst tre heltidstjänster, tyvärr är det här nog bara början, säger kommunens kultur- och fritidschef Conny Äng till Bohusläningen.  

På grund av att idrottshallarna går back har nämnden beslutat att minska verksamheten med 1,2 miljoner kronor , för att få balans mellan intäckter och utgifter. Detta medför även höjda taxor för föreningarna som nyttjar hallarna.

Terese Karlsson
Till sidans topp

Det var vid tiotiden som en lastbil och en personbil frontalkrockade vid det östra fästet av Stallbackabron i Trollhättan.
Personbilen ska av okänd anledning ha kommit över på fel sida av vägen, lastbilschauffören försökte väja men han kunde inte undvika kollisionen.

Båda förarna fördes till NÄL där den äldre mannen, som kört personbilen, senare avled av sina skador, uppger polisen i Trollhättan. Lastbilschaufförens var chockad efter olyckan.

Terese Karlsson
Till sidans topp

– Åren tickar iväg och vi ser inga konkreta resultat. Bussar runtom i regionen är fortfarande tysta, och där utrop finns fungerar de inte som de ska, säger Anna Jacobsson, trafikansvarig i US Väst till Sveriges Radio V äst.

På tåg mellan Uddevalla och Ljungskile ropas hållplatsen "Uddevalla östra" ut, men det först när tåget är på väg därifrån.
Idag framför Unga Synskadade Väst sin kritik på Västtrafiks Ägarforum på Bohusläns Museum i Uddevalla.

Anders Ekwing
Till sidans topp

Enligt Bohusläningen har Ikea redan köpt en 100.000 kvadratmeter stor tomt vid Torp köpcentrum. Möbeljätten kommer dock att bygga på den andra, det vill säga den östra, sidan av E6:an.

Anledningen till att företaget nu väljer att satsa i Uddevalla är till stor del just köpcentrat.

– Vi vill vara där vi möter flest människor. Då blir det Torp, säger Ulrika Persson till Bohusläningen.

Staffan Cronholm (m), ordförande för kommunstyrelsen i Uddevalla tror att Ikea:s satsning i staden kan vara positivt för hela regionen. Runt Ikea vill andra kedjor etablera sig, säger han till Bohusläningen.

Enligt Ulrika Persson kommer varuhuset troligtvis att anställa runt 150-200 personer. Men det blir först om några år eftersom varuhuset inte beräknas vara klart förrän omkring år 2010.

Terese Karlsson
Till sidans topp

Vägverket skriver att ingen ersättning ges för sveda och värk eftersom sådana skador betalas ut av trafikförsäkringen. Men har gått med på att betala självrisken på 9.700 kronor.

- Det är färdigrenoverat, men nu väntar vi på inredningen som kommer någon gång mellan 1 december och lucia. Vi hade tänkt att öppna i början av december för att visa att vi finns under julhandeln. Det är få som köper glasögon efter jul, säger optikerassistenten Karin Karlqvist som tillsammans med norska optikern Nina Sombi öppnar butiken.

Enligt Karin Karlqvist, som under flera år varit ansvarig för en optikerbutik i Uddevalla, har optikerkedjor tidigare varit på väg att etablera sig i Ljungskile.

- Det har funnits intressenter i flera år, men jag tror de har varit rädda för konkurrensen i Uddevalla där det finns ganska många optiker, säger hon.

Karin Karlqvist har hittills enbart fått positva reaktioner från Ljungskileborna.
- Väldigt positiva och det känns kul. Vi trivs på orten och vill jobba här, säger Karin Karlqvist som själv är Ljungskilebo sedan fyra år tillbaka.

Per Åhlin
Till sidans topp

Inför inspelningen av Den man älskar vände sig Nordisk film till Film i Väst. Filmens regissör och fotograf började leta inspelningsplatser.

- Trollhättan är ganska "sönderfilmat", så för dem som jobbar med filmen är det inte så kul att jobba med den sjunde på ett år därifrån. Men för publiken spelar det ingen roll, säger producenten Lars G Lindström.

Att valet föll på Uddevalla var dock en ren chansning. Men de som jobbade med filmen kände att det skulle fungera att låta handlingen utspela sig där.

- Filmen har fått anpassa sig till miljön istället för att miljön har fått anpassa sig till filmen, säger Lars G Lindström, som är hänförd över fonden för dramat.

- Det är väldigt fräscht! Viken och de vita husen med röda tak. Det är väldigt effektfullt. Märkligt likt Toscana, med en massa öar runt om och vattenblänk.

Uddevallas natursköna omgivningar har även visats för publik utanför Sverige. I augusti visades filmen på Toronto filmfestival.
- Bara det var ett pris i sig!

Den har även visats i S:t Petersburg och Moskva där den väckte många frågor hos en debattsugen publik. Inte minst på grund av kulturkrockar.

Åke Sandgrens drama har också vunnit flera priser, bland annat det Baltiska priset för bästa nordiska film och kyrkans pris. Det var första gången det sistnämnda priset gick till en svensk film .

Filmens kvinnliga huvudrollsinnehavare Sofia Ledarp vann i helgen pris på en filmfestival i Genève för bästa kvinnliga huvudroll. En utmärkelse hon även kammade hem tidigare i höst på Köpenhamns filmfestival. Och manusförfattaren Kim Fupz Aakeson vann en guldsvan för bästa manus på Köpenhamns filmfestival.

Martina Nilsson
Till sidans topp

2007-11-09 10.30
Vågkraft i kontakten år 2008
LYSEKIL: 2002 påbörjades ett projekt som går ut på att omvandla vågkraft till elektricitet utanför Islandsberg i Lysekils kommun. Nu bygger Uppsala universitet två nya generatorer till anläggningen.

- Vi arbetar febrilt på två nya aggregat som ska ut efter nyår, säger Jan Sundberg som är projektledare.

Arbetet har blivit försenat på grund av dåligt väder och begränsade resurser. Nästa år hoppas Jan Sundberg att anläggningens generatorer ska kunna kopplas upp på det fasta elnätet.

- Förhoppningen är att vi ska kunna få ut ett ställverk där generatorerna kopplas ihop. Då kan vi koppla upp oss mot det allmäna nätet.

Anläggningen består idag av ett 20-tal flytbojar som sitter fast i tunga fundament som ligger på botten. Planen är att några av desa bojar nästa år skall vara fästa i generatorer som sitter fast i fundamenten. Elektriciteten utvinns ur den rörelsekraft som uppstår då bojarna guppar upp och ned i vågorna. Jan Sundberg berättar att Sverige är först i världen med denna teknik.

- Just den här tekniken är världsunik, och vi har patent på den. Det finns liknande projekt i andra länder, men där handlar det om enheter som väger 600 till 700 ton och som tar upp flera hundra meter av havsytan. De är dessutom mycket dyra.

Enligt Jan Sundberg är den svenska modellen kostnadseffektiv eftersom den är relativt enkel att kostruera, och eftersom generatorerna är skyddade från hårt väder eftersom de sitter under vattnet. Nästa år hoppas han att fyra till sex generatorer ska kunna placeras i provområdet utanför Islandsberg. Målet är att ha 40 bojar varav 10 är anslutna till generatorer. Detta ska enligt beräkningar kunna försörja 20 hushåll med ström. Övriga bojar ska används i studiesyfte för att se hur det marina livet påverkas.

- Problemet med miljöstudier är att de tar ganska lång tid. Vi har inte sett några negativa effekter än så länge. Vad vi har sett är att fundamenten lockar till sig nya organismer. En del fundament är utformade så att djur ska kunna söka skydd där. Vi har sett både krabbtaskor och hummer, säger Jan Sundberg.

Anledningen till att Uppsala universitet och Västra Orusts Energitjänst valt att satsa på vågkraft är att det är ett miljövänligt sätt att utvinna energi. Vågkraften bedöms kunna konkurrera med vindkraften eftersom energitätheten i vågor är ungefär tio gånger större än i luft. Vågkraft finns dessutom att tillgå under längre sammalagd tid av året än kraft från vind.

Björn Westerdahl
Till sidans topp

Skillnad. Det skiljer mycket i pris mellan en villa vid havet och en i samhället. Foto: Eva Oikari.

2007-11-09 10.10
Attraktivt att söka
bostad i Ljungskile
LJUNGSKILE: Hyreslägenhet eller hus med havsutsikt. Oavsett bostadsform är det många som vill bosätta sig i Ljungskile.
- Vi har hög efterfrågan och de som redan bor här vill oftast inte flytta här i från, säger Maria Alexandersson på Svensk Fastighetsförmedling.

Under flera års tid har huspriserna i Sverige gått upp, men inte längre. Priset på en villa i Ljungskile är svårt att bedöma och det skiljer sig en del mellan husen i samhället eller vid havet.

Maria Alexandersson berättar att ägarbyten främst sker under vår och höst.
- Vi har många spekulanter, så när ett hus blir tomt finns det alltid någon som står redo att flytta in, säger hon.

Lena Johansson på Uddevallahem, som har 74 lägenheter på Lyckorna, ger samma bild av läget med hyresrätterna. Att det finns många intressenter.
- Vi har ändrat kösystemet nu, men vi ser ändå att det är en hel del köer, säger hon.

Varken Maria Alexandersson eller Lena Johansson, ser någon större skillnad mellan Ljungskile och Uddevalla. Priserna ligger på ungefär samma nivå. Det som skiljer sig, är främst de hus som ligger vid havet och ökar i värde just därför. Eller lägenheter som blir snäppet dyrare på grund av renovering.

Bland de hus Svensk Fastighetsförmedling har uppgifter om, finns det bara ett till salu.
- Men säljarna bor ju i fastigheten fortfarande, säger Maria Alexandersson.

Alma Trischler
Till sidans topp

2007-11-09 09.45
Audition gav nya förmågor
LJUNGSKILE: Ljungskile teatersällskaps elfte revy Urspårat har premiär först i februari. Men förberedelserna är i full gång.
I onsdags kväll var ett gäng förväntansfulla skolelever på audition på Ljungskilegården.

Bara fem tjejer och en kille sökte, men så har annonseringen om uttagningen också bara funnits på Linnéaskolan och Ljungskileskolan.
Tjejerna väljer att sjunga, bland annat Blinka lilla stjärna och Idas sommarvisa medan Joel Ström, 13, framför en text. Därpå rungar högljudda applåder från teatersällskapet och de sökandes anhöriga.

Eftersom alla barnen klarar uttagningen väntar nu repetitioner under onsdagar och söndagar framöver.

Vidare berättar hon att revyn inte har något speciellt tema.
- Nej, det finns ingen "röd tråd". Det är fullständigt urspårat.

Klart är i alla fall att revyn handlar en del om tåg. Idéen föddes i somras när teatersällskapet åkte tåg tillsammans på Bohusban.
Likt tidigare år har teatersällskapet haft skrivarträffar där de fört fram idéer till sketcher, sång och dans.

- Vi ska vräka saliv över rampen efter varje "tuff", säger Magnus Fogelberg.

Martina Nilsson
Till sidans topp

Miljökämpe. Stefan Edman har mottagit miljöpriset.
Foto: Helena Lindgren

2007-11-09 09.30
Hallå där: Stefan Edman
LJUNGSKILE: Vinnare av miljöpriset 2007 är utdelat av Sveriges Ingenjörer.

Hur känns det att ha fått miljöpriset?
- Jag känner mig lycklig och oerhört hedrad.

Var det väntat?
- Nej jag blev totalt överraskad.

Varför tror du att du har fått det?
- För att jag tror på tekniken som ett sätt att lösa miljöproblemen. Genom exempelvis miljösnåla bilar, att värma hus utan olja. Det är viktigt att utveckla ny teknik som inte bygger på olja och kol för att bekämpa klimathotet.

Vilka miljöfrågor tycker du är viktigast?
- Förutom klimatfrågan och den tekniska utvecklingen tycker jag att det är livsstilen hos människor. Vi måste sluta konsumera så mycket.

Vad ska du göra med de 50 000 kronorna du vann?
- Jag vet inte än, har inte riktigt funderat på det.

Har du fått något pris tidigare?
- Ja, jag har fått en del genom tiderna, runt ett tiotal ungefär.

Vad är ditt nästa steg i miljöfrågan?
- Redan i morgon ska jag till Göteborg och förbereda inför en gala som vi ska hålla på Skandinavium för Al Gore och på lördag skall jag iväg till Afrika för att leda en resa i Botswana om natur och kultur.

Alma Trischler
Till sidans topp

- Redan nu planerar vi att plocka in en ny delägare, säger han.
För kundernas del märks den positiva trenden i nästa års kollektion.

- Vi ska bredda oss och även börja tillverka skor, kostymer och läderprodukter som bälten och väskor, säger Andreas Drugge.

Ida Cliffordson
Till sidans topp

2007-11-08 16.20
Den anonyma föreningen som finns till för alla
LJUNGSKILE: Den smala Fjällvägen slingrar sig fyra kilometer från byn och väl framme, 160 meter över havet, ligger Norra fjället. Det är centrum för Ljungskile Friluftsklubb.

Tre röda stugor ringar in kärnan i området, men några skyltar som pekar mot olika vandringsleder avslöjar att området är mycket större.

- Vi har totalt 4,5 mil vandringsleder här uppe på fjället, under vintersäsongen används de till skidspår under vintersäsongen, säger Bosse Karlsson som är med i Ljungskile Friluftsklubbs styrelse.

Friluftsklubben består av flera olika delar. Orientering, skidor, det aktiva friluftslivet och skogspromenader där orienteringen är den största av förgreningarna.

Nyligen arrangerade klubben den årliga orienteringstävlingen, Fräknefejden, som lockade mellan 600 och 700 deltagare från hela regionen.

Föreningen som bildades 1954 har ungefär 300 medlemmar, men alla spår och slingor står till allmänhetens förfogande.

- Det är en ganska anonym förening med ett allmännyttigt intresse. Det är många som kommer hit upp för att gå ut och vandra i skogen, men som inte är med i föreningen, säger han.

Ljungskile Friluftsklubb är en ideell förening där ett 50-tal personer är med och arbetar. Kommunen bidrar med anläggningsbidrag, men de pengarna räcker inte till utan inkomster från föreningens arrangermang är en viktig del av ekonomin.

- Det blir ganska mycket jobb med allt och vi lägger ner många timmar på klubben. Byggnaderna ska underhållas och sen måste vi se till att alla spår och vandringsleder är i bra skick, säger han.

Föreningen befinner sig just nu i en övergångsperiod då orienteringen börjar trappas ner och det ska rustas för vintern och skidspåren på fjället.

- Det är väldigt kul när vi har fina skiddagar. Då har vi några av de bästa skidspåren i västra Sverige och det är mycket folk som kommer hit för att åka. Det kan vara upp till 1 000 personer under en helgdag när det är bra skidväder.

Bosse Karlsson är aktiv inom orienteringen sedan många år tillbaka, och han är uppe på fjället flera gånger i veckan. Inte enbart för att jobba utan även för att själv bege sig ut och springa i skogen.

- Jag tycker det är skönt att vara ute i skogen och jag springer väl ett par gånger i veckan. I dag blir det sjuan, säger han och pekar på en skylt som visar åt vilket håll slingan på sju kilometer ligger.

Nu tränar han sig för årets sista orienteringstävling som går av stapeln till helgen i Uddevalla. Sedan blir det förberedelser inför vintersäsongen då några av vandringslederna förvandlas till förstklassiga skidspår.

Martin Bergström
Till sidans topp

2007-11-08 16.00
Dags att vaccinera sig
mot influensa
LJUNGSKILE: Folk över 65 år bör vaccinera sig mot influensa.
Annars kan sjukdomen vara livsfarlig.
- Varje dag uppmanar vi patienter att ta en spruta, säger distriktsköterskan Annika Johansson.

Personalen vid Ljungskile vårdcentral jobbar hårt för att lindra influensan. Sjukdomen kan yttra sig på flera sätt, men det är vanligt att den som drabbas känner halsont, hosta, ryggvärk, muskelvärk och hög feber som består i flera dagar eller veckor.

  - Det är full fart vad gäller vaccinationer, säger Annika Johansson.

Influensans riskgrupp är människor över 65 år och de som har kronisk åkomma som diabetiker och hjärtproblem. Smittoperioden är dock något oklar.

  - Egentligen är perioden mellan oktober och mars. Fast influensa är som snö. Man vet aldrig när den kommer men man vet att den kommer, säger Annika Johansson.

Dagligen får vårdcentralen rekommendera sina patienter att vaccinera sig. I år har personalen beställt in 600 sprutor. 500 av dem är redan använda.

  - Vaccinet är främst till för riskgruppen. Det förekommer ändå att andra patienter vaccinerar sig. Men det är ingen fara eftersom vi har gott om läkemedel, säger Annika Johansson.

Andréas Sundberg
Till sidans topp

2007-11-08 13.45
Polisen: Vi har för
lite resurser
"Mopedåkandet är ingenting unikt för Ljungskile"

LJUNGSKILE: I onsdagens tidning berättade vi om mopedsituationen i Ljungskile. Men hos vem ligger egentligen ansvaret?
  Kommunen skyller på att det är polisens uppgift att se till så reglerna efterföljs, medan polisen säger sig ha för lite resurser.

Anders Järkdal jobbar på trafikpolisen i Vänersborg. Tillsammans med en minskande grupp medarbetare, har han hand om trafikkontroller i bland annat Ljungskile.

- Jag vet inte när vi var i Ljungskile senast. Tyvärr blir det inte så ofta eftersom vi har ett så stort geografiskt område att bevaka, säger han.

Anders Järkdal berättar att det i dag är allt färre personer i yttre tjänst som skall bevaka både Bohuslän och Dalsland och menar att det helt enkelt är ett för stort område vilket gör det omöjligt att befinna sig i Ljungskile oftare.

De gånger polisen trots allt varit i Ljungskile, har de haft kontroller i anslutning till skolan. Det för att få en bättre möjlighet att kontrollera de mopedåkande eleverna, som ofta är svårt.
- De gör ju allt för att komma undan och slippa träffa oss, säger Anders Järkdal.

Henrik Granlöf som jobbar med trafikfrågor på Uddevalla kommun menar att det viktigaste arbetet måste göras av polisen, men att det alltid finns punktinsatser som kommunen kan bidra med. Han är dock osäker på exakt vad, och påpekar att även kommunen har en begränsad budget.

- Det har kommit förslag om att vi ska bygga farthinder, men Arbetsmiljöverket bad oss att låta bli. De menade att det skulle innebära problem för bussförarna med alla gupp som kan leda till både ryggont och nackskador, säger han.

Alma Trischler
Till sidans topp

Det var i juli som mannen slog ihjäl en 39-årig kvinna med en bräda. De hade träffats tidigare under kvällen på en krog och var båda alkoholpåverkade när dådet inträffade.

Mannen står åtalad för mord och har erkänt att han har slagit kvinnan med en bräda. Undersökningar visar att han inte var påverkad av någon allvarlig psykisk störning.

Helena Lindgren
Till sidans topp

2007-11-08 11.00
Dubbdäck eller inte
- experterna är oeniga
LJUNGSKILE: Den första december är det lag på att ha vinterdäck på bilen. Vägverket förespråkar att man väljer ett odubbat däck medan flera av bilverkstäderna är av motsatt åsikt.

- Dubbdäcket är absolut det bästa när vägarna blir isiga, säger Roger Björk på Bröderna Björks bilservice.

Kylan drar in över Sverige och SMHI varnar för blixthalka. Det är snart dags att byta till vinterdäck på bilen. Ska man då välja ett dubbdäck eller ett odubbat däck till sin bil? Lars Nilsson, miljödirektör på Vägverket, anser att man ska välja ett odubbat däck. Främst ur miljösynpunkt.

- Dubbdäck river loss partiklar på vägen som är skadliga för vår hälsa. Ett dubbat däck ökar dessutom bränsleförbrukningen. För hälsoproblematiken är ett odubbat däck bättre, säger han.
Han anser också att de odubbade däcken, friktionsdäcken, har utvecklats och är ur säkerhetssynpunkt nästan lika bra som dubbdäck. Lars Nilsson själv kör på odubbade däck.

- Miljöskälen och bekvämlighetssynpunkten gör att jag väljer ett odubbat däck.

Hos Bröderna Björks bilservice i Ljungskile är man dock av en annan åsikt och rekommenderar kunderna att välja ett dubbat däck.

- Vi har inte så mycket snö här, men när det väl blir kallt drabbas vi ofta av blixthalka och då är dubbdäcket bättre och det rekommenderar vi för kunderna, säger Roger Björk och påpekar samtidigt att de flesta kunderna som vill byta däck väljer ett dubbdäck.
Han menar också att effekten på ett odubbat däck försvinner mycket snabbare och det kan vara svårt för bilägaren att upptäcka.

- Du ser märken i isen efter att kört med dubbdäck, men det gör du inte med ett friktionsdäck. Experterna säger att det ska fungera som en sugpropp, men jag har svårt att se det fungera, säger Roger Björk.

Bilexperten Bo "bildoktorn" Andersson kan bara instämma i att det råder delade meningar kring vilket vinterdäck man ska välja.
- Tyvärr finns det inga enkla sanningar. Om alla kör odubbat så sker fler olyckor eftersom ingen med dubbdäck ruggar upp isen på asfalten.

Han menar att det är upp till var och en att sätta sig in i ämnet och ta sitt eget beslut om vilket däck man vill använda.
- Att köra utan dubbdäck är som att köra utan säkerhetsbälte, men det är klart folk kan säga att de kört bil utan säkerhetsbälte i 30 år och aldrig krockat.

Han säger också att i dagsläget finns det inget friktionsdäck som är lika bra som ett dubbdäck.

- Om det blir blixthalka i en nedförsbacke kan ett dubbdäck ha dubbelt så kort bromssträcka, så stor skillnad är det. Det är som att släppa ut en katt på en isbana. Den fäller ut klorna för att få grepp.

Men han poängterar att det inte finns något enkelt svar på frågan och att det är upp till varje individ att välja.
- Jag tar mitt ansvar och kör med dubbdäck eftersom jag kör så mycket, men i framtiden när jag inte behöver använda bilen lika mycket kanske jag väljer ett odubbat däck, säger han.

Martin Bergström
Till sidans topp

2007-11-08 09.50
Svårt att sia om havet
VÄSTKUSTEN: På onsdag ger Naturvårdsverket ut en havsrapport som utarbetats av landets marina forskningscentrum. Där kommer man bland annat kunna läsa om algen skräppetare som minskat i utbredning längs Sveriges västkust.

- Minskningen behöver inte bero på människan, utan kan vara ett naturligt förlopp, säger Jan Karlsson på Tjärnö marinbiologiska laboratorium.
Han menar att förekomsten av alger kan bero på flera faktorer som inte alltid går att härleda till människan.

- Det kan bero på havsströmmar som tar med sig djupvatten med hög näringshalt som algerna inte klarar av.
Jan Karlsson utesluter dock inte att förändringen kan vara människorelaterad. Temperaturen har ökat i Skageraks ytvatten sedan 60-talet vilket kan ha ett samband med växthuseffekten. Temperaturökningen har lett till att den värmekänsliga algen minskat i utbredning.

- Mellan 1994 och 2006 har täckningsgraden minskat från nio till fem procent på våra lokaler. Den nedre växtgränsen har flyttat uppåt.
Att den nedre växtgränsen flyttat uppåt trots att vattnet är kallare där förklarar Jan Karlsson med att de alger som växer djupt kan vara känsligare för temperaturförändringar än de som växer på grundare vatten. Men det kan också bero på att siktdjupet minskat vilket kan ha lett till ljusbrist.
- Just nu tittar vi på hur vi ska använda befintliga mätdata för att se om vi kan hitta samband.

Jan Karlsson tror att djur som söker skydd bland algerna kan få svårare att klara sig när algerna försvinner. Detta gäller till exempel öronmanetens larver som tillbringar sin första tid på algbladens undersidor. Djuren kan få svårare att hitta skydd i de fintrådiga rödalger som allt mer tagit över skräppetarens växtlokaler. Förändringarna kan också leda till att havsklimatet blir mer gynnsamt för andra djurarter.

- Vi har fått ett nytt ostron i våra vatten. Det är ett japanskt jätteostron som normalt lever utanför Frankrikes och Hollands kust. Nu finns det från Onsalahalvön och upp mot norska gränsen. Vi arbetar med DNA-analyser för att titta på eventuellt släktskap, säger Jan Karlsson.

Läs mer i torsdagens papperstidning ...

Björn Westerdahl
Till sidans topp

- Nu är vi inne i en hektisk period. Större delen av ledningarna ledes för 100 år sedan och flera uppfyller inte längre våra krav eftersom de spricker lätt.
David Andersson har inga siffror på hur mycket vatten som förloras varje år, men berättar att de i Uddevalla har ett bra system för att hitta läckorna.

- Man har byggt ett mätsystem som mäter strömningar under natten. Om man sedan under jämförelsen mellan de olika områdena märker att vattnet sticker iväg så kan man anta att det beror på en läcka. Då åker man morgonen efter till det område där man spårat läckan och letar upp den, säger han.

Han berättar också att det kostar mellan 4 000 och 12 000 kronor per meter för att lägga om en ledning, vilket gör det ekonomiskt oförsvarbart att laga alla läckor. Desutom tycker han inte att allt vatten som försvinner enbart beror på läckor i ledningarna.
- Det är också mycket vatten som försvinner från läckor i hemmen så som rinnande vattenkranar och toaletten, säger han.

Miljöaspekten tycker David Andersson dock är viktig. Läckorna innebär att mängder rent vatten rinner ut i naturen och går till spillo.
- Självklart ska man tänka på det och hålla läckorna nere, säger han.

Alma Trischler
Till sidans topp

När LN besöker idrottshallen under tisdagskvällen deltar 20 kvinnor i poweryoga. De sitter i halvmåneformade rader på varsin yogamatta, som egentligen är det enda redskapet en yogautövare behöver - förutom kroppen.
  Poweryoga är nämligen en svettig och fysisk yogaform där man tränar med sin egen kroppsvikt som främsta redskap, medan en kombination av rörelser och ställningar utövas till kontrollerad in- och utandning. Träningsformen passar de flesta, tycker ledaren Anna Jacobsson.

Lotusställningen inleder passet. Alla sitter i skräddarposition med handlederna vilande mot knäskålarna samtidigt som de andas djupt i ett lugnt flöde. Rörelsen är, liksom den återkommande solhälsningen, en klassisk yogaställning. Klassisk är också den avlutande frasen: Namaste .

- Det är en hyllning till dig själv. Att du har varit duktig och tagit dig hit, förklarar Anna Jacobsson.

En av de duktiga är Margareta Andersson, medlem i föreningen sedan 1974, med undantag för några år då hennes barn var små.
- Jättegott, det är skönt avslappnande, utbrister hon efter kvällens poweryoga-pass dit hon kommit tillsammans med ett av sina barnbarn och dennes kompis.
Nästa timme ska en av hennes döttrar träna kondition.

Salen fylls så av ett 40-tal kvinnor och män som varvar springrundor med ett ivrigt viftande av ben och armar. Hits av Idol-Ola och Måns Zelmerlöv ljuder i högtalarna. Kvällens tredje och sista motionstimme är en klar kontrast mot de första.

Läs mer i torsdagens papperstidning ...

Martina Nilsson
Till sidans topp

2007-11-07 14.20
20 år sedan striden
mot motorvägen
LJUNGSKILE: Tjugo år har gått sedan motorvägen genom Ljungskile börjades byggas. Lika länge är det sedan trädkramarrörelsens första aktion. Trots att vägen byggdes tycker inte den förre detta trädkramaren Anders Dejke att protesterna var meningslösa.
- Det här beslutet var ett vägval för trafikpolitiken.

Bakom begreppet trädkramare döljer sig en politiskt engagerad folkrörelse som med ickevåld demonstrerade mot motorvägsbygget E6. Att vägsträckan byggdes mellan Stora Höga och Uddevalla berodde främst på Volvos krav att etablera sig i Uddevalla. Regeringens förslag att vägen skulle dras genom Bohusläns samhällen väckte dock stort motstånd.

- För många Ljungskilebor var det avskyvärt att få en motorväg genom Ljungskile. För andra var det dessutom otidsenligt att satsa så massivt på bilismen och de ville ändra synen på trafikpolitiken, säger Anders Dejke.

Försökte väcka intresse
1987 påbörjades bygget av motorvägen. Men redan flera år innan dess arbetade aktivister för att motverka bygget genom att skriva artiklar, demonstrera och uppvakta både lokala politiker och regeringsledamöter. Men ingenting hjälpte, menar Anders Dejke.

- Vi upplevde aldrig att politikerna lyssnade på oss eller bemötte våra argument.

Den 6 oktober 1987 ägde därför den första trädkramaraktionen rum. Några hundra demonstranter gick då tillsammans upp i skogen och ockuperade ett område där avverkning börjat för den nya vägen. Aktionen varade i en hel vecka innan polisen slutligen avbröt den och med våld bar bort demonstranterna.

420 dömdes till böter
Därefter följde under året ett tjugotal aktioner, men de varade något kortare tid än den första aktionen.
  Ungefär 420 personer, varav Anders Dejke var en, dömdes sedan vid Stenungsunds tingsrätt att betala dagsböter för ohörsamhet mot ordningsmakten. Händelsen är därmed den största civila olydnadsaktionen i modern svensk historia.

- Det är ingenting jag ångrar, jag är stolt över det och tycker att det var en bra sak jag gjorde.
Anders Dejke menar att det är befogat att använda sig av aktioner för att visa när något är fel.

- Under förutsättning att man har prövat alla andra vägar och man gör det med ickevåld. Kanske inte vid varenda småsak, men vid större saker tycker jag att det är viktigt, säger han.

E6 byggdes trots era protester, kan du känna att ert arbete misslyckades?
- I viss mån. Vi fick en diskussion som fördes i media. Det vi föresatte oss lyckades vi däremot inte med. Men tack vare det arbete vi gjorde då är Vägverket och staten mer försiktiga nu när det gäller sådana samhällsprojekt.

Läs mer i papperstidningen ...

Caroline Stenbäck
Till sidans topp

HD motiverar sin dom med att det inte kan anses ha varit uppenbart för mannen att det rörde sig om hets mot folkgrupp. Efter frikännandet säger Stenungsundsbon till TT att han hade det på känn.

- Jag gjorde det som kristna gör och frågade gud. Då upplevde jag en känsla av att det skulle gå bra, säger han.

Ida Cliffordson
Till sidans topp

- I våras kände vi att det var droppen och att vi måste agera själva, men vi ansåg att vi måste få med oss ungdomarna om vi skulle åstadkomma något, säger Åke Forsström som var en av inititivtagarna till det trafikmöte som hölls den 11 oktober.

Bakgrunden till mötet bottnar i att flera boende längst Björkvägen störs av den mopedtrafik som förs av högstadieungdomar, ofta på trimmade mopeder.

Åke Forsström berättar att de under lång tid haft samtal med kommunen för att någonting ska göras åt vägen. När ingenting hände beslöt man sig för att gå en annan väg.

- Vi tog kontakt med Bohusläns motorklubb och hörde med dem om de kunde tänka sig att hålla en trafikutbildning för ungdomarna på Linnéaskolan. De ställde sig positiva till förslaget och vi fick under processen med oss både polis, markägare och flera organisationer som hade kunnat tänka sig att bidra med pengar.

Åke Forsström berättar att tanken var att man, med Linnéaskolan som värdar skulle haft en utbildning som var både praktisk och teoretisk. Man hade bland annat tänkt att bygga en bana för den praktiska delen där eleverna kunde köra.

- Det enda som återstod var att rektorn på Linnéaskolan sa ja till det hela, vilket han inte gjorde, berättar Åke Forsström.

Anders Hedman, rektor på Linnéaskolan minns tydligt de diskussioner som fördes i ärendet, men han menar att det inte bara handlade om att svara ja.

- Att stå som värdar skulle innebära att vi skulle få ta hand om hela verksamheten, som underhållet av banan till exempel. Vi anser inte att mopedsituationen i samhället ligger under skolans ansvar utan under föräldrarnas.

Anders Hedmans åsikter kring föräldraansvaret delas av både polis och fritidsledare som alla tycker att det är under all kritik. De flesta föräldrarna anser inte att ungdomarnas trimmade mopeder är något problem och ser inte körandet i samhället som någon fara.

- Kort sagt ser vi det också som ett problem, men själva hanteringen bör ligga hos föräldrarna, säger Anders Hedman.

Sedan trafikmötet, den 11 oktober, har det nu bildats en arbetsgrupp på fem personer som ska jobba vidare med trafikfrågan.

- Mopedåkandet är en stor sak och vi ska försöka komma fram till något som kan nå mopedungdomarna, säger Åke Forsström.

Läs mer om trafiksituationen i papperstidningen ...

Alma Trischler
Till sidans topp

2007-11-07 09.30
Ljungskile ridklubb - dynga klippkort och rekreation
LJUNGSKILE: Hästrumpor i bruna nyanser sticker ut ur förvaringsboxarna i stallet på Ljungskile ridklubb. På väggarna sitter krattor, sopborstar och krokar med upphängda filtar. Ljusrör i taket sprider ett gulvitt ljus över lokalen. Om ett par timmar är det dags för ridskola.

På det rensopade golvet står en skottkärra som är fylld till bredden med bruna klumpar, stora som knytnävar. Gunilla Delaud som är verksamhetschef på skolan går mellan hästarna och skottar bort spillning.

- Det roligaste med att jobba här är kontakten med alla barn och medlemmar. Och hästarna förstås. Jag arbetar tillsammans med hästarna, så man kan säga att de är mina kollegor.

Hon greppar skottkärran och går ut genom den breda dörren. Innehållet tömmer hon bakom stallet.

- Ridskolan är vår huvudverksamhet, men vi har också privatlektioner och läger. På senare tid har rekreation och egen tid med hästar blivit populärt. Folk är beredda att betala för det, och vi måste hänga med i utvecklingen.

I ett utrymme mellan spiltorna och stallets kontorsdel står en stor, vit häst som precis har blivit klippt med trimmer. Håret ligger i tjocka tussar på golvet. Från grimman på det stora huvudet löper två rep i varsin riktning. De är fastsatta i öglor på väggen. Den ser lugn ut. I ridhuset intill tränar en ensam tjej galopp. Gunilla berättar att ridklubben varit tvungna att införa klippkort på ridtider för att kunna tillgodose medlemmarnas ojämna arbetstider.

- Det kan vara svårt att få alla nöjda. Ridhuset är litet, och det är många som vill in och få attraktiva tider. En annan utmaning är att få tag i bra ridskolehästar som fungerar länge. Hästarna som vi har nu håller en hög ridbarhet.

Gunilla går in på kontoret och sätter sig framför datorn. Hon ska bestämma vem som ska ha vilken häst under kvällens ridskola. Deltagarna är till största delen tjejer, men det finns en och annan kille också.

- Vi har flera pappor som kommer hit, och fyra till fem tonårskillar också. Många killar tror att det handlar om att fläta manar med rosa snören och sånt, men det stämmer inte. Här trillar man faktiskt och slår sig ibland. Det är inga mesiga grabbar som håller på med hästar, säger Gunilla Delaud.

Läs mer i onsdagens papperstidning ...

Björn Westerdahl
Till sidans topp

Det är anledningen till att det under nästa kommunstyrelsesammanträde ska beslutas att sd också ska få en observatörsplats i kommunstyrelsen.

En observatör får inte delta i kommunstyrelsens beslut, med de får yttra sig och anteckna avvikande mening i protokollet.

Helena Lindgren
Till sidans topp

– Det gick inget vidare. Vi drog ner i år och sköt inga vuxna älgar utan bara kalvar. Det har varit dåligt med älg i år och då gör man så, säger Ebbe Rydingsvärd, viltrapportör i Ljungskile jaktvårdsförening.

Jaktlaget, som bland annat jagar uppe på fjället, har nu lagt ner älgjakten för i år, trots att de får jaga ändå in i januari.

– Men rådjursjakten är i full gång, och det finns det rätt så gott om, säger Ebbe Rydingsvärd.

Per Åhlin
Till sidans topp

VECKA 45–47

Lomma Sveriges kvalitetskommun

Åklagares villadörr sprängd

Uddevalla - årets kvalitetskommun?

Personal sägs upp
på idrottsanläggningar

En person död efter olycka i Trollhättan

Synskadade kritiserar Västtrafik

Ikea satsar i Uddevalla

Tanumsbo får ersättning för munkedalsraset

Optiker öppnar i gamla färgaffären

Film med Ljungskilevyer
prisas utomlands

Vågkraft i kontakten år 2008

Attraktivt att söka bostad
i Ljungskile

Audition gav nya förmågor

Hallå där: Stefan Edman

Resteröds siktar på börsen

Den anonyma föreningen som finns till för alla

Dags att vaccinera sig
mot influensa

Polisen: Vi har för lite resurser

Mordrättegång mot 24-åring

Dubbdäck eller inte
– experterna är oeniga

Svårt att sia om havet

Vattenläckor - inget större problem i Uddevalla

Ljungskile GF - en stor förening på en liten ort

20 år sedan striden mot motorvägen

Stenungsundsbo friad i HD

Ljungskile tar upp kampen mot farlig trafik

Ljungskile ridklubb - dynga, klippkort och rekreation

Sd får observatörsplats
i kommunstyrelsen

Bara kalvar sköts i Ljungskile

Nyheter vecka 40-43

Nyheter vecka 38–39

Nyheter vecka 36–37

Till sidans topp