Släpp stoltheten – ingen vet allt

Olivia

KRÖNIKA: Olivia Ochoa vill att vi ska säga ”jag vet inte” lite oftare.

Du ställer en fråga, till en vän, en lärare, en chef, en politiker. Personen i fråga är inte säker på svaret, hen vet inte. Hur många procent av gångerna får man höra just svaret: ”jag vet inte”? Det är i min erfarenhet faktiskt förvånansvärt ovanligt. Varför ska det vara så svårt?!

Jag läser en bok just nu som tar upp detta ämne. Boken, Think like a freak, är på engelska och kapitlet i fråga heter just The three hardest words in the english language. Och orden är alltså I don’t know. Jag tror att det kan kännas igen i de flesta språken, så även svenska. Författarnas poäng går ut på att vi har för mycket stolthet för att erkänna att det finns någonting vi inte vet. Det känner vi väl alla igen; vi krånglar oss ur ett svar för det är mindre pinsamt än att erkänna att vi inte vet. Men jag önskar att det inte vore det! En person kan ju omöjligen veta allting i hela världen. Det vet vi ju.

Några akademiska forskare gjorde ett test med brittiska skolbarn i åldrarna fem till nio. Du ska nu få göra samma test, läs denna korta berättelse och svara sedan på några frågor.

En liten flicka vid namn Mary var på stranden med sin mamma och sin bror. De körde dit i en röd bil. På stranden simmade de, de åt glass, lekte i sanden och åt mackor till lunch.

Nu till frågorna:
1. Vad var det för färg på bilen?
2. Åt de ”fish and chips” till lunch?
3. Lyssnade de på musik i bilen?
4. Drack de lemonad till lunchen?

Hur gick det för dig? För barnen gick det inte så bra. Nästan alla svarade rätt på de två första frågorna (”röd” och ”nej”). Men på fråga tre och fyra gick det sämre. Varför? Jo, berättelsen har för lite information, man kan ju svara ”nej”, men sanningen är att vi faktiskt inte vet om de lyssnade på musik eller inte. 76 procent av barnen besvarade fråga tre och fyra med antingen ”ja” eller ”nej”. De barnen är förmodligen på god väg till en karriär inom affärsverksamhet eller politik, där nästan ingen kan erkänna något de inte vet.

Jag säger: snälla släpp stoltheten. Jag efterlyser lite mer ödmjukhet i världen. Vad spelar det för roll om någon får reda på att du inte vet allt i som finns att veta? Säg ”jag vet inte” lite oftare istället för att gissa, krångla dig ur svaret, eller ställa en motfråga. Man kan ju alltid lägga till ”… men jag kan ta reda på det!” tänk sedan när du kommer med svaret någon dag senare!
Som de mycket väl påpekar i boken: tills du kan erkänna vad du ännu inte vet, är det nästan omöjligt att lära dig vad du behöver.

Olivia Ochoa

olivia.ochoa.lju@folkbildning.net

Dela