Inblick: Ljungskiles ridklubb en tuff överlevare i tiden

Gunilla Hurtig, verksamhetschef på Ljungskile ridklubb med en av hästarna. Foto: Felicia Johansson

Ljungskile ridklubb har haft många motgångar genom åren bland annat ett fallfärdigt stall, sjuka hästar, torka och andra ekonomiska svårigheter. Trots detta har kommunens största ridklubb lyckats överleva i 36 år.
– Vårt grundmotto är att vi aldrig ska handla när plånboken är tom, säger Gunilla Hurtig och skrattar.

År 1982 bildades Ljungskile ridklubb. Till en början höll man ridlektioner med privatägda hästar. Idag är ridklubben kommunens största med 250 medlemmar, varav 200 är aktiva. Det är en ideell förening med en styrelse som är vald av medlemmarna, med bland annat föräldrar och hästägare. Styrelsen har tillsatt personal, och idag har klubben tre heltidsanställda fördelat på fyra personer.
– De anställda är de som bedriver vardagsverksamheten, men på helger, nätter och vid andra aktiviteter som till exempel reparation eller målning så är det ideellt arbete som gäller. Vi försöker hålla nere antalet köpta timmar så mycket som möjligt, säger Gunilla Hurtig.

Tyckte direkt om klubben
Idag bedriver ridskolan 28 lektioner i veckan och på dessa kan det vara sex elever i specialgrupperna, medan det i vuxen- och seniorgrupperna kan vara uppemot åtta till nio elever.

En av eleverna är Ellen Augustsson. Hon talar gott om klubben samtidigt som hon borstar en av hästarna.
– Jag gillar klubben väldigt mycket. Hästarna är trevliga och enkla att ha att göra med. Jag bytte till klubben från en annan för att min kompis red här, och jag tyckte direkt om klubben så jag stannade, säger hon.

Just nu är Ellen Augustsson praktikant hos klubben men vanligtvis brukar hon rida här en gång i veckan.
– Jag har praktik här nu i två veckor, så nu är jag här varje dag och jag gillar det. Under praktiken får jag pyssla med hästarna och hjälpa till med andra saker. Det som är kul är att det finns många olika hästar här, säger hon.

Ellen Augustsson, elev på ridklubben ryktar en av hästarna. Foto: Felicia Johansson

Stabil ekonomi
Ljungskile ridklubbs ekonomi håller sig flytande med hjälp av en balans mellan ridintäkter från ridlektioner och medlemsavgifter, samt stallhyrorna. Föreningen har en omsättning på två miljoner kronor per år.
– Idag har vi en så pass stabil ekonomi att den tålde ett kvarka-utbrott, där hästarna blev sjuka och vi tvingades stänga stallet för ett och ett halvt år sedan, säger Gunilla Hurtig.

Men klubbens ekonomi har inte alltid varit lika stabil. I början på 2000-talet kämpade föreningen med att hålla allt över ytan.
– Det var riktigt illa ett tag på grund av att hästarna blev sjuka av fodret. Vi jobbade då stenhårt ideellt och hade ingen personal. Men efter en tid av hårt arbete så vände det och vi kunde anställa personal. Det var en rad olika händelser som ledde till detta, säger Gunilla Hurtig.

Gunilla Hurtig berättar också att man som ideell verksamhet ofta får vända på varje krona. Får man överskott någon gång så är det alltid något nytt som behöver investeras i.
– Nu skulle vi behöva investera i en ny traktor, säger hon och skrattar.

Uddevalla kommun bidrog
På Ljungskile ridklubbs gård finns det ett ridhus och några baracker som föreningen själva äger, men det är kommunens mark. På gården finns det också ett stall som kommunen lät bygga 2005 som kostade 4,5 miljoner kronor. Innan hade man ett kostall och idag hyr föreningen det nya stallet av kommunen.
– Kostallet var fallfärdigt och det gjordes en bedömning att det var ohållbart att bedriva verksamhet i det. Då fick vi ansöka om bidrag av kommunen till att bygga ett nytt stall, säger Gunilla Hurtig.

Processen för ett nytt stall tog två år och ridklubben var tvungna att visa att de kunde finansiera det för att ett bygge skulle ske.
– Vi skulle visa svart på vitt att vi kunde finansiera stallet fem år framåt, och genom sponsorintäkter var det möjligt. Efter detta sattes skopan i marken, säger Gunilla Hurtig.

Kultur- och fritidsnämnden på Uddevalla kommun har som uppdrag att skapa förutsättning för att kunna bedriva verksamhet, och detta var anledningen till att de bidrog med ett stall till Ljungskile ridklubb 2005.
– Vi tycker att ridklubben är en fantastiskt fin verksamhet, som också är viktig för det lokala i Ljungskile. Om vi inte hade bidragit hade klubben fått lägga ner och det hade varit jätteolyckat, säger Anna Reinhardt, avdelningschef på Kultur- och fritidsnämnden på Uddevalla kommun.

Inuti stallet som byggdes 2005 av Uddevalla kommun. Foto: Felicia Johansson

Levande material
Att driva en ridklubb handlar bland annat om stora komplexa anläggningar enligt Gunilla Hurtig.
– Det handlar om att vi jobbar med ett levande material och det är då alltid svårt att förutspå vad som kommer hända härnäst. Det krävs också kunskap och mångårig erfarenhet, säger hon.

En ridklubb måste alltid förbereda sig på vad som kan hända även om det mesta är oförutsägbart.
– Torkan som var i somras var ett typiskt exempel på en oförutsägbar händelse, vilket ledde till att vi fick fodra hela sommaren och det gör vi annars inte. Detta medförde stora kostnader, säger Gunilla Hurtig.

Medlemmarnas klubb
Under de 36 år som Ljungskile ridklubb har funnits så har de alltid haft en filosofi om att de ska klara sig själva.
– Så långt som det går så ska vi försöka göra det mesta själva och även klara oss på det. Vi är ju en ideell förening vilket innebär att detta är ingen verksamhet som vi ska tjäna på, det är medlemmarnas klubb, säger Gunilla Hurtig.

Felicia Johansson
Felicia.jl17@edu.ljungskile.org

Dela