Felicia Johansson

Följde sitt hjärta – öppnade klädbutik

Madelene Åberg i sin klädbutik Stylebymadde i Ljungskile. Foto: Felicia Johansson

Luften är alldeles krispig och solen lyser på den blå himlen. Med havet som utsikt ligger klädbutiken Stylebymadde i det gula huset intill vägen i Ljungskile. Skyltfönstren pryds med juldekorationer och kläder i mängder. När dörren öppnas så hörs genast julmusik och det känns som man kliver rätt in i någons walk in closet eller ett showroom. Var man än vänder sig så finns det kläder i härliga färger och fotografier, samt tyger och möbler som skapar en välkomnande känsla. Vid kassadisken står en färgstark kvinna med en blus i leopardmönster som hälsar glatt, det är Madelene Åberg.

Madelene Åberg har en lång karriär bakom sig i klädbranschen då hon tidigare har varit både säljare och butikschef på klädbutiken MQ.

– Jag har varit i branschen i hela mitt liv och har älskat alla olika bitar. Jag är väldigt passionerad när det kommer till denna bransch, säger hon.

”Butiksstarten”
Efter sjutton år på MQ sade Madelene Åberg upp sig och började jobba ett litet tag på inredningsbutiken Sprudla i Ljungskile, samtidigt som hon höll på med naglar då hon också är nagelteknolog.

– Jag var nog bara en månad på Sprudla och nagelsalongen. För samtidigt sålde jag lite kläder som jag hade på ett ställ och det gick väldigt bra, säger hon.

Av en ren slump fick Madelene Åberg nys om en ledig källarlokal i Ljungskile som hon gick och kollade på. Men då hade hon inte alls tänkt på att den lokalen skulle bli hennes framtida klädbutik.

– Jag hade inte riktigt tänkt på att öppna en klädbutik vid det tillfället även om det alltid har varit en dröm, det kändes inte riktigt som det var möjligt. Men allt klaffade och jag hyrde lokalen, säger hon.

Att öppna upp en klädbutik var egentligen något som var planerat att bli verklighet senare i livet och att den skulle ligga i Ljungskile var heller aldrig planerat.

– Jag har alltid tänkt att jag ska öppna en butik när jag är gammal och sen köra på med den tills jag är 75 år. Sedan att det blev just då var nog en ren slump och just Ljungskile blev bara så naturligt eftersom jag bor här, säger hon.

När Madelene Åberg pratar om sin butik och vägen dit ser man att det verkligen kommer från hjärtat,  det riktigt lyser i ögonen på henne.

– Det är självklart att jag var rädd i början speciellt för lokalhyran, säger hon och skrattar.

Ett öppet sinne, välfyllt bagage och driv fick henne att våga testa.

– Jag tänkte att det får bli som det blir och jag tar aldrig ut något i förskott. Om man tror tillräckligt mycket så ska man bara köra och går det dåligt så är det inte värre än att man får stänga igen dörren, säger hon.

I mars i år flyttade butiken tvärs över gatan från källarlokalen till en större lokal i Ljungskiles centrum.

Kläder uppåt väggarna hos Stylebymadde. Foto: Felicia Johansson

”Sociala medier en viktig del”
Stylebymaddes trogna kundkrets har både fångats upp via sociala medier men också hängt med sedan Madelene Åbergs MQ-tid. Just sociala medier är väldigt viktigt för butikens framväxt.

– Jag jobbar jättemycket med sociala medier och tycker att det är väldigt roligt. Jag tar Instagram-bilder och visar upp nyheter och kör mitt eget stuk på det hela. Det är via Instagram som många kunder har hittat hit och fortfarande gör, säger hon.

Många av butikens kunder kommer från andra städer men också en hel del från Ljungskile, och det är allt från tonårstjejer till äldre kvinnor som handlar. Butikens utbud är noga utvalt med passion och lekfullhet.

– Jag brukar säga att jag har stamkunder i Ljungskile med omnejd och extra roligt är det när man får bilder skickat till sig från kunder som bor uppe i Norrland, säger hon.

Hon fortsätter berätta att många av hennes kunder nu också har blivit hennes vänner:

– Det är fantastiskt med alla möten man får vara med om i en butik och många av mina stamkunder är idag vänner som till exempel medverkar på de modevisningar vi har på Lyckorna brygga, säger hon.

Att så många hittar till butikens Instagram och fortsätter supporta tror hon beror mycket på att det finns något för alla i butiken oavsett ålder och kroppsform. Sedan tror hon att det syns när man lägger ner sitt hjärta och själ i något.

– Om man är personlig, följer sitt hjärta och tror på sig själv samt inte lyssnar så mycket på andra så tror jag man lyckas med det man vill, säger hon.

”Trendspanare”
Madelene Åberg beskriver sin butik som färgglad med plagg som sticker ut och inte finns överallt. Inspirationen till butikens utbud kommer från många dagars research.

– Jag älskar allt som har med stil att göra och jag gör massa research inför varje inköpsresa, sedan är jag också en extrem trendspanare, säger hon.

Second-hand och vintage är något som ännu saknas i butiken men det kommer få ta mer plats i framtiden.

– Jag älskar vintage och second-hand och det kommer jag ta in, för just detta ligger mig varmt om hjärtat. Jag känner mig nu redo att träda i den kostymen, säger hon.

Sedan Madelene Åberg blev sin egen så upplever hon att hon har fått ännu mer tid för det som betyder något i livet. Som egenföretagare kan hon själv styra hur arbetstiderna ser ut och fördela sin tid väl.

– Familjen är min prioritet och det har varit fantastiskt för oss sedan jag starta eget. Jag har mycket mer tid för familjen nu än vad jag hade när jag var anställd då det är så varierande tider inom detaljhandeln, säger hon.

När hon startade butiken gick hennes två yngsta barn i förskolan och då kunde hon unna sig att ta två dagar ledigt på veckodagarna och vara hemma med barnen, vilket hon inte kunde göra tidigare. När hon vill ta det lugnt och vara ledig så har hon extra-personal som hoppar in och jobbar.

– Det är jätteskönt att kunna ta den tiden jag vill och idag går de yngsta barnen i skolan och när de är lediga så älskar de också att vara här i butiken och hjälpa till, säger hon.

Julen och vintern har flyttat in i butiken. Foto: Felicia Johansson.

”Lever i nuet”
Nu blickar Madelene Åberg framåt mot en härlig vår med kollegor, kunder och vänner. Vad som händer i framtiden är ovisst.

– Jag lever mycket i nuet och tar ett år i taget och sedan är jag inte rädd för framtiden. Det är också viktigt för mig att vara nöjd där jag är. Våren ska bli en härlig tid med alla som jag har runt omkring mig, säger hon.

Men en sak som är bestämt inför framtiden är att det kommer bli en hel del fler modevisningar och inte bara i Ljungskile som det har varit tidigare.

– Det är roligt med modevisningar och nu har jag fått möjligheten att åka runt i Sverige, både neråt och uppåt och visa upp mitt utbud från butiken. Jag tar ut nya svängar hela tiden, säger hon.

Något som kanske kan bli verklighet inom en viss tid skulle kunna vara något helt eget från Madelene Åberg.

– Det skulle vara jättekul att designa eget, denna tanke är något som har hängt med enda sedan tonåren. Men det är en kommande dröm, säger hon.

Felicia Johansson
Felicia.jl17@edu.ljungskile.org 

Nominera till årets Ljushuvud 2018

Årets Ljushuvud koras i samband med Ljusa Ljungskile den 22 november. Foto: Erika Wettre Westdahl.

Nu är det dags att nominera din favorit till tävlingen årets Ljushuvud i Ljungskile. Om det finns någon som du anser har gjort något ljust för samhället så kan denna person vara vinnaren.
– Ett ljushuvud är en person som har gjort en bra insats för bygden, säger en av jurymedlemmarna, Stefan Edman.

För tredje året i rad korar Ljungskile Samhällsförening årets Ljushuvud under evenemanget Ljusa Ljungskile, och där kan man också se tändningen av julbelysningen samt lyssna på musik. Sista dagen för nominering är den femtonde november och bidragen tas emot av Ljungskiles samhällsförening.

– Det är ju lite med glimten i ögat vi har startat detta initiativ. Men vinnaren får ta emot äran och en glaslampa som symboliserar ljushuvudet och att de har gjort något bra som har givit framtidstro för bygden, säger Stefan Edman.

Tidigare vinnare har varit personer som bland annat har gjort bra insatser för föreningslivet, kulturen och sporten i samhället. Oftast har det varit mer än en person som har vunnit, det vanligaste är att två personer får äran.

– Ljushuvudena är människor som till exempel har jobbat med byns jazzklubb, Hembygdsföreningen och ungdomar och integration, säger Stefan Edman.

Tävlingen började som en enkel idé för Stefan Edman och efter lite kontakt med sportklubben, LSK och Ljungskile Samhällsföreningen så blev den till verklighet. Idag är initiativet brett förankrat i byn, och under åren har det kommit många människor till evenemanget.

– Jag tror alla känner till tävlingen och tycker det är kul. Allt som utvecklar vårt samhälle är ju bra, säger han.

Även framtiden ser ljus ut för årets Ljushuvud.

– Vi kommer fortsätta med tävlingen så länge vi kan och förhoppningsvis också utveckla konceptet, säger Stefan Edman.

Felicia Johansson
Felicia.jl17@edu.ljungskile.rog

Jul på Kärrstegens Gård

Catarina Reuter en av ägarna på Kärrstegens Gård. Foto: Martin von Sivers Mengwall.

För tjugoåttonde året i rad slår Kärrstegens Gård i Ljungskile upp dörrarna för sin julmarknad nästa fredag. Har man tur kan man få en glimt av tomten och smaka på en mängd olika ostar.
– Vi går all-in för denna helgen och det är även premiär inför den kommande julen hos oss, säger en av ägarna Catarina Reuter.

Med drygt en och en halv månad kvar till julafton är det hög tid att börja försöka få till julkänslan men också inhandla julklapparna. Just detta kan man finna på Kärrstegens Gård under julmarknaden som startar den sextonde november och fortsätter helgen ut.

– Det är inte som en vanlig julmarknad, vi vill att kunderna ska få en upplevelse och en sagolikjul. Vi förbereder oss i ett helt år för detta eftersom att sätta jul i huset tar tid, säger Catarina Reuter.

Om man inte kan vänta tills fredag nästa vecka så kan man redan på onsdag och torsdag gå på VIP-kväll på gården och få en liten försmak av marknaden. Förutom julstämning, pepparkakor och glögg så finns det också julbord under kvällen.

– Vi har en del stammisar och vi vill fånga upp dessa trogna kunder och genom VIP-kvällarna visa att vi uppskattar dem, säger Catarina Reuter.

Nu har julblommor och kransar börjat få ta plats i entrén på Kärrstegens Gård. Foto: Martin von Sivers Mengwall.

Julen är en högtid då många spenderar stora summor pengar och det är något Kärrstegens Gård känner av, då julen är en av deras stora toppar. Detta är också en anledning till att man påbörjar högtiden en stund innan själva advent och julafton.

– Tidigare har vi börjat med julförsäljningen helgen innan advent men vi har märkt att man blir mer begränsad om man börjar senare, det handlar om ekonomi men också känsla. Nu är det rätt in i kaklet som gäller efter julmarknaden, säger Catarina Reuter.

Inne i det stora gula huset på gården finner man mängder av inredning för alla olika stilar, där gammalt blandas med nytt. Nu under julen kan man bland annat kika på butikens egengjorda julgranskulor som de tillverkar varje år.

– Våra julgranskulor produceras alltid i Tjeckien och i år är det en röd kula med en glittrig schablon på. Det är vi som tar fram produkten och designen och sedan munblåser man dessa för att få till formen, säger Catarina Reuter.

Här visar Catarina Reuter upp en av de sällsynta julgranskulorna. Foto: Martin von Sivers Mengwall.

Det som kunderna brukar uppskatta mest under julhandeln är butikens Ljuskoppar men också Göteborgspepparkakor och glögg som finns inne Kaféets delikatess. Inne i kaféet står Sören Reuter, som är en av ägarna, och Marie Björk, kafébiträde med ansvar för bakningen.

– Något som jag måste tipsa om inför den kommande högtiden är saffransbullarna, de är verkligen ett måste. Sedan tycker jag också att det är roligt med pepparkakor med glasyr på, helst en snögubbe, säger Marie Björk.

Om du är osäker på vad du ska använda dig av för att få till den perfekta julkänslan hemma, som vi alla suktar efter år efter år så har Catarina Reuter några tips:

– Det är egentligen väldigt enkelt. Använd dig av dekorationer som till exempel blommor och ljus så kommer du få till känslan, säger hon.

Felicia Johansson
Felicia.jl17@edu.ljungskile.org

Fler tillfällen till julstämning: Adventsmys på Sprudla 15/11, Ljusa Ljungskile 22/11, Lions julmarknad på Backamo 24/11, Vintermarknad i Ulvesund 1–2/12, Julmarknad i Hemgården 8/12.

Brodda dagar på Sofiedals trygghetsboende

Hemmafixarna Jennie Vestman, Evy Olsson och Jakob Bolinder på Sofiedals trygghetsboende i Ljungskile. Foto: Felicia Johansson

Vintern är på ingång och nu delar Uddevalla kommun och Hemmafixarna ut gratis broddar på Sofiedals trygghetsboende i Ljungskile. Utdelningen av broddarna är en del av ett fallrisk-projekt som har pågått i tre år.
– Det är otroligt bra att det är gratis eftersom inte alla har råd, säger Jennie Vestman på Hemmafixarna. 

Under måndagen intog Hemmafixarna Sofiedals trygghetsboende för att dela ut gratis broddar till alla i åldrarna sjuttio plus. Broddarna som delades ut är av en och samma modell och vissa tar med sig sina vinterkängor för att få hjälp med att få på broddarna. Initiativet är en del av Uddevalla kommuns fall-projekt som har pågått i tre år och i detta ingår det att dela ut broddar. Hemmafixarna är en del av detta projekt sedan två år tillbaka och tanken är att man ska minimera riskerna för fallolyckor som till exempel kan leda till dyra lårbensoperationer.

– Denna tjänst ska på något sätt betala tillbaka till samhället genom att minska antalet fallolyckor, eftersom just dessa typer av olyckor innebär en stor kostnad för samhället och kommunen, säger Jennie Vestman.

Måndagens utdelning ledde inte till någon trafikstockning som det gjorde under föregående år, då broddarna tog slut.

– Det har varit ganska många under morgonen ungefär ett 40-tal människor  men inte tillräckligt många, vi hade hoppats på några fler. Vi har förstått att informationen inte riktigt har nått ut som den gjorde förra året, men då var vi också här två gånger och i år är vi bara här en gång, säger Jennie Vestman.

För att få ta del av broddarna och Hemmafixarnas tjänster måste du vara över sjuttio år. Det beror på att de som verkligen behöver hjälpen ska få den men också för att det finns en ökad risk för fallolyckor vid de åldrarna.

– Någonstans måste man ju dra gränsen. Men sedan är det självklart att man kan behöva dessa tjänster i andra åldrar också, en sextonåring kan ha ökad fall-risk och då är det självklart att den personen ska få den hjälp den behöver, säger Jakob Bolinder på Hemmafixarna.

Hemmafixarna är som ett komplement till hemtjänsten i kommunen och de hjälper till med olika tjänster i hemmet för de som är över sjuttio år. Just nu är det en hektisk period inför vintern och julen.

– Vi hjälper till med att sätta upp gardiner, tavlor och lampor men också andra saker som innebär en ökad risk för fallolyckor, säger Evy Olsson på Hemmafixarna.

Felicia Johansson
Felicia.jl17@edu.ljungskile.org

 

 

 

 

 

 

Kommunens ridplan väcker frågor

Uddevalla ridklubbs ridhus i Nöthult, det området som kommer påverkas i framtiden av kommunens översiktsplan. Foto: Uddevallaridklubb.se

Uddevalla kommun vill bygga en ny ridanläggning. Detta på grund av en ändrad översiktsplan över en av ridskolornas placering samt att det är brist på ridplatser i kommunen. Men ridskolorna i kommunen är kritiska till förslaget.

I april förra året fick Kultur- och fritidsnämnden i uppdrag av kommunfullmäktige att utreda om det fanns något behov av en ny ridanläggning i kommunen, samt hur en sådan skulle se ut och fungera. Förslaget väcktes till liv då en översiktsplan över området Nöthult berör en av kommunens ridskolors, Uddevalla ridklubbs framtid. Klubben hyr ridanläggningen av kommunen och i framtiden ska marken bli ett industriområde. Detta innebär att Uddevalla ridklubb i framtiden inte kommer kunna bedriva sin verksamhet på samma plats.
– Ärendet kom på remiss hos oss, då området Nöthult kommer att förändras i framtiden. Kommunfullmäktige ansåg då att behovet av en ny ridanläggning behöver utredas. Det handlar också om att marken som Uddevalla ridklubb ligger på idag inte håller måttet för en ridverksamhet i framtiden, säger Anna Reinhardt, avdelningschef på Kultur- och fritidsförvaltningen i Uddevalla kommun.

Tanken med den framtida ridanläggningen är att den ska vara lättillgänglig, så att alla människor ska kunna ta sig dit, oavsett om man äger en bil eller inte. Den ska också vara modern och utrustad för det arbetet som en ridskola utför.

Utredningen
Kommunen anlitade en extern konsult, Kultura AB för att utreda behovet av en ny ridanläggning. Konsulten kom fram till att det finns ett stort behov.
– Det behövs en ny anläggning eftersom de ridskolor som finns inte är geografiskt tillgängliga och att anläggningarna är idag tungarbetade och slitna. Det framkom också att en del uddevallabor reser till grannkommuner för att rida, och det är ett problem, säger Anna Reinhardt.

Nu har Kultur- och fritidsnämnden fått tillbaka förslaget från kommunfullmäktige. Då är det dags för nämnden att gå vidare med planeringen.
– Vi ska kolla på var denna anläggning skulle kunna vara belägen, hur själva verksamheten ska fungera, både ekonomiskt men också vem som ska driva den. Vi kollar också på de olika reaktionerna som har kommit in från ridsporten, och väger in detta i planeringen, säger Anna Reinhardt.

Stadshuset i Uddevalla, där Kultur- och fritidsnämnden arbetar. Foto: Felicia Johansson

Ingen brist på platser
I kommunens utredning framkom det också att det finns brist på ridplatser i Uddevalla. Men ingen av ridklubbarna vittnar om någon kö eller brist på platser på deras klubbar. De flesta anser att de skulle kunna utöka platserna om behovet fanns.
– Jag skulle snarare säga att det är brist på människor som vill rida. Vi skulle ha kapacitet att ta in 20 till 30 elever till om behovet hade funnits, säger Annelie Apelman, ordförande på Uddevalla ridklubb.

Även Ljungskile ridklubb har möjligheten att ta in fler elever.
– Vi kan få plats med ytterligare elever och vi har även skickat ett brev till kommunen där vi kommer med förslag om hur man skulle kunna utöka ridplatserna, säger Gunilla Hurtig, verksamhetschef på Ljungskile ridklubb.

Läs mer: Ljungskiles ridklubb en tuff överlevare i tiden

Svalt deltagande
De som berörs mest av kommunens förslag är Uddevalla ridklubb, men de oroar sig inte över sin framtid. Då de har ett hyreskontrakt med Uddevalla kommun fram tills 2024.
– Vi kommer vara kvar på samma område under hyrestiden. Så länge inte kommunen kommer med ett bra förslag på ett nytt område. Men det ska vara likvärdigt med det vi har nu. Vi väljer också själva var vi vill ligga och vi kan välja att söka oss privat om det skulle vara så, säger Annelie Apelman ordförande på Uddevalla ridklubb.

När det kommer till behovet av en ny ridanläggning, så är Annelie Apelman kritisk.
– Jag tror att det är en svår idé att genomföra både praktiskt och ekonomiskt. Det krävs också ett stort engagemang och mycket pengar, säger hon.

Klubben anser också att kommunen överlag har ett svalt engagemang för ridsporten.
– Vi vill se engagemang och att de bryr sig. Nu känns det snarare som att kommunen vill ha bort oss från deras mark. Det verkar inte som kommunen varken bryr sig om Nöthult eller anläggningen, då något underhåll av gården inte görs. Vi känner oss utsatta, säger Annelie Apelman.

Kritisk respons
I kommunen finns det idag fyra ridklubbar och många är negativt inställda till det nya förslaget. Björn Hellgren, medlem i Skansens ridklubb, anser att det finns en mycket väl fungerande ridsport i Uddevalla kommun.
– Jag upplever att det finns stor kapacitet hos de flesta klubbar. Vi skulle kunna öka med ytterligare platser och fler ryttare på vår gård om behovet fanns. Att då bygga en ny anläggning, är att kasta pengarna i sjön, säger Björn Hellgren.

Lars Åhlander, föreningsfunktionär på Uddevalla Ryttarförening ser mer positivt på förslaget och håller med kommunen om att en ridanläggning som är mer tillgänglig behövs.
– Jag tycker att man kan behöva en ny ridanläggning, men man behöver tänka stort och det är viktigt att tänka på att man kan dra nytta av varandras kunskaper, säger Lars Åhlander.

Både Ljungskile ridklubb och Skansens ridklubb är fundersamma över hur ridanläggningen ska fungera i praktiken, de tror att kommunen har svårt att inse vad som egentligen krävs.
– Vi är mitt i verksamheten och verkligheten, det krävs enorma resurser för att bedriva en sådan verksamhet som kommunen föreslår. Men vi tror på ridsporten och vi är medvetna om att den är försummad. Det är intressant att följa utvecklingen, och vi kommer hålla ögon och öron öppna, säger Gunilla Hurtig.

Svårt att bemöta kritiken
Att de flesta ridklubbarna är kritiska till kommunens förslag är svårarbetat för nämnden.
– Jag vet inte riktigt hur jag ska bemöta kritiken. Jag tycker snarare att förslaget skapar en förutsättning för att kunna lyfta ridsporten. Vi anser att det är viktigt att man kombinerar alla intressenter för att kunna skapa både ekonomiska förutsättningar, men också den arbetskraft som behövs. För att denna idé ska kunna funka så behövs alla, säger Anna Reinhardt.

Uddevalla kommuns förhoppning med denna idé är att kunna göra ridsporten mer tillgänglig för alla.
– Jag hoppas att förslaget kan bli verklighet. Då ridskoleverksamheten möjliggör för många att kunna rida utan att äga en egen häst. Ridsporten behöver få lika goda förutsättningar som andra idrotter i kommunen, säger Anna Reinhardt.

Men om det blir en ny ridanläggning eller inte är svårt att säga i dagsläget.
– Det är en lång process för denna typ av utredning och vi är bara i början av processen. Det är många olika parametrar som väger in och det finns även en del privatekonomiska intressen i detta, säger Anna Reinhardt.

 

Felicia Johansson
Felicia.jl17@edu.ljungskile.org

Inblick: Ljungskiles ridklubb en tuff överlevare i tiden

Gunilla Hurtig, verksamhetschef på Ljungskile ridklubb med en av hästarna. Foto: Felicia Johansson

Ljungskile ridklubb har haft många motgångar genom åren bland annat ett fallfärdigt stall, sjuka hästar, torka och andra ekonomiska svårigheter. Trots detta har kommunens största ridklubb lyckats överleva i 36 år.
– Vårt grundmotto är att vi aldrig ska handla när plånboken är tom, säger Gunilla Hurtig och skrattar.

År 1982 bildades Ljungskile ridklubb. Till en början höll man ridlektioner med privatägda hästar. Idag är ridklubben kommunens största med 250 medlemmar, varav 200 är aktiva. Det är en ideell förening med en styrelse som är vald av medlemmarna, med bland annat föräldrar och hästägare. Styrelsen har tillsatt personal, och idag har klubben tre heltidsanställda fördelat på fyra personer.
– De anställda är de som bedriver vardagsverksamheten, men på helger, nätter och vid andra aktiviteter som till exempel reparation eller målning så är det ideellt arbete som gäller. Vi försöker hålla nere antalet köpta timmar så mycket som möjligt, säger Gunilla Hurtig.

Tyckte direkt om klubben
Idag bedriver ridskolan 28 lektioner i veckan och på dessa kan det vara sex elever i specialgrupperna, medan det i vuxen- och seniorgrupperna kan vara uppemot åtta till nio elever.

En av eleverna är Ellen Augustsson. Hon talar gott om klubben samtidigt som hon borstar en av hästarna.
– Jag gillar klubben väldigt mycket. Hästarna är trevliga och enkla att ha att göra med. Jag bytte till klubben från en annan för att min kompis red här, och jag tyckte direkt om klubben så jag stannade, säger hon.

Just nu är Ellen Augustsson praktikant hos klubben men vanligtvis brukar hon rida här en gång i veckan.
– Jag har praktik här nu i två veckor, så nu är jag här varje dag och jag gillar det. Under praktiken får jag pyssla med hästarna och hjälpa till med andra saker. Det som är kul är att det finns många olika hästar här, säger hon.

Ellen Augustsson, elev på ridklubben ryktar en av hästarna. Foto: Felicia Johansson

Stabil ekonomi
Ljungskile ridklubbs ekonomi håller sig flytande med hjälp av en balans mellan ridintäkter från ridlektioner och medlemsavgifter, samt stallhyrorna. Föreningen har en omsättning på två miljoner kronor per år.
– Idag har vi en så pass stabil ekonomi att den tålde ett kvarka-utbrott, där hästarna blev sjuka och vi tvingades stänga stallet för ett och ett halvt år sedan, säger Gunilla Hurtig.

Men klubbens ekonomi har inte alltid varit lika stabil. I början på 2000-talet kämpade föreningen med att hålla allt över ytan.
– Det var riktigt illa ett tag på grund av att hästarna blev sjuka av fodret. Vi jobbade då stenhårt ideellt och hade ingen personal. Men efter en tid av hårt arbete så vände det och vi kunde anställa personal. Det var en rad olika händelser som ledde till detta, säger Gunilla Hurtig.

Gunilla Hurtig berättar också att man som ideell verksamhet ofta får vända på varje krona. Får man överskott någon gång så är det alltid något nytt som behöver investeras i.
– Nu skulle vi behöva investera i en ny traktor, säger hon och skrattar.

Uddevalla kommun bidrog
På Ljungskile ridklubbs gård finns det ett ridhus och några baracker som föreningen själva äger, men det är kommunens mark. På gården finns det också ett stall som kommunen lät bygga 2005 som kostade 4,5 miljoner kronor. Innan hade man ett kostall och idag hyr föreningen det nya stallet av kommunen.
– Kostallet var fallfärdigt och det gjordes en bedömning att det var ohållbart att bedriva verksamhet i det. Då fick vi ansöka om bidrag av kommunen till att bygga ett nytt stall, säger Gunilla Hurtig.

Processen för ett nytt stall tog två år och ridklubben var tvungna att visa att de kunde finansiera det för att ett bygge skulle ske.
– Vi skulle visa svart på vitt att vi kunde finansiera stallet fem år framåt, och genom sponsorintäkter var det möjligt. Efter detta sattes skopan i marken, säger Gunilla Hurtig.

Kultur- och fritidsnämnden på Uddevalla kommun har som uppdrag att skapa förutsättning för att kunna bedriva verksamhet, och detta var anledningen till att de bidrog med ett stall till Ljungskile ridklubb 2005.
– Vi tycker att ridklubben är en fantastiskt fin verksamhet, som också är viktig för det lokala i Ljungskile. Om vi inte hade bidragit hade klubben fått lägga ner och det hade varit jätteolyckat, säger Anna Reinhardt, avdelningschef på Kultur- och fritidsnämnden på Uddevalla kommun.

Inuti stallet som byggdes 2005 av Uddevalla kommun. Foto: Felicia Johansson

Levande material
Att driva en ridklubb handlar bland annat om stora komplexa anläggningar enligt Gunilla Hurtig.
– Det handlar om att vi jobbar med ett levande material och det är då alltid svårt att förutspå vad som kommer hända härnäst. Det krävs också kunskap och mångårig erfarenhet, säger hon.

En ridklubb måste alltid förbereda sig på vad som kan hända även om det mesta är oförutsägbart.
– Torkan som var i somras var ett typiskt exempel på en oförutsägbar händelse, vilket ledde till att vi fick fodra hela sommaren och det gör vi annars inte. Detta medförde stora kostnader, säger Gunilla Hurtig.

Medlemmarnas klubb
Under de 36 år som Ljungskile ridklubb har funnits så har de alltid haft en filosofi om att de ska klara sig själva.
– Så långt som det går så ska vi försöka göra det mesta själva och även klara oss på det. Vi är ju en ideell förening vilket innebär att detta är ingen verksamhet som vi ska tjäna på, det är medlemmarnas klubb, säger Gunilla Hurtig.

Felicia Johansson
Felicia.jl17@edu.ljungskile.org

Nytt gymnasium i Uddevalla

Foto: folkuniversitetet.se

Hösten 2019 öppnar ett nytt gymnasium upp i Uddevalla. Folkuniversitet står bakom den nya satsningen som ska ha en internationell inriktning. 

Innan Folkuniversitet bestämde sig för att öppna i Uddevalla, så gjordes en utredning i kommunen där de kollade vilka skolor och program som fanns tillgängliga. De har även kollat hur tillväxten i kommunen såg ut.

– Vi har kunnat se att elevkullarna blir större de närmaste åren vilket också skolinspektionen bekräftar, säger Daniel Jonlund, regionchef på Folkuniversitetet.

Det nya gymnasiet kommer ha ett internationellt anspråk, där delar av undervisningen kommer bedrivas på engelska. Men majoriteten av utbildningarna är på svenska. Eleverna kommer kunna läsa Naturvetenskap med inriktning natur eller samhälle, samt Samhällsvetenskap med inriktning samhälle eller beteendevetenskap.

– Vårt mål är att eleverna ska få en internationell erfarenhet och vi tror på mångfald och övergripande arbete, säger Daniel Jonlund.

Förutom fokus på det internationella så kommer skolan också fokusera på hållbarhetsutveckling, mänskliga rättigheter och de globala utmaningarna som världen står inför.

– Elever på skolan kommer också få ta del av högklassiga utbildningar som ser varje individ. Samt bli undervisade av lärare som har engelska som modersmål, säger Daniel Jonlund.

Gymnasiet kommer vara beläget på Kungsgatan i Uddevalla men vilken byggnad är ännu inte klart. Under tre år kommer 180 elever kunna gå på skolan vilket innebär två klasser per år.

Felicia Johansson 
Felicia.jl17@edu.ljungskile.org

Uddevalla kommun-en Fairtrade stad

Jenny Olsson samordnare för Uddevalla Fairtrade City på en av deras informationsträffar. Foto: kommunikationsavdelningen Uddevalla kommun

Fairtrade Sverige bedriver just nu kampanjveckor för att minska fattigdomen bland odlare. Denna gång är det frukost som är i fokus och Uddevalla kommun har startat en ny kampanj  

Jenny Olsson som är samordnare för Uddevalla Fairtrade City, berättar att en schysst frukost är när man byter ut sina varor till Fairtrade.

– Kaffe och te är lätt att byta ut, sen finns det också en del juicer som är Fairtrade. Men det lättaste att börja med är nog att gå till sin matbutik och kolla bland hyllorna och se vad som finns, säger Jenny Olsson samordnare, för Uddevalla Fairtrade City.

Uddevalla kommun har varit en diplomerad Fairtrade City sedan 2010, och även i år fick de förtroende att fortsätta. Varje år måste kommunen ansöka om att få bli diplomerad även om man har varit det innan. För att bli godkänd ska kommunen visa upp vad den gjort samt visa att man har förbättrat sig.

– En förbättring kan vara att vi har ökat på vår förbrukning av Fairtrade. Vi har som mål att ha hundra procent Fairtrade-märkt kaffe. Detta ska man sedan rapportera om till organisationen, säger Jenny Olsson.

Jenny Olsson samordnare för Uddevalla Fairtrade City på en av deras informationsträffar. Foto: kommunikationsavdelningen Uddevalla kommun

Att vara diplomerad innebär att Uddevalla kommun engagerar sig för etisk konsumtion och att de lever upp till olika kriterier som rör etisk upphandling. Sedan ska också kommunen driva ett aktivt informationsarbete och ha ett visst utbud av etiskt märkta varor i butiker och på arbetsplatser.

– Vi har ett krav på att delta i fyra aktiviteter per år och utöver detta har vi i styrgruppen egna möten.  Styrgruppen består av näringsliv, studieförbund, kommunen och privata aktörer som till exempel City gross och Ica Maxi, säger Jenny Olsson.

Inledningen på fokusveckorna och andra aktiviteten som styrgruppen deltog i detta året var i början på oktober under evenemanget, Gömda glömda gårdar i Uddevalla. Där informerade de privatpersoner om kampanjen.

– Jag gick runt i en banandräkt och delade ut Fairtrade bananer och pratade om kampanjen, för att väcka uppmärksamhet kring ämnet, säger hon.

Kampanjen schysst frukost kan man ta del av på kommunens hemsida och på deras sociala medier, om man vill lära sig mer om ämnet.

Felicia Johansson
Felicia.jl17@edu.ljungskile.org

Eurest lämnar Ljungskile folkhögskola

Rigmor Öberg, tillförordnad VD för Kustkonferens. Foto: Felicia Johansson

Efter tre och ett halvt år tar Ljungskile folkhögskola över Kustkonferens igen. Hotellet, restaurangen och konferensdelen kommer återigen drivas av skolan.

Styrelsen för Ljungskile folkhögskola hade en diskussion för tre och ett halvt år sedan om att de ville särskilja skolans verksamhet från Kustkonferens. Det var efter detta som Eurest tog över verksamheten. Men nu väljer skolan att ta tillbaka verksamheten, och den 1 januari 2019 blir det verklighet.

– Utfallet blev inte riktigt vad man hade hoppats på. Ekonomin är också en anledning till att styrelsen inte längre vill ha en underleverantör, säger Rigmor Öberg, tillförordnade VD för Kustkonferens.

Beslutet om att ta tillbaka verksamheten har vuxit fram under en längre tid. Förhandlingen om överlämningen och övertagandet är ännu inte klart. Därför kan man ännu inte svara på hur denna förändring kommer utspela sig.

– Det jag kan säga just nu är att övertagandet är positivt för skolan, dels för att vi kommer kunna jobba mer över gränserna och man kan låna personal av varandra, säger Rigmor Öberg.

När det kommer till personal på Kustkonferens så följer man överlåtelseavtalet, som säger att man som anställd har möjligheten att stanna kvar eller välja att gå vidare.

– Vi hoppas på att det kommer vara samma personal efter övertagandet, säger Rigmor Öberg.

 

Felicia Johansson
Felicia.jl17@ljungskile.com

Ungdomsförfattaren som väcker känslor

Författaren Katarina von Bredow på Bokmässan. Foto: Felicia Johansson

Böcker om kärlek, ungdomar, relationer och mobbning, ämnen som skapar en diskussion i ungdomslitteraturen. Katarina von Bredow är författaren som är inne på sitt tjugosjunde år av författarskap, trots att hon aldrig hade en tanke på att bli författare.
– Att bli författare var ju som att försöka fånga stjärnorna, säger Katarina von Bredow.

Inne på Svenska mässan och Bokmässan kryllar det av människor, och vart man än vänder sig möts man av en monter med mängder av böcker. På grund av den höga ljudnivån,  bestämmer sig jag och Katarina von Bredow för att sätta oss på hennes hotellrum och samtala. Inne i rummet möts man av ett stort fönster med utsikt över korsvägen och Göteborgs vackra byggnader. Framför fönstret finns en liten loungedel och där slår vi oss ner.

– Jag ber om ursäkt för att det är stökigt här men jag hade så bråttom förut så jag slängde bara ut sakerna, säger hon och skrattar lite lätt.

Den första boken Katarina von Bredow gav ut var Syskonkärlek, en bok om två syskon som fattar tycke för varandra. Sådana tabubelagda kärlekshistorier, som Syskonkärlek började Katarina skriva redan i högstadiet.

– Boken skrev jag i nian och det var definitivt inte meningen att någon människa skulle läsa denna berättelse. Hade någon av mina klasskompisar hittat dessa anteckningar, så hade jag inte vågat gå tillbaka till skolan, säger hon.

Boken gavs ut många år senare, när hon var 24 år. Det var efter tjat från hennes exman som hon tog steget och skickade in berättelsen till ett förlag. Det var även han som fick henne att inse att det fanns något speciellt i det hon hade skrivit.

– Jag hade tidigare aldrig tänkt på att bli författare det fanns inte i mina yrkesval, och var aldrig en möjlighet. Jag gick på konstskola ett år i Stockholm och tänkte kanske då bli tecknare eller illustratör. Journalist var också ett alternativ eftersom min mamma och dåvarande man var det, säger hon.

När Katarina var 15 år mötte hon sin exman, som var betydligt mycket äldre än hon själv. När hon fyllde 18 år så gifte de sig i Paris. Han skulle komma att betyda väldigt mycket både under de sjutton år som de var tillsammans men också nu många år senare.

– Det är först nu som 51-åring som jag förstår att jag bara var ett barn då vi träffades, men det förstod jag inte då. Jag tror att det förhållandet har gynnat mig när det kommer till ungdomslitteraturen, för jag fick bli vuxen så snabbt, säger hon och tar ett djupt andetag.

Efter en kort tystnad fortsätter hon.

– Jag har nog tagit ut min ungdom lite i efterskott eftersom jag inte fick chansen till det då. Sen har jag haft kvar den där tonåringen inom mig under lång tid, hon har fått leva kvar på grund av att hon blev begränsad. Det kan vara en av anledningarna till att jag har valt att skriva ungdomsböcker, säger hon.

När Katarina von Bredow gav ut boken Jessica som handlar om en 15-årig tjej som blir gravid och behåller barnet, så trodde hon att hon hade avverkat alla tabun. Men där trodde hon fel eftersom att denna bok möttes av stark kritik, främst från kvinnor i hennes egen ålder.

– Folk trodde helt plötsligt att jag var emot abort och boken hamnade på listan hos Ja till livet organisationen. Media började också skriva om att jag hade mutat in den tabubelagda kärleken i svensk ungdomslitteratur, säger hon.

Meningen med hennes böcker är att hon bland annat vill undersöka hur människor reagerar, därför har hon försökt att göra berättelser som berör många.

– Jag vill kunna ta ut de stora känslorna i ett sammanhang som inte är så socialt accepterade. Den unika känslan man oftast känner när det kommer till kärlek, ville jag också försöka hitta ord för. Det blev min utmaning under en lång tid, säger hon.

Men nu har Katarina för ett tag gått vidare från den tabubelagda kärleken till att skriva mer om familjerelationer. Detta får man som läsare ta del av i hennes nya trilogi i böckerna Ellinor, Leo och Viktor.

– Det är tre böcker om de stora känslorna för familjen, men också om glädje, sorg, svek och vänskap samt en del kärlek, säger hon.

Innan jag lämnar rummet passar jag på att fråga henne hur hon skulle beskriva sitt författarskap, om hon bara fick använda sig av tre ord. Det tar ett tag innan hon svarar, men sen säger hon med ett allvarligt ansiktsuttryck:

– Jag skulle beskriva mitt författarskap med hoppfullhet, att även när det ser ut som att allt håller på att gå åt skogen så är det viktigt att ha hoppet kvar. Ärlighet, jag har hela tiden tänkt att jag ska skriva som det är och så som jag upplever det. Till sist närvaro, igenkänningsfaktorn och verkligheten är viktigt, säger Katarina von Bredow.

Felicia Johansson
Felicia.jl17@edu.ljungskile.org