Felicia Johansson

Eurest lämnar Ljungskile folkhögskola

Rigmor Öberg, tillförordnad VD för Kustkonferens. Foto: Felicia Johansson

Efter tre och ett halvt år tar Ljungskile folkhögskola över Kustkonferens igen. Hotellet, restaurangen och konferensdelen kommer återigen drivas av skolan.

Styrelsen för Ljungskile folkhögskola hade en diskussion för tre och ett halvt år sedan om att de ville särskilja skolans verksamhet från Kustkonferens. Det var efter detta som Eurest tog över verksamheten. Men nu väljer skolan att ta tillbaka verksamheten, och den 1 januari 2019 blir det verklighet.

– Utfallet blev inte riktigt vad man hade hoppats på. Ekonomin är också en anledning till att styrelsen inte längre vill ha en underleverantör, säger Rigmor Öberg, tillförordnade VD för Kustkonferens.

Beslutet om att ta tillbaka verksamheten har vuxit fram under en längre tid. Förhandlingen om överlämningen och övertagandet är ännu inte klart. Därför kan man ännu inte svara på hur denna förändring kommer utspela sig.

– Det jag kan säga just nu är att övertagandet är positivt för skolan, dels för att vi kommer kunna jobba mer över gränserna och man kan låna personal av varandra, säger Rigmor Öberg.

När det kommer till personal på Kustkonferens så följer man överlåtelseavtalet, som säger att man som anställd har möjligheten att stanna kvar eller välja att gå vidare.

– Vi hoppas på att det kommer vara samma personal efter övertagandet, säger Rigmor Öberg.

 

Felicia Johansson
Felicia.jl17@ljungskile.com

Ungdomsförfattaren som väcker känslor

Författaren Katarina von Bredow på Bokmässan. Foto: Felicia Johansson

Böcker om kärlek, ungdomar, relationer och mobbning, ämnen som skapar en diskussion i ungdomslitteraturen. Katarina von Bredow är författaren som är inne på sitt tjugosjunde år av författarskap, trots att hon aldrig hade en tanke på att bli författare.
– Att bli författare var ju som att försöka fånga stjärnorna, säger Katarina von Bredow.

Inne på Svenska mässan och Bokmässan kryllar det av människor, och vart man än vänder sig möts man av en monter med mängder av böcker. På grund av den höga ljudnivån,  bestämmer sig jag och Katarina von Bredow för att sätta oss på hennes hotellrum och samtala. Inne i rummet möts man av ett stort fönster med utsikt över korsvägen och Göteborgs vackra byggnader. Framför fönstret finns en liten loungedel och där slår vi oss ner.

– Jag ber om ursäkt för att det är stökigt här men jag hade så bråttom förut så jag slängde bara ut sakerna, säger hon och skrattar lite lätt.

Den första boken Katarina von Bredow gav ut var Syskonkärlek, en bok om två syskon som fattar tycke för varandra. Sådana tabubelagda kärlekshistorier, som Syskonkärlek började Katarina skriva redan i högstadiet.

– Boken skrev jag i nian och det var definitivt inte meningen att någon människa skulle läsa denna berättelse. Hade någon av mina klasskompisar hittat dessa anteckningar, så hade jag inte vågat gå tillbaka till skolan, säger hon.

Boken gavs ut många år senare, när hon var 24 år. Det var efter tjat från hennes exman som hon tog steget och skickade in berättelsen till ett förlag. Det var även han som fick henne att inse att det fanns något speciellt i det hon hade skrivit.

– Jag hade tidigare aldrig tänkt på att bli författare det fanns inte i mina yrkesval, och var aldrig en möjlighet. Jag gick på konstskola ett år i Stockholm och tänkte kanske då bli tecknare eller illustratör. Journalist var också ett alternativ eftersom min mamma och dåvarande man var det, säger hon.

När Katarina var 15 år mötte hon sin exman, som var betydligt mycket äldre än hon själv. När hon fyllde 18 år så gifte de sig i Paris. Han skulle komma att betyda väldigt mycket både under de sjutton år som de var tillsammans men också nu många år senare.

– Det är först nu som 51-åring som jag förstår att jag bara var ett barn då vi träffades, men det förstod jag inte då. Jag tror att det förhållandet har gynnat mig när det kommer till ungdomslitteraturen, för jag fick bli vuxen så snabbt, säger hon och tar ett djupt andetag.

Efter en kort tystnad fortsätter hon.

– Jag har nog tagit ut min ungdom lite i efterskott eftersom jag inte fick chansen till det då. Sen har jag haft kvar den där tonåringen inom mig under lång tid, hon har fått leva kvar på grund av att hon blev begränsad. Det kan vara en av anledningarna till att jag har valt att skriva ungdomsböcker, säger hon.

När Katarina von Bredow gav ut boken Jessica som handlar om en 15-årig tjej som blir gravid och behåller barnet, så trodde hon att hon hade avverkat alla tabun. Men där trodde hon fel eftersom att denna bok möttes av stark kritik, främst från kvinnor i hennes egen ålder.

– Folk trodde helt plötsligt att jag var emot abort och boken hamnade på listan hos Ja till livet organisationen. Media började också skriva om att jag hade mutat in den tabubelagda kärleken i svensk ungdomslitteratur, säger hon.

Meningen med hennes böcker är att hon bland annat vill undersöka hur människor reagerar, därför har hon försökt att göra berättelser som berör många.

– Jag vill kunna ta ut de stora känslorna i ett sammanhang som inte är så socialt accepterade. Den unika känslan man oftast känner när det kommer till kärlek, ville jag också försöka hitta ord för. Det blev min utmaning under en lång tid, säger hon.

Men nu har Katarina för ett tag gått vidare från den tabubelagda kärleken till att skriva mer om familjerelationer. Detta får man som läsare ta del av i hennes nya trilogi i böckerna Ellinor, Leo och Viktor.

– Det är tre böcker om de stora känslorna för familjen, men också om glädje, sorg, svek och vänskap samt en del kärlek, säger hon.

Innan jag lämnar rummet passar jag på att fråga henne hur hon skulle beskriva sitt författarskap, om hon bara fick använda sig av tre ord. Det tar ett tag innan hon svarar, men sen säger hon med ett allvarligt ansiktsuttryck:

– Jag skulle beskriva mitt författarskap med hoppfullhet, att även när det ser ut som att allt håller på att gå åt skogen så är det viktigt att ha hoppet kvar. Ärlighet, jag har hela tiden tänkt att jag ska skriva som det är och så som jag upplever det. Till sist närvaro, igenkänningsfaktorn och verkligheten är viktigt, säger Katarina von Bredow.

Felicia Johansson
Felicia.jl17@edu.ljungskile.org

 

Reality Check- Sveriges första app mot rasism

Aygul Kabaca på Bokmässan. Foto: Felicia Johansson

Sveriges första app mot rasism, Reality Check har lanserats. Aygul Kabaca är ett av ansiktena bakom appen.
– Vardagsrasism existerar och vi behöver agera, detta hoppas vi att appen kan hjälpa till med, säger hon. 

Appen Reality Check har tagits fram genom ett samarbete mellan Mångkulturellt centrum och Teskedsordern. Projektet finansieras av Arvsfonden och MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) och det är ett treårigt projekt som startade 2017. Det är ett interaktivt spel som riktar sig till ungdomar i åldrarna 13–19 år, och man kan ladda ner spelet som är gratis i Google play eller App Store.

– Ungdomar är vår primära målgrupp men vem som helst kan ladda ner appen och spela. Jag tycker att alla borde göra det, även vuxna för detta är väldigt viktigt, säger Aygul Kabaca, chef för utbildningsverksamheten på Mångkulturellt centrum.

När de tog fram spelet så var de ute och intervjuade elever på skolor runt om i Sverige, för att få deras berättelser och upplevelser kring vardagsrasism. Sedan har skaparna omarbetat och anonymiserat dessa berättelser och skrivit manus utefter detta. Skolungdomar har också fått justera språket och kläderna för karaktärerna, för att det ska bli så verklighetstroget som möjligt.

Spelet går ut på att man väljer en karaktär som man ska vara under fem dagar. Denna karaktär kan till exempel vara Donya 17 år som bär slöja och då får man följa med henne under vardagen i skolan och ute i samhället. Under dessa fem dagar så kommer olika scenarion utspelas, till exempel så kanske Donya blir kallad något av någon när hon väntar på bussen. Då är det upp till dig som karaktär att agera på olika valmöjligheter.

– När man får dessa olika valmöjligheter så kanske man väljer att ignorera det man utsatts för, för att man inte orkar och blir ledsen. Eller så säger man ifrån eller kanske tar hjälp från en kompis, säger hon.

Aygul Kabaca förklarar att det viktiga här är inte att de vill vara någon pekpinne som säger vad som är rätt eller fel. De vill bara att man ska få en förståelse och inse att rasism finns i Sverige, och vardagsrasism existerar och detta är något som alla måste börja agera mot.

– Det är inte alltid att den som utsätts orkar agera, utan ibland kanske man bara sänker blicken och går därifrån och blir ledsen. Ibland kanske man behöver få hjälp från någon annan, säger hon.

Begreppet vardagsrasism började man prata om på 90-talet. Aygul Kabaca berättar att om man utsätts får något kränkande kanske flera gånger per dag så ignorerar man det bara till slut. Efter ett tag så kanske man inte märker det längre, för att man är så van vid att utstå kränkningar och negativa saker. Det är detta som definieras vardagsrasism.

– Man ska alltid påpeka när något fel sker, för det är så vi kan motarbeta detta och få upp ögonen för att det händer. Med det sagt så är det aldrig den utsattes ansvar att säga ifrån, det ska man aldrig behöva ta på sig. Är du någon som ser någon utsättas, så försök säga ifrån om det är en trygg och säker situation, säger hon.

Efter lanseringen har appen fått mycket positiv respons och kritik, så nu fortsätter arbetet med att utveckla den ännu mer och föreläsningar och workshops på skolor i Sverige fortsätter.

– Vi har fått lite kommentarer om att de vill att vi skyndar på grafiken så att det går fortare, och sen att vissa till exempel önskar en karaktär av judisk härkomst. Dessa saker tar vi i åtanke och jobbar vidare med, säger Aygul Kabaca.

Felicia Johansson
Felicia.jl17@edu.ljungskile.org

 

Dags att nominera årets byggnadsvårdspris

Förra årets vinnare av byggnadsvårdspriset.

Från och med den här veckan kan man nominera hus till Uddevallas byggnadsvårdspris.
Förra året gick priset till byggnaden Skälläckeröd i Ljungskile, där biblioteket ligger idag.

Under gårdagen öppnades anmälan upp för årets tävling. Så nu är det dags igen att ut och se sig omkring om det är någon byggnad som du tycker förtjänar att uppmärksammas. Eller kan det vara så att du redan har en byggnad i åtanke, tveka då inte att anmäla. Enligt Gunilla Magnusson, ordförande för samhällsbyggnadsnämnden, så är det mycket enkelt att skicka in sin nominering.

– Vem som helst kan nominera. Det är bara att ta en bild på den byggnad eller fastighet som du tycker ska få vara med, sen skickar man in bilden till stadsbyggnadsnämnden, säger hon.

När  Samhällsbyggnadsnämnden har fått in alla bilder, åker de ut och tittar på husen och ser till att allt stämmer. På nämndens möte i november röstar de mellan 7-8 förslag. Vinnarna presenteras i december. De som sitter i nämnden är 13 stycken politiker och här är Gunilla Magnusson ordförande. Priset är till för den som bygger hus som smälter in i omgivningen.
– Vi vill uppmuntra de som bygger och de som gör ett bra jobb, säger Gunilla Magnusson.

Tidigare år har juryn haft som tradition att bygga ett pepparkakshus som föreställer de vinnande husen. Förhoppningen är att traditionen fortsätter i år också. Vinnare får även en plakett och en blomma.

– Det blir en bekräftelse på att det du har byggt eller renoverat är uppskattat av kommunen, säger Gunilla Magnusson.

 

Roshan Pilth
Roshan.jl18@edu.ljungskile.org

 

Magnus Natschki bad för sitt liv

Magnus Natschki höggs ihjäl med en yxa, och mordet fångades på film. Rättegången i Uddevalla tingsrätt mot de fem män som står åtalade förväntas pågå i 12 dagar. 

Efter 52 dagar i ovisshet hittades 36-årige Magnus Natschki mördad i en skogsglänta norr om Uddevalla. Idag började rättegången mot de fem åtalade männen i Uddevallas tingsrätt. Åklagare Mats Sällström gick igenom händelseförloppet för den sjätte december förra året, då Natschki ska ha blivit utsatt för människorov och misshandel.

De fem åtalade männen är i 20-årsåldern respektive 40-årsåldern, och fyra av dem är hemmahörande i Göteborg och en i Ulricehamn. Tre av de misstänkta männen ska enligt åtalet ha trängt sig in i Magnus Natschkis bostad i Göteborg. Åklagare Mats Sällström menar på att Natschki ska ha blivit drogad och sedan förts till en kolonistuga där misshandeln har fortsatt. Han ska sedan ha transporterats från Göteborg till Uddevalla där han har mördats med en yxa.

Hela händelseförloppet filmades av en av de åtalade männen. 22-åringen som höll i yxan erkänner brott, men hävdar att han blivit tvingad.
–Min klient såg sig själv som frihetsberövad, säger försvarsadvokat Björn Hurtig under rättegången.

Filmen som visades under rättegången väckte starka känslor hos åhörarna i rättssalen när man fick höra Magnus Natschki be för sitt liv. 22-åringen som höll i yxan utdelade ett flertal slag mot huvudet som ledde till Natschkis död. ”Förlåt Magnus, jag måste”, sade den 22-årige mannen i filmen innan slagen utfördes.

De fyra andra åtalade männen nekar fortfarande till brott.

Felicia Johansson
Felicia.jl17@edu.ljungskile.org

Ida Flöjsbon
Ida.jl17@edu.ljungskile.org

Hällebergsskolan anmäler sig själva efter granskning

Hällebergsskolan i Ljungskile. Foto: Samuel Stålros.

I onsdagskväll anmälde sig Hällebergsskolan till skolinspektionen efter påtryckningar från Uddevalla Kommun och de uppgifter som framkommit av GP:s granskning. I granskningen vittnar elever om hur de utsatts för psykisk terror och hur de har drivits till självmordsförsök. 

– Vi välkomnar skolinspektionen för att komma och kolla om det som framkommit stämmer och om vår elevhälsa har en fungerande verksamhet. Om saker kommer fram efter detta så får vi självklart förbättra det, säger Robert Åberg, ordförande för Hällebergsförsamling och huvudman för skolan.

 

      Robert Åberg hälleberg

Felicia Johansson
Felicia.jl17@edu.ljungskile.org

Risk för svinpest i grovfoder och halm

Lantbrukaren Kjell Karlsson. Foto: Martin Von Sivers Mengwall

En varm sommar och en svår torka har lett till brist på grovfoder i hela landet. Bristen är nu så stor att bönder tvingas importera från länder i Europa. 

Under gårdagen gick Jordbruksverket ut med en varning om import av grovfoder från Östra Europa. Då det förekommer en smittsam grissjukdom vid namn afrikansk svinpest. Det är inte bara svinpest som riskerar att komma med fodret, även främmande ogräsarter.
– Det är inte nog med smittorna vi får också in ogräs som är svårbekämpade, och det kan ställa till det för lantbrukarna, säger Kjell Karlsson lantbrukare och ägare av Skafteröd gård.

Bristen på grovfoder ställer till det för lantbrukarna och att köpa importerat foder blir en dyr historia.
– Foder från Östra Europa kostar 4-5 gånger så mycket mer som det kostar att producera själv, bara detta är en väldigt svår fråga för en jordbrukare när man står där med djur som behöver mat, säger Kjell Karlsson.

Rundbalar på Skafteröd gård. Foto: Martin Von Sivers Mengwall

Han fortsätter berätta att när det kommer till jordbruket så handlar allt om pengar och om inte samhället ställer upp i svåra situationer så ligger jordbruket risigt till.
– Om vi inte börjar bedriva en vettig jordbrukspolitik så kanske det inte finns någon möjlighet för nästa generation att ta över jordbruket, säger Kjell Karlsson.

Trots kriserna inom jordbruket och de svåra utmaningarna som väntar, är ändå Kjell Karlsson positiv till eventuella lösningar i framtiden.
– Vi lantbrukare brukar komma på lösningar själva i slutändan. En idé som jag tycker är användbar är att ta till vara på halmen och behandla den med ammoniak. Här i Ljungskile är vi inte lika drabbade som i övriga landet, så lösningar i Bohuslän kommer, säger Kjell Karlsson.

Felicia Johansson
Felicia.jl17@edu.ljungskile.org

Martin Von Sivers Mengwall
Martin.jl17@edu.ljungskile.org

Valvecka inleddes med panelsamtal

Fullsatt sal inför panelsamtal på Ljungskile Folkhögskola. Foto: Shireen Murad

Med bara fem dagar kvar till val så passade Ljungskile folkhögskola på att hålla ett panelsamtal under gårdagen. Alla åtta partier var närvarande under samtalet, med politiker både från riksdagen, Västra Götalandsregionen och Uddevalla kommun.

Debatten innefattade klimat, bostäder, integration, jobb och utbildning. Öppningsfrågan löd: Vilken är den viktigaste frågan för dig och ditt parti och varför? Politikerna fick turas om att svara och många var eniga om att integration, jobb och trygghet i samhället är de viktigaste frågorna. Men Emma Nohrén från Miljöpartiet pratade om att det bygger på tre solidariteter, som är djur, natur och människor. Samt att den kommande generationen är otroligt viktig för framtiden, men miljön och klimathotet det är nu. 

Startskottet för samtalet var klimat och miljö, och där ställde moderatorerna Alfred Jansson och Roshan Pilth frågan: Vad partierna konkret gör för att bidra till en hållbar klimatpolitik? Centerpartiets Kristina Jonäng talade om att, de sitter ner med industrin och pratar om hur man till exempel ska minska användningen av plast.

Sedan gick samtalet raskt vidare till jobb och utbildning. Då diskuterades låg arbetslöshet och bristyrken. Jonas Sandwall från Kristdemokraterna pratade om att det är viktigt att ta hand om folkhögskolorna, och att det ska vara tryggare att jobba med frilans. De andra partierna var överens om att skolan behöver ett lyft, samt att bristyrkena behöver göras mer attraktiva med till exempel höjda löner och lättare intagningar.

 Moderatorerna fångade också  upp en rad olika publikfrågor, en som uppskattades hos politikerna var: Varför Sverige öppnade gränserna för så många flyktingar 2015 när samhället inte kunde hantera det? Vänsterpartiets David Höglund Velasquez menade på att, Sverige har goda förutsättningar för att hjälpa många människor och det var därför samhället antog så många. Sverige som land ska göra det största möjliga, och landet har ett delat ansvar tillsammans med EU. Medan Martin Petersson från Sverigedemokraterna pratade om att asylrätten som Sverige har är till för skydd när det är oroligt i flyktingarnas hemland. När det sedan har lugnat ner sig i de drabbade länderna ska flyktingarna kunna återvända, eftersom Sverige enligt (SD) ska ha en reglerad invandring.

Under eftermiddagen diskuterades det också om hur bostadskrisen i samhället ska lösas. Moderaternas Lars-Arne Staxäng menade på att det behöver införas regelförenklingar, och att bygglagarna behöver förändras. En förutsättning är också att det byggs billigare bostäder. De andra partierna talade om att det måste byggas mer med en balans mellan kvalité och kostnad.

Integration och segration talades det också om. De flesta partierna var överens om att det måste vara lättare för nysvenskar att komma in på arbetsmarknaden. Carl-Johan Sernestrand från Liberalerna talade om att den fria viljan ska råda när man som nyanländ ska välja bostadsområde. Det är naturligt att man flyttar till samma områden som andra människor med samma kultur, för igenkänning. Men man ska självklart ta hand om de som kommer hit, och snabbt få in dem i samhället. Socialdemokraternas Karin Engdahl talade om att det ska satsas på arbetsmarknadsutbildningar. Alla kommuner måste hjälpa till att ta emot nyanlända, och alla skolor i Sverige ska vara bra skolor enligt (S).

Avslutningsvis fick politikerna välja sin ”drömregering” och berätta varför man just ska rösta på dem. Kort efter fylldes salen av applåder.

Felicia Johansson
Felicia.jl17@edu.ljungskile.org