Elin Gustafsson

Fiberhärvan som delar Ljungskile

De Ljungskilebor som tecknade avtal med fiberleverantören IP Only har fortfarande inte fått något fiber installerat i sina hem. Fredrik Gustavsson är en av dem som nu har skrivit avtal med Uddevalla Energi istället. Foto: Stefan Johansson

De Ljungskilebor som har skrivit avtal med fiberleverantören IP Only har fortfarande inte fått något fibernät installerat. Samtidigt som leverantören återigen nekas grävtillstånd tecknar allt fler hushåll avtal med Uddevalla Energi istället. Ljungskile Nyheter har gjort en djupdykning i fiberfrågan för att reda ut vad som har hänt.

Många Ljungskilebor har länge väntat på att få fibernät installerat i sina hem. De har erbjudits fiberavtal från olika aktörer – bland annat den kommunala fiberleverantören Uddevalla Energi och den privata fiberleverantören IP Only. Båda avtalen skrevs på två år. De som tecknade avtal med Uddevalla energi har nu fått fiber installerat medan de som skrev avtal med IP Only dock fortfarande står utan.

Det hela började för två år sedan. I november 2015 hade IP Only ett möte i Ljungskile på vilket de utlovade fibernät till hushållen. Strax därefter gick även Uddevalla Energi ut med ett fibererbjudande. Något fler Ljungskilebor skrev avtal med IP Only än med Uddevalla Energi och enligt Björn Wolgast, VD på Uddevalla Energi, har det delvis med marknadsföringen att göra.

IP Only hade helt enkelt marknadsfört sig bättre än vi för två år sedan. Det kan vara en av anledningarna till att fler tecknade avtal med dem istället för med oss, säger han.

Det finns även en tredje aktör, Telia, som har installerat fiber på Lyckorna.

Vi valde att inte erbjuda fiberinstallation på Lyckorna då Telia redan hade lagt kablar i marken och grävt igen. Det beslutet tog vi ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det är helt enkelt oklokt att gräva upp gatorna flera gånger, säger Björn Wolgast.

Gräva i samma dike
Inte heller IP Only har levererat fiber till Lyckorna. Däremot har både IP Only och Uddevalla Energi erbjudit fiberinstallation till hushåll i Ljungskile tätort, öster om motorvägen. När två aktörer planerar att lägga fiberkablar på samma plats upprättas det ett så kallat samförläggningsavtal. Det betyder att man gräver och lägger sina installationer av fibernät samtidigt.

Om en aktör vill gräva i samma dike som en annan aktör och är medveten om detta, så är det deras skyldighet att tala om att de vill gräva på samma ställe. Då skriver man ett avtal för att samförlägga grävningen, så att man slipper gräva i marken flera gånger, förklarar Clas Mellby som är bredbandsansvarig på Uddevalla kommun.

Uddevalla Energi var alltså först med att söka grävtillstånd på kommunens mark, och eftersom IP Only ville gräva på samma plats föreslog Uddevalla Energi att man skulle skriva ett samförläggningsavtal – just för att slippa gräva i marken två gånger. Det undertecknades av båda parter i april 2016. I och med undertecknandet var båda parter överens om innehållet, kraven, omfattningen och ersättningsnivåer i avtalet

Avtalet om samförläggningen mellan IP Only och Uddevalla Energi gällde fram till den 31 mars 2017. När det bara var en vecka kvar hade IP Onlys underentreprenörer inte dykt upp och då inte lagt ner sina kablar, medan Uddevalla Energi var näst intill klara.

Kraven var så hårda att underleverantören inte kunde ta på sig uppdraget helt enkelt, säger Niclas Karnhill, presskontakt på IP Only.

Efter den 31 mars, när avtalet slutade gälla, hade alltså IP Only inte blivit färdiga med sin del och den 13 april löpte även grävtillståndet ut.

Kommunen återkallade tillståndet eftersom det inte längre fanns något avtal som reglerade garantin om vem som skulle ansvara för eventuella åtgärder efter att man grävt ner kablar och färdigställt marken, säger Clas Mellby.

IP Only har ännu inte fått något tillstånd att gräva på kommunens mark, och allt fler hushåll byter nu fiberleverantör till Uddevalla Energi. Foto: Elin Gustafsson

Får inte tillstånd att gräva
Efter att IP Onlys grävtillstånd gick ut den 13 april så har företaget sökt tillstånd ytterligare tre gånger. Enligt Niclas Karnhill sökte man senast den 31 oktober – en ansökan som avslogs i måndags.

Att vi har sökt tillstånd flera gånger är ytterligare ett bevis på vår ambition att bygga ut fiber till våra kunder, precis i likhet med vad vi gör i övriga landet, säger Niclas Karnhill.

Enligt Clas Mellby finns det dock beslut som reglerar rätten att gräva upp mark direkt och en tid efter att man precis har färdigställt den.

Varför blev det då så här? Enligt Niclas Karnhill på IP Only beror det delvis på problematik kring underentreprenörer som skulle utföra grävningen – men också på grund av utdragna förhandlingar.

På grund av omfattande och långa förhandlingar, med bland annat Uddevalla Energi, drog det ut på tiden. Det ledde i sin tur att vi förlorade vår underentreprenör vilket är en anledning till att arbetet har fördröjts, säger han.

Enligt Uddevalla Energis VD Björn Wolgast så har det dock inte med långdragna förhandlingar att göra.

Det är inte alls vår uppfattning av situationen, snarare tvärtom. Det är vi som har tagit fram alla avtalskonstruktioner och också tidigt erbjudit IP Only att samförlägga med oss, säger han.

Vid ett möte föreslog även Uddevalla Energi att de skulle hyra ut så kallad svartfiber till IP Only. Det innebär att en aktör, i det här fallet IP Only, hyr in sig på befintliga fiberkablar. Detta sade IP Only dock nej till direkt, enligt Björn Wolgast.

Framtidsplaner
De kunder som har tecknat avtal med IP Only behöver enligt Niclas Karnhill dock inte oroa sig.

Vi har en ständig dialog med kommunen och oavsett utgång så kommer våra kunder att få fiber installerat. I de allra flesta kommuner håller vi tidsplanen för utbyggnaden, Ljungskile är tyvärr ett undantag, säger han och fortsätter:

Men vi har en ny underleverantör nu, så frågan man kan ställa sig är om vi verkligen har fått rätt förutsättningar från alla inblandade aktörer.

När Ljungskile Nyheter försöker reda ut vad IP Only har för konkret plan om de inte får gräva på kommunens mark, svarar Niclas Karnhill så här:

Även om de avtal som våra kunder har skrivit med oss blir äldre än 24 månader och därmed möjliga att annullera så kommer vi fortsätta att arbeta för att våra kunder ska få fiber, säger han.

Enligt honom har de heller inte för avsikt att lämna området eftersom de redan grävt kanalisation från tomtgränsen fram till huset. De kommer helt enkelt fortsätta att söka tillstånd.

Vi beklagar så klart att kunderna har fått vänta. Vårt mål är att avlsuta arbetet, då självklart i dialog med kommunen. Vi tar också ansvar för att våra kunder kommer att få fiber, säger Niclas Karnhill.

Fredrik Gustavsson bor i Ljungskile och är en av de som tecknade avtal med IP Only för två år sedan. Nu har han istället skrivit avtal med Uddevalla energi.

Det verkar inte som att IP Only kommer kunna leverera någonting, och nu har ju Uddevalla energi ett erbjudande med förlängd ångerrätt så då fick det bli så, säger han.

För honom var det inget självklart val att teckna med IP Only från början.

Vi velade lite fram och tillbaka så det var ingen självklarhet, men nu har vi inte hört något från dem på länge och då fanns ju bara ett alternativ kvar, säger han

En annan person, som likt Fredrik Gustavsson tecknade avtal med IP Only för två år sedan, är Peter Malinen. Han ville ha fiber så snabbt som möjligt och eftersom IP Only var först med att erbjuda detta så valde han dem.

Jag hade också större förtroende för dem än för Uddevalla Energi. Men det känns som att de tappade bollen i våras så nu har jag tappat förtroendet helt, säger han.

Han tycker också att tydligheten och kommunikationen till medborgarna har varit dålig, både från IP Only och Uddevalla Energi.

Det senaste vi fick höra från IP Only var att de skulle börja gräva i september, men så blev det aldrig. Jag har i efterhand även fått reda på att Uddevalla kommun beslutade sig redan i mars om att de inte skulle godkänna grävtillstånd alls. Hade vi fått den informationen tidigare hade vi sluppit den här ovissheten och långa väntan på fiber, säger Peter Malinen.

Hans avtal med IP Only går ut om bara ett par veckor. Eftersom Uddevalla Energi har förlängd ångerrätt till sista december har han samtidigt tecknat avtal med dem.

Egentligen vill jag inte betala den extra månadsavgiften som Uddevalla Energi har, men det känns inte som att jag har något annat val. Och eftersom Uddevalla kommun inte verkar tillåta någon ytterligare grävning i marken, blir det monopol på det hela i alla fall. Det är väldigt synd, säger Peter Malinen.

Hade IP Only fått gräva i september hade han utan tvekan haft kvar sitt avtal med dem.

Även om IP Only mot förmodan skulle få grävtillstånd nu så har jag redan väntat tillräckligt länge på att få fiber, så det kommer väl blir Uddevalla Energi i slutändan ändå. Helst av allt skulle jag vilja att Telia erbjöd fiber på den här sidan av motorvägen också.

Elin Gustafsson
elin.jl16@edu.ljungskile.org

Akut boendebrist för ensamkommande ungdomar

Några av de ensamkommande ungdomar som ålderbestämts till 18 år bor nu på Kamratgården i Ljungskile.

På grund av boendebrist i Uddevalla kommun kan ensamkommande ungdomar tvingas flytta till Restad gård i Vänersborg. Engagerade själar vill nu bilda en förening – och under måndagkväll hålls ett första möte.

Många av de ensamkommande ungdomarna i Uddevalla kommun har nu ålderbestämts till över 18 år. Det innebär att migrationsverket nu ansvarar för dem istället för kommunen. Eftersom det är boendebrist i både Uddevalla, Munkedal och Tanum innebär det att många ungdomar nu kan tvingas flytta till ett asylboende på Restad gård i Vänersborg.

– Det är inte bra då många redan har skapat sig ett liv där de bor. De går i skolan, spelar fotboll och har skaffat sig vänner. De ska inte behöva flytta ifrån sitt liv igen, säger Agneta Riddar, som är journalist och god man.

Agneta Riddar är också en av de som kommer att medverka under måndagens möte, som syftar till att skapa en förening som ska arbeta för ensamkommande ungdomar.

– Först och främst vill vi bota boendebristen så att ungdomarna ska slippa flytta, säger Agneta Riddar.

När ungdomarna har fyllt 18 år så förlorar de även sin gode man och all kunnig personal som arbetar på boenden. Enligt Agneta Riddar blir de väldigt ensamma.

– Det är ju inte så att man lämnar sina egna barn i en främmande stad, utan stöd, när de blir myndiga, säger hon.

Regeringen har beviljat kommunen pengar som är avsedda för att bota boendebristen.

– Vi har detta möte för att kunna bilda föreningen så snabbt som möjligt, och finns det en juridisk förening underlättar det enormt mycket när man ska söka hjälpmedel från bland annat kommunen, säger Agneta Riddar.

Några av de som har fyllt 18 år bor på Kamratgården i Ljungskile och kan i så fall tvingas flytta till Vänersborg.

– Eftersom boendefrågan är akut så kommer vi omedelbart att ta upp den på mötet.

Själv har Agneta Riddar föreslagits som föreningens sekreterare.

Har man några lösningar i nuläget?

– Många av de som har blivit myndiga har flyttat hem till sina fadderfamiljer. Det har också pratats om att återigen öppna upp Lillgården i Ljungskile. De som är eller blir medlemmar behöver inte bidra med just ett boende, det kan vara en så enkel sak som att köra till fotbollsträningen eller hjälpa till med läxor.

Vad förväntar du dig av kvällens möte?

– Att det bildas en förening, att vi utser en styrelse och att vi kommer fram till stadgar helt enkelt.

 

Elin Gustafsson
elin.jl16@edu.ljungskile.org

Konsten att resa utan att ta ett enda steg

Mindfulnessyoga för personalen på Näl, Norra Älvsborgs länssjukhus. Foto: Elin Gustafsson

Yoga, meditation och mindfulness är olika typer av medveten närvaro som handlar om att resa in i sig själv. Utövarna är många – hemma, på jobbet eller i gympasalen. Frågan är varför man gör det och vad som händer när man reser in i sig själv.

När meditationsklockorna, eller tingshas som de heter, slår emot varandra ger de ifrån sig ett kraftigt ekande ljud i den stora salen. Belysningen är dämpad och efter att klockorna slår en tredje gång, blundar alla. Den tre och en halv minuter långa meditationsövningen nere i källaren på Näl, Norra Älvsborgs sjukhus, kan nu börja.

– Tingshasen signalerar meditationens start och slut, säger Leif Engström som leder eftermiddagens mindfulness-yogapass.

På dagarna arbetar Leif Engström som sjukhuskemist på Näl. På kvällarna, när de blå arbetskläderna bytts ut mot mörka träningskläder, är han istället yoga- och mindfulnessinstruktör.

– Jag har jobbat med liknande verksamheter för personal på olika arbetsplatser i många år, och det finns verkligen ett stort behov av att varva ner, säger han.

Det är nu tredje kurstillfället av tio, och en av de som är först på plats för att medverka är Ann-Charlotte Ovall, som också arbetar på Näl. Hon stretchar lite försiktigt innan passet börjar.

– Det har varit pressat kring mig en längre tid och det har varit mycket både på jobbet och privat, säger hon.

– Jag vill helt enkelt hitta balans i vardagen, för ryggsäcken är tung nu om jag säger så.

För enligt Leif Engström är det precis vad mindfulness och yoga handlar om –  ett sätt att komma nära sin kropp och hitta hem till sig själv.

Leif Engström håller upp ett timglas som illustrerar en meditationsövning. Foto: Elin Gustafsson

Lite längre söderut i Västra Götaland, två trappor upp i en gammal byggnad bakom Göteborgs stadshus, ligger ett av Göteborgs äldsta centrum för yoga. Sedan 1987 har Leela G Hansen drivit Göteborgs Yoga Centrum. Men yoga har hon sysslat med längre än så.

– Jag började på sjuttiotalet, när jag var i tjugoårsåldern. Våra grannar i Köpenhamn utövade yoga och jag tyckte det verkade spännande och roligt, säger hon.

När hon fick upp ögonen för yoga, studerade hon kultursociologi vid Köpenhamns universitet. Samtidigt började hon en yogalärarutbildning på den yogaskolan som hon gick på. Under tiden som hon studerade på heltid, utbildade hon sig också till yogalärare.

– När jag blev färdig med studierna stod jag i valet och kvalet om jag skulle bli akademiker eller om jag skulle ägna mig åt yogan på heltid.

Kärleken till yogan tog över, och sedan dess har hon haft yogaföretag och yogaundervisning som sitt heltidsarbete.

Lärare. Efter att yogaläraren Leela G Hansen flyttade från Danmark till Sverige startade hon Göteborgs Yoga Centrum år 1987. Foto: Elin Gustafsson

Kärleken tog danska Leela G Hansen till Göteborg och strax därefter startade hon Göteborgs Yoga Centrum. På den tiden fanns det bara en handfull yogalärare i Göteborg.

– Idag finns det en yogastudie bakom varje gatuhörn, säger hon.

Enligt henne har själva ordet yoga ändrat innebörd sedan hon startade sin verksamhet på åttiotalet.

– Då förknippade många yoga med meditation. Idag associerar de flesta yoga med fysisk träning, men det är en kombination av båda delar. Yoga är det övergripande begreppet för många metoder och vägar till större medvetande och inre frid, säger hon.

I dag finns heller inte bara fler yogalärare, utan även ett större intresse för att utöva yoga.

– Det beror nog på att yoga är ett system som kombinerar både kropp och själ. Man tränar både fysiskt och psykiskt. Jag själv blir mycket klarare i huvudet, mer grundad och mer öppen mot mina medmänniskor när jag utövar yoga, säger hon.

Yoga, mindfulness och meditation går alltså hand i hand. Samtidigt som man använder sin kropp går man också in i sig själv. Men vad händer egentligen i kroppen och varför gör man det? Josefine Lilja, som är legitimerad psykolog, specialist i klinisk psykologi och kognitiv beteendeterapi, arbetar med mindfulness inom primärvården. Hon har även skrivit en avhandling vid Göteborgs universitet, som handlar om just mindfulness.

– Frågan vi har ställt oss är om man kan mäta träning i medveten närvaro – och det går faktiskt, säger hon.

Avhandlingen ledde till fyra artiklar varav två av dem handlade om mätning i mindfulness. Undersökningen jämförde två olika grupper, en som utövade träning i medveten närvaro och en som inte gjorde det.

– Vi mätte fem olika förmågor som bland annat handlade om förmågan att kunna observera sina tankar, säger hon.

Mätningen innefattade ytterligare fyra olika steg:

• Hur de deltagande kunde sätta ord på sina tankar och känslor.

• Hur personerna kunde vara icke-reaktiva – alltså att man är medveten om att man kan gå ut i stället för att skälla, om man till exempel är arg på sin partner.

• Att man, som i exemplet ovan, faktiskt väljer att gå ut.

• Det sista steget innebär att personerna inte dömer sig själva för vad de känner.

Resultatet av undersökningen visade att den icke-meditativa gruppen inte kunde observera sina känslor på samma sätt.

Josefine Lilja är legitimerad psykolog, specialist i klinisk psykologi och kognitiv beteendeterapi. Foto: Privat

Mindfulness går alltså att mäta, och vid utövande händer det även saker i kroppen. Enligt ett flertal studier, bland annat en av forskaren Elizabeth Blackbird från 2004, visar att telomerer, som är enzymer i hjärnan och kan ha en viktig funktion inom  åldrande och cancer, åldras snabbare för personer som själva upplever sig stressade.

– Man kan likna enzymet i hjärnan vid ett skosnöre – ju äldre man blir, desto rufsigare blir det i kanterna. Forskningen visade på att personer som utövade medveten närvaro, som meditation och mindfulness, faktiskt minskade slitaget på skosnörena, säger Joseinfe Lilja.

Parallellt med forskningen har hon arbetat med mindfulness som kognitiv beteendeterapi inom primärvården. Främst med människor som lider av depression.

– Ett vanligt mönster hos dem är att de är jättebra på att observera sina känslor, men de dömer sig själva för vad de känner.

Med mindfulnessterapi övar patienterna ständigt på att observera sina känslor och hela tiden vara medvetna. Det är sedan i fjol en ny behandlingsmetod som också har
rekommenderats av socialstyrelsen.

Josefine Lilja har själv ett långt intresse av yoga och kombinationen av fysisk och psykisk aktivitet. Trots det menar hon att utvecklingen av mindfulness i västvärlden har blivit lite snäv.

– Ibland är det som att vi i väst- världen bara har tagit ordet och gjort det till
något som bara är till för individen. Det är ju ursprungligen en del i den buddhistiska tron som innefattar ett helt levnadssätt – inte bara ett plåster på såren för en stressad tillvaro.

Hon tycker att det kan finnas en risk att mindfulness på detta sätt används som en tillfällig lösning på till exempel arbetsplatser eller skolor.

– Det är som att stressen i skolan eller på jobbet kan lagas med lite mindfulness. Ofta ligger ju problemet i för stora grupper eller för hög arbetsbelastning. Mindfulness är ingenting som bara lappar ihop pro-blemet i längden, säger hon och fortsätter:

– Det handlar om att observera, göra livet bättre och att ständigt vara medveten om hur man är mot sig själv och mot andra, både i stort och smått. Hur pratar jag till grannen jag egentligen inte tycker om? Hur agerar jag i en konflikt? Mindfulness och medveten närvaro är något man ständigt måste arbeta med, inte bara när man sitter på kudden – det viktiga är vad som händer när man går därifrån, säger Josefine Lilja.

Yoga. Inne på Göteborgs Yoga Centrum har dagens andra Iyengayogapass precis börjat. Iyenga är ursprungligen en yogametod från Indien. Foto: Elin Gustafsson

Inne på Göteborgs Yogacentrum är atmosfären lugn. I de ljusa lokalerna står buddhastatyer, yogamattor och påsar med indiska teer om vartannat. Det märks att detta är Leela G Hansens andra hem, då hon verkar vara lugnet själv. Hon är också mycket positiv inför utvecklingen av mindfulness och yoga i Sverige.

– Folk behöver ju röra på sig samtidigt som det är en väg till inre ro och ett jättebra sätt att bli mer närvarande i sin kropp, säger hon.

Sedan tjugo år tillbaka lär de enbart ut Iyengaryoga. Det är en Indisk metod och en förnyelse av den fysiska yogan.

– Under lektionen är man hela tiden koncentrerad på det man håller på med, säger hon och lutar sig lite bakåt mot fönstret i väntsalen.

Själv yogar hon varje dag. Om inte direkt på morgonen utövar hon ett yogapass innan hon själv ska leda ett.

– Medveten närvaro är viktigt inom yogan också, det gör skillnad i hur man prioriterar i livet. Man blir bättre på att lyssna till sin hjärna och sitt hjärta, men det är något man aldrig blir färdig med.

När meditationsklockorna har slagit för sista gången nere i källaren på Norra Älvsborgs sjukhus, lägger sig alla på rygg.

– Ta fotsulorna mot varandra och dra upp knäna mot magen.

Alla gör precis som Leif Engström säger för att sedan komma upp i stående position. De två små lamporna som spridit ett dämpat ljus i den mörka lokalen släcks och ersätts med lysrörslamporna i taket. Efter meditationen är det nu dags för yoga.

Själv har Leif Engström haft ett långt intresse för just yoga – i närmare trettio år.

– Jag och en vän ägnade oss mycket åt löpning och allt började när vi
skulle stretcha efteråt. Jag hade väldigt dåligt fokus på det medan han hade en helt annan inställning, säger han.

Leifs barndomsvän hade också en hel del böcker om yoga i bokhyllan.

– Jag blev inspirerad och lånade en bok på biblioteket. Sedan dess har det rullat på.

År 1992 gick han en yogakurs på Göteborgs Yogacentrum och femton år senare påbörjade han sin yogalärarutbildning. Förutom kurser på arbetsplatser håller han sedan tio år tillbaka även yogaklasser på Friskis och Svettis.

– Målet för mig är framför allt att hålla mig frisk. Det är ett sätt att möta kroppen då vi lever i en tid med högt tempo och stora förändringar, både socialt och tekniskt.

Tingshas. Meditationsklockorna slår vid meditationens början och slut. Foto: Elin Gustafsson

Han säger också att mindfulness är ett sätt för många att hitta en balanserad livsstil, men att det enbart är ett första steg i en längre process.

– Jag tror inte på att bara sitta och meditera hela dagarna. Däremot är det ett bra sätt att hitta de konflikter runt sig själv som man behöver förhålla sig till, och även splittringen i sig själv som man vill hela.

Efter varje pass på Näl får kursmedlemmarna hemläxor som innebär att man ska få in medveten närvaro i vardagen. Ann-Charlotte Ovall har övat hela helgen inför dagens yogaklass.

– Man får ha tålamod, men det känns redan bättre. Jag börjar fånga det nu och det blir verkligen som ett verktyg i vardagen,.

Livsfilosofin “Medveten närvaro” är någonting som också psykologen Josefine Lilja själv ständigt försöker arbeta med.

– Det är ju ett väldigt bra medel att stressa ner med, men också att lyfta det som är fint och vackert. Det handlar om att observera, säger hon.

När hon själv startade en meditationsstund för vårdpersonal, trodde hon först inte att någon skulle dyka upp.

– Men det kom jättemånga. Det tyder på att det finns ett behov av att stressa ner, och även om det kanske inte löser en hel arbetssituation så måste man börja någonstans.

Meditationen syftade till att ringa in dagen som varit.

– Det handlar helt enkelt om att ge tid och luft för reflektion kring det som tynger, men också det som är bra. För även om mindfulness på jobbet eller hemma på kudden kanske inte enbart löser problemen, är det samtidigt ett jättebra första steg i en längre process – för vi är ju bara människor.                               

Två namn fel i föregående nummer av LN

Ljungskile Nyheter finns både som PDF på vår sajt, och som tryckt tidning.

Rättelse: I förra veckans nummer av Ljungskile Nyheter skrevs fel efternamn ut i en artikel om konstnären Birgitta Esborn Hermansson, vilket är hennes rätta efternamn. Vi ber så hemskt mycket om ursäkt för detta.

Något som vi också vill rätta är stavningen på området Ammenäs i Uddevalla kommun, som också stavades fel i föregående nummer av Ljungskile Nyheter.

/ Redaktionen
ln@ljungskile.org

Enkät: Ska du rösta?

På söndag är det kyrkoval men det är inte självklart för alla att rösta. Förra valet 2013, röstade endast 12,8 procent av svenska folket. Men i Ljungskile var deltagandet nästan dubbelt så högt, cirka 22 procent. Ljungskile Nyheter har frågat människor i Ljungskile centrum om de tänker använda sin valsedel på söndag.

Ska du rösta i kyrkovalet?

Marie Josefson, studerande, Ödsmål:
– Jag är medlem men kommer inte att rösta. Jag har inte satt mig in i det, så det är bättre att de som är mer insatta röstar på vem som ska styra och ställa.

 

 

 

Gertie Helander, pensionär, Ljungskile:
– Jag har inte läst alla partiers program än men självklart ska jag rösta. Jag tycker dock att Svenska kyrkan har blivit allt för försiktig.

 

 

 

 

Anita Shobole, studerande, Ljungskile.
– Jag vet faktiskt inte om jag ska rösta i kyrkovalet.

 

 

 

 

Gustav Björketun, psykolog, Ljungskile.
– Även om jag inte är speciellt insatt så kommer jag att rösta på söndag. Jag tycker att det är viktigt att rösta om man har möjlighet till det.

 

 

 

 


Katarina Björketun, kurator, Ljungskile.
– Ja, jag ska rösta. Det är viktigt att rösta för att utnyttja sin rösträtt.

 

 

 

 

Text: Elin Gustafsson
Elin.jl16@edu.ljungskile.org

Foto: Johan Lindahl
Johan.jl16@edu.ljungskile.org

Historiskt guld för Beckeman

Felix Beckeman tog hem VM-guldet under italienska Val di Sole förra veckan. Foto: Svenska cykelförbundet

Trots punktering i slutspurten tog Felix Beckeman från Uddevalla cykelklubb hem VM-guldet i mountainbike under italienska Val di Sole i fredags.

– Det känns väldigt stort. Det är något jag drömt om sedan jag började cykla och detta är den största tävlingen man kan vinna, säger han till Bohusläningen.

Efter att han vunnit disciplinen 4X blev alltså 25-årige Uddevallacyklisten också den första svensken någonsin på herrsidan att ta hem ett världsmästerskap i mountainbike.
Tidigare har han tagit hem ett EM-guld och även en andraplats i den totala världscupen.

Elin Gustafsson
elin.jl16@edu.ljungskile.org