Jonathan Larsson

Angeläget med Jonathan Larsson

FÖRBEREDD. Programledare Jonathan Larsson ser till att allt är sin ordning inför sändning. Foto: Nadia Tahir

FÖRBEREDD. Programledare Jonathan Larsson ser till att allt är sin ordning inför sändning. Foto: Nadia Tahir

Det bjuds på hockey för hela slanten i torsdagens första Angeläget.

      Hockeyspecial - Jonathan

Vi hör Kajsa Kalméus, skribent och programledare på Hockeysverige, om hennes journalistiska bana, vad hon anser om hockeyjournalistiken i Sverige i dag och även om hur det är att vara kvinna i en mansdominerad bransch.

Nadia Tahir gästar studion och berättar om sina erfarenheter som ung, hockeyspelande kvinna.

Dessutom hör vi fd NHL-spelaren och Munkedalspojken Joakim Andersson, för närvarande i Örebro Hockey, om hans karriär och relation till Bohuslän i dag.

Det blir också en liten tillbakablick till ett par klassiska svenska hockeyreferat med tillhörande tankar om dem.

Allt detta och lite till under ledning av Jonathan Larsson.

Jonathan Larsson
jonathan.jl15@edu.ljungskile.org

 

 

Angeläget med Jonathan och Alexander

FÖRBEREDD. Programledare Jonathan Larsson ser till att allt är sin ordning inför sändning. Foto: Nadia Tahir

FÖRBEREDD. Programledare Jonathan Larsson ser till att allt är sin ordning inför sändning. Foto: Nadia Tahir

Tisdagens sena angeläget genomfördes under ledning av Jonathan Larsson med Alexander Olausson i studion. 

      Angeläget - Jonathan Larsson

Vi ringde Bo Karlsson, spårmakare i Norra fjället för Ljungskile FK, för att prata om vinterns utmaningar i skidspåren. Johan Björklund Dynamic Flavours fick också ett samtal inför spelningen på Bohusläns museum i går.

Allt detta och lite till.

Mycket nöje.

 

Jonathan Larsson
jonathan.jl15@edu.ljungskile.org

Alexander Olausson
alexander.jl15@edu.ljungskile.org

 

Radio: 30 år i samlandets tjänst

SAMLARE. Stefan Tolinsson uppskattar värdet av samlingen till ungefär 100 000 kronor. Foto: Nadia Tahir

SAMLARE. Stefan Tolinsson uppskattar värdet av samlingen till ungefär 100 000 kronor. Foto: Nadia Tahir

      stefan-samlar-ingo

För de flesta är nog samlande förknippat med en viss period under barndomen. Att samla i vuxen ålder är inte lika vanligt.
– Samlandet har man i blodet lite grann, säger 30-årige Stefan Tolinsson, mannen bakom världens kanske största Ingemar Johansson-samling.

På Idrottsmuseet i Kviberg i östra Göteborg finns en del av Stefan Tolinssons 5000 ”Ingo”-föremål. Samlingen innehåller bland annat matchprogrammet och en biljett från den legendariska kvällen på Yankee Stadium i New York 1959, när Ingemar Johansson knockade Floyd Patterson och blev världsmästare i tungviktsboxning.

I reportaget hörs också Jan-Eric Jönsson, legitimerad psykolog och terapeut inom kognitiv beteendeterapi vid Göteborgs universitet, som förklarar skillnaden mellan vanligt och maniskt samlande.

Ett reportage gjort av Nadia Tahir och Jonathan Larsson.

 

Nadia Tahir
nadia.jl15@edu.ljungskile.org

Jonathan Larsson
jonathan.jl15@edu.ljungskile.org

Radio: Klart med fadderverksamhet för ensamkommande flyktingbarn

PROJEKTLEDARE. Det är kul att ge sig in i ett projekt som hittills enbart genererat positiva reaktioner, säger Emma Sandwall. Foto: Privat

PROJEKTLEDARE. Det är kul att ge sig in i ett projekt som hittills enbart genererat positiva reaktioner, säger Emma Sandwall. Foto: Privat

 

      Det betyder mycket att få ett sammanhang - Emma Sandwall

Uddevalla kommun har i veckan startat upp en fadderverksamhet för ensamkommande flyktingbarn tillsammans med Göteborgs räddningsmission.
– Vi har fått uteslutande positiv respons, säger Emma Sandwall, projektledare på Göteborgs räddningsmission.

Liksom många andra kommuner i landet har Uddevalla tagit emot många ensamkommande flyktingbarn de senaste åren. Majoriteten av barnen är pojkar i åldern 14 till 18 år och bor i gemensamma boenden runt om i kommunen. Svårigheten är att de på boendena inte får någon naturlig kontakt med svenskar. Ett problem fadderverksamheten syftar till att stävja.

– Tanken är att de ska kunna skapa privata relationer med svenskar ute i samhället istället för att enbart ha kontakt med myndigheter och boendepersonal, säger Emma Sandwall.
– Generellt sett har det funnits en längtan efter att få komma ut till ”vanliga” familjer och få prata svenska. Det är viktigt att de blir sedda på individnivå, vilket ibland kan vara svårt att fånga upp på boendena.

För att finansiera projeket har Uddevalla kommun sökt bidrag från Länsstyrelsen inom ramen för paragraf 37. En förordning som ger möjligheter för kommuner och kommunalförbund att få ersättning för insatser till nyanlända. Således innebär verksamheten ingen extra kostnad för kommunen.

– Vi är projektägare, vilket innebär att vi bland annat ansvarar för den ekonomiska biten, säger Stefan Barksten Sävland, projektledare på sektionen för ensamkommande flyktingbarn på Uddevalla kommun.
– Vårt uppdrag är att ge Emma så bra förutsättningar som möjligt för att driva projektet.

Vad innebär det mer konkret att ge henne bra förutsättningar?

– Att vi tar ansvar för kontakten med Länsstyrelsen, uppföljning och redovisning kring arbetet. Sen är det ju våra boenden projektet jobbar gentemot och där ligger det på oss att säkerställa att vi väljer rätt boenden och att samverkan fungerar, säger Stefan Barksten Sävland.

Göteborgs räddningsmission har bedrivit fadderverksamhet i Göteborg sedan januari. Emma Sandwall beskriver projeket som lyckat. Hon berättar att de har ungefär hundra faddrar som finns till för barnen.
– Det har varit väldigt uppskattat från alla parter, säger hon. Fadderverksamheten har skapat en förståelse som är positiv, främst kanske från faddrarna själva som får se vilka de här barnen är och inse vikten av att skapa goda relationer mellan svenskar och flyktingar.

Att vara fadder är helt frivilligt och inget som ger ekonomisk ersättning. Det är inte heller något tvång att som ensamkommande ha en fadder.
– Vi har minimumkrav på kontakt minst en gång i månaden. Relationen sköter de annars helt på egen hand. Vissa träffas tre gånger i månaden, vissa varje vecka. Det är inget vi lägger oss i, säger Emma Sandwall.

För att uppmuntra privatpersoner att engagera sig anordnas ett informationsmöte den 7 november på Bohusläns museum.

– Alla som är intresserade av att hjälpa till med projektet eller på annat sätt stötta integrationsarbetet med nyanlända är hjärtligt välkomna, avslutar Stefan Barksten Sävland.

 

Jonathan Larsson
jonathan.jl15@edu.ljungskile.org

Hör Angeläget med Maria Johansson

PROGRAMLEDARE. Maria Johansson leder Angeläget hela veckan ut. Foto: Jonathan Larsson

PROGRAMLEDARE. Maria Johansson leder Angeläget hela veckan ut. Foto: Jonathan Larsson

 

      Angeläget onsdag

I onsdagens Angeläget uppmärksammas Internationella dagen för lärare, bostadssituationen i Ljungskile och världens bästa schäferhund. Vi är också på plats med en reporter på Ljungskile Bibliotek för att ta tempen på e-medborgarveckan.

Allt detta under ledning av Maria Johansson.

Lyssna på programmet i spelaren.

LN testar: Kanelbullekladdkaka

FIKASTUND. Annelie Carbe hade aldrig tidigare bakat kanelbullekladdkaka. FOTO: Jonathan Larsson

FIKASTUND. Annelie Carbe hade aldrig tidigare bakat kanelbullekladdkaka. Foto: Jonathan Larsson

      Premiär för kanelkladdkaka

Kanelbullens dag till ära fick Ljungskile Nyheters testpatrull traska ner till centrala Ljungskile för att prova det senaste tillskottet på konditorihimlen. Det handlar om kanelbullekladdkakan.

Bakverket, vilket man skulle kunna beskriva som en sorts fusion av kanelbulle, kladd- och sockerkaka, serveras med vispgrädde och avnjuts bäst tillsammans med varm dryck.

I ljudspelaren hör du ett samtal med Annelie Carbe, ägare och konditor till Det lilla caféet, om bakverkstrender samt ett smaktest av kakan.

En längre artikel om Kanelbullens dag kan du läsa i kommande nummer av papperstidningen Ljungskile Nyheter.

 

Jonathan Larsson
jonathan.jl15@edu.ljungskile.org

Radio: Oklar framtid för Svärdska torpet

Förfall. Svärdska torpet har tidigare haft flertalet hyresgäster. Just nu obebott. Foto: Jonathan Larsson

      Annika Falk om Svärdska tomten

Under våren 2016 vandaliserades Svärdska torpet som förvaltas av Ljungskile folkhögskola. Men trots att det gått månader sedan händelsen står torpet fortfarande igenbommat.
– Frågan ligger på is just nu, säger rektor Annika Falk.

När Ljungskile Nyheter besöker torpet ligger krossat glas utspritt på verandan som leder fram till den vita, flagnande ytterdörren. Ruttna träplankor och höga buskage omgärdar också det klassiskt röda huset med vita knutar som byggdes 1905.

Inne i hallen står en smutsig klotgrill och trängs med omkullvälta, brutna stolar. Tomma ölflaskor, jordhögar och cigarettfimpar skvallrar om att det inte varit särskilt noga med städningen sista tiden.

– Där får ni inte gå ut, säger Fia Saarinen, internatansvarig på Ljungskile folkhögskola, och pekar på en dörr som leder ut från vardagsrummet. Den leder rakt ut till verandan som inte är iordninggjord. Då rasar hela huset.

Fia Saarinen menar att det som har hänt är en förlust för skolan.

– Det är verkligen jättetråkigt, för det är bara rent sabotage det handlar om. De har ju inte bara gjort sönder fönsterrutan till dörren och brutit sig in, utan de har slagit sönder varenda fönsterruta bara för att jävlas, säger Fia Saarinen.

– Egentligen är det en väldigt gullig stuga. Här finns fina kakelugnar, vedspisar och kaminer. Nu är det förstört.

En fråga om ekonomi

Under flertalet somrar har torpet fungerat som bostad för elever och lärare, och så sent som sommaren 2015 hade två av skolans elever torpet som sin bostad. En möjlighet som alltså saknats under sommaren som gått då torpet fortfarande står sönderslaget och trasigt.

Men frågan är när (och om?) torpet blir beboeligt igen. En fråga som styrs av skolans ekonomi.

– Skulle skolan haft den ekonomin hade det inte funnits någon tvekan på att rusta upp det, säger Annika Falk, en av två tjänstgörande rektorer på Ljungskile folkhögskola.

Annika Falk berättar att det inte kommer tas några beslut kring Svärdska torpet inom den närmsta tiden.

– Vi har haft ett byte av rektorer vilket gjort att vi inte hunnit ta i frågan fullt ut ännu, säger hon.

Kvarstår gör också frågan kring vem eller vilka som gjort sig skyldiga till skadegörelsen på torpet. Varken Annika Falk eller Fia Saarinen känner till om skolan gjort en polisanmälan. Ljungskile Nyheter har försökt nå inre befäl på Uddevallapolisen som inte gått att nå för en kommentar.

Jonathan Larsson
jonathan.jl15@edu.ljungskile.org

Sluta kokettera med sportokunskap

jonathan

KRÖNIKA: Jonathan Larsson har lessnat på mediaprofilers inställning till bristande sportkunskap.

Jag är en stor På spåret-fantast. Redan som yngling pockade herrarna Oldsberg och Hellberg på uppmärksamheten. Minnesbilderna av hur uppspelt jag blev när jag, varje fredagskväll, tog plats bredvid farsan i soffan för att invänta Ingvar Oldsbergs klassiska ”Vart är vi på väg?” ger mig än lättare gåshud och stark känsla av välbehag. Kombinationen resor och frågesport triggar tävlingsmänniskan inom mig; min bättre hälft är mer än lovligt trött på mitt ständiga gormande om tänkbara destinationer och halvhjärtade bortförklaringar när jag svarar fel.

– Fan. Jag visste det egentligen, stönar jag och smäller näven i soffbordet.

– Mm, eller hur…, säger min partner och himlar med ögonen.

Under åren har en stor del av Sveriges kändiselit kastat sig huvudstupa i lejonets gap genom att offentliggöra sin allmänbildning på bästa sändningstid. Någonting jag märkt bland majoriteten av deltagarna – och som gör mig en smula upprörd – är inställningen när det kommer till sportfrågor.

— Åh jösses. Sport. Nej, det är verkligen inte mitt ämne, hö hö, skrockar i genomsnitt en tävlande per avsnitt.

Främst personer verksamma inom populärkulturen slåss som fiskmåsar kring en bit pain riche om vem som bäst kan stoltsera med sitt icke-existerande idrottsintresse.

Jag kan för mitt liv inte begripa varför.

Hur kommer det sig att det inom populärkulturen näst intill betraktas som fult att också besitta kunskaper inom sport? Vad gör den kunskapsluckan stilfull att blottlägga?

Få händelser får samma genomslagskraft ute i stugorna som svenska idrottsframgångar. Givetvis har människor olika intressen och referensramar, men jag köper inte att det är mer regel än undantag att klanka ner på sporten därav. Jag har svårt att se exempelvis en respekterad idrottare som Susanna Kallur haspla ur sig att hon minsann inte kan ett smack om musik, följt av ett brett flin och ryggdunk från stora delar av medieeliten.

Det är hög tid att börja betrakta sport på samma sätt som film, musik, och litteratur. Med respekt. Värdighet. Om inte minst för fredagsfridens skull.

Jonathan Larsson

jonathan.larsson.lju@folkbildning.net