Joacim Österstam

Besviken Clinton-anhängare i Uddevalla

Demokrat. Jeff Cabot röstade på Hillary Clinton och hissade den amerikanska flaggan på halv stång efter valförusten mot Donald J. Trump. Foto: Joacim Österstam och Yvonna Cabot

Före och efter. Jeff Cabot röstade på Hillary Clinton och hissade den amerikanska flaggan på halv stång efter valförusten mot Donald J. Trump. Foto: Joacim Österstam och Yvonne Cabot

Amerikanen Jeff Cabot, bosatt i Uddevalla, är besviken över Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet. Det är många förändringar och mycket som står på spel, menar han.

Den New Jersey-födde demokraten Jeff Cabot flyttade till Uddevalla med sin svenska fru för 27 år sedan. Han är medlem i den politiska föreningen “Democrats Abroad Western Sweden” och röstade på Hillary Clinton i presidentvalet. Han var segerviss inför valvakan och trodde att Hillary Clinton skulle vinna med ett par procentenheter. På onsdagsmorgonen är han nedstämd och menar att det var Donald Trumps vinst i vågmästarstaterna som avgjorde valet.

– Jag är besviken, säger Jeff Cabot per telefon. Det känns overkligt. Politikerföraktet var större än jag trodde. Och nu har han kongressen med sig också.

Jeff Cabot har en skolkompis som är journalist och skriver för Daily News i New York. Han skrev till Jeff Cabot och sade att han aldrig trodde att han skulle rösta på Hillary Clinton, men att han hoppades att hon skulle vinna.

– Vi lever i konstiga tider nu, skrev han till mig, säger Jeff Cabot. Du får be en bön, skrev jag tillbaka. Det har jag redan gjort, svarade kompisen från andra sidan Atlanten.

Jeff Cabot berättar att han gick och lade sig under valvakan i natt. Han fick en “sjunkande” känsla och huvudvärk när han såg att det började vända till Trumps fördel. Han vaknade i morse, satte på kaffet direkt och försökte smälta vad som hänt.

– Det är så många förändringar och så mycket som står på spel. Man vet inte vilken väg han ska ta. Den amerikanska flaggan kommer att hänga på halv stång här i Utby i dag.

Text: Joacim Österstam

joacim.jl15@edu.ljungskile.org

Trump vann presidentvalet – svensk emigrant manar till lugn och ro

Lugn. Sarah och Anders Granlund hemma i Greensboro, North Carolina, USA. Foto: Privat

Lugna. Sarah och Anders Granberg hemma i Greensboro, North Carolina, USA. Foto: Privat

Anders Granberg från Ljungskile röstade på Donald J. Trump i det amerikanska presidentvalet. Han manar till lugn och ro hemma i Sverige.

Anders Granberg är född och uppvuxen i Ljungskile. Han flyttade till Greensboro i delstaten North Carolina för tio år sedan för att jobba på Volvo Trucks North America under ett par månader.

– Klimatet och kulturen fick mig att stanna, säger han.

I dag leder han ett marknadsföringsteam på Volvo Trucks i Greensboro, är amerikansk medborgare och lever tillsammans med sin amerikanska fru Sarah och deras två “barn” – snoodleshundarna Haili Mae och Maddy Jane.

Och i år, för allra första gången, gick han till de amerikanska valurnorna för att rösta i det amerikanska presidentvalet.

Vem röstade du på?

– Donald J. Trump. Jag tror mer på en republikansk politik, än en demokratisk.

Anders Granberg menar samtidigt att Trump är en buffel som tagit tillfället i akt och utnyttjat ett dåligt politiskt ledarskap.

– Han är inte rumsren, men jag är så trött på alla politiker och löften som aldrig uppfylls. Jag hoppas att Trump kan komma in och vända upp och ner på det politiska spelet. Jag kan visserligen medge att det kanske hade varit bättre med någon annan, men nu är vi här.

"Barnen". Snoodleshundarna Haili Male och Maddy Jane. Foto: Privat

”Barn”. Snoodleshundarna Haili Mae och Maddy Jane. Foto: Privat

För Anders Granberg är jobben, sjukvården och invandringen viktiga frågor.

– Det måste skapas fler jobb och Trump har helt rätt i att många jobb försvunnit till Mexico och Kina. Och det fungerar inte att ha en sjukvård som ska betalas av staten i ett land med så många arbetslösa. Det landar på alla andras axlar att betala notan.

Vad gäller invandringen säger Anders Granberg att han inte är emot den lagliga och “dokumenterade” invandringen. Han har själv gått igenom en fyra år lång invandringsprocess och menar att USA byggdes upp av invandrare.

– Så ska det fortsätta att vara. Det jag har emot är den illegala invandringen.

Att Trump slutligen vann valet och numera kan titulera sig President of the United States of America kan inte ha undgått någon. Anders Granberg är försiktigt optimistisk.

– Det är lite overkligt måste jag säga. Man har ju faktiskt varit med om en historisk händelse. Det här att en icke-politiker blivit vald till president är ju helt … Ja, det har ju aldrig hänt förut. Sen kan man ju fråga sig om det är på gott eller ont. Det vet vi ju inte än.

Han menar att Trumps stora uppgift nu är att förena landet.

– Det är många sårade känslor. Det är många som är nervösa eller rädda för framtiden. Trump har ju varit som “a bull in a china shop”. De som röstade på Hillary tyckte ju att han var ovärdig presidentposten.

Klassiker. Oldsmobile Delta 88 Convertible, årsmodell 1969. Foto: Privat

Klassiker. Oldsmobile Delta 88 Convertible, årsmodell 1969. Foto: Privat

Anders Granberg har talat med många av sina vänner i Sverige och de har den känslan också, menar han.

– Men se hur det fungerar rent politiskt. Trump kan inte göra så mycket själv. Det är ju inte så att han har en röd knapp i sitt sovrum som han kan trycka på och skjuta iväg bomber. Han måste ha stöd bakom sig för att göra allting nu.

Hur kändes det att lägga din röst på Trump i ditt första presidentval?

– Det här har ju varit ett jätteviktigt val. USA har befunnit sig i en tuff situation under många år. Med en statsskuld som ökat för varje år. Antalet jobb som minskat. Skatter och levnadskostnader som gått upp. Något radikalt var ju tvunget att ske.

Det fanns två saker som fick Anders Granberg att rösta på Trump.

– För det första är han inte en politiker. Jag tror detta valet visat att människor är väldigt trötta på politiker som lovar och lovar, men inte håller sina löften. För det andra är han en businessman. Är det någon som kan förhandla handelsavtal och ta tillbaka jobb, så är det Trump, tror jag.

Han är inte rädd, men känner en osäkerhet.

– Absolut. Nu har han ju bara tagit det första steget och det finns många steg kvar att ta.

Trump måste ena landet och lägga fram en glasklar politik, menar Anders Granberg. Och som ledare för landet måste han visa vägen.

– Antingen blir han älskad eller hatad. Det finns inget mellanting.

Hur har stämningen varit på jobbet i dag?

– Många har sagt att de varit chockade. Tanken var ju att Hillary skulle vinna. Men under kvällen ändrade sig loppet helt. Många satt uppe väldigt sent. Bara i mitt team var det två andra som satt uppe till klockan två-tre på natten. De kunde inte sluta kolla på spektaklet.

Vad vill du hälsa hem till Sverige och Ljungskile?

– Ta det lugnt. Jag tycker inte folk ska vara oroliga. Så jag vill mana till lugn och ro.

 

Text: Joacim Österstam

joacim.jl15@edu.ljungskile.org

Ex-politiker på Gran Canaria tveksam till Trump

Hans Jonasson tycker det ska bli spännande att se om Trump är rätt man för jobbet. Foto: Privat

Hans Jonasson, Turisthotellets ägare är den tidigare kommunpolitikern som gjort sig känd för att “skratta hela vägen till banken” genom att hyra ut Turisthotellet till Hero Sverige AB. Han tjänar, enligt Bohusläningen, 150 000 kronor i månaden på hyresintäkter. Han låter hälsa från Gran Canaria att han välkomnar att Hillary Clinton inte blev vald. Och att Donald J. Trump vill utmana maktetablissemanget.

– Men jag är är extremt tveksam till om han är rätt man för jobbet. Det ska bli spännande att se, skriver Hans Jonasson i ett mejlsvar.

Text: Joacim Österstam

joacim.jl15@ljungskile.org

Knappt godkänt för skolorna i Uddevalla

Få utbildade lärare, låga löner och dåliga skolresultat placerar Uddevalla kommun på 194:e plats på Lärarförbundets årliga skolrankning. Politikerna har satsat extra pengar på skolan.
– Men det finns mycket kvar att göra, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Cecilia Sandberg (S).

Fackliga Lärarförbundets årliga rankning av landets skolor placerar Uddevalla kommun på 194:e plats av 290, vilket LN rapporterade om i måndags. Till grund för rankningen “Sveriges bästa skolkommun” ligger 13 kriterier som fackförbundet anser viktiga för att bedöma skolans arbetsförutsättningar och resultat. Det handlar bland annat om skolans resurser, lärartäthet, kompetens, arbetsmiljö och elevernas resultat.

Agneta Läckström är Lärarförbundets ordförande i Uddevalla.

Vad säger du om årets rankning (194:e plats)?

– Det är positivt att vi har kommit lite högre upp på listan än vad vi var förra året (212:e plats).

Hon berättar vidare att resultatet inte behöver betyda att Uddevalla varken blivit bättre eller sämre, utan visar bara hur Uddevalla presterat i förhållande till andra kommuner.

Rankingen utgår från 13 kriterier. Är det något särskilt du vill lyfta fram?

– Vi ligger dåligt till och har försämrat oss när det gäller antalet utbildade lärare. Och vi ligger dåligt till när det gäller resultat både i årskurs 9, efter gymnasiet och vad det gäller behörighet till högskolan. Och den enskilt viktigaste faktorn för att lyckas i skolan är att man har utbildade lärare. Det är forskningen väldigt överens om.

Varför har antalet utbildade lärare blivit färre?

– I dag finns det inte tillräckligt med utbildade lärare i Sverige. Detta är inget unikt för Uddevalla. Men det handlar ju om kommunernas förmåga att locka till sig de lärare som finns, om jag säger så. Då handlar det om att konkurrera inte minst med lön och arbetsmiljö. Och när det gäller lönen så är det en parameter där Uddevalla går bakåt. De senaste fyra, fem åren tappar vi rejält varje år.

Är du kritisk till hur kommunen hanterar de här frågorna?

– Ja, jag menar att våra styrande politiker nog behöver ta sig en funderare på hur man ska göra Uddevalla till en attraktiv arbetsgivare. Det finns anledning att reflektera över det.

Och du drar den slutsatsen utifrån rankingresultaten?

– Ja, och jag ser inget ljus i mörkret, utan jag är allvarligt oroad.

Cecilia Sandberg är S-politiker och ordförande i Uddevalla kommuns barn- och utbildningsnämnd.

– Uddevalla är en av de kommunerna som faktiskt jobbar sig uppåt i placeringarna. Vi har påbörjat en resa mot en tydlig satsning för skolan. Vi får inte glömma att de kommunala medlen och statliga satsningarna har gjort att skolan aldrig haft så mycket pengar som den har i dag.

Vad säger du om lärarnas lön och arbetsmiljö?

– Det handlar både om lön och arbetsmiljö, men kanske framför allt om arbetsmiljö.

Enligt Cacilia Sandberg har kommunstyrelsen i Uddevalla satsat extra medel för att arbeta med just arbetsmiljöfrågorna. Lärartäthet är en av de viktigaste frågorna och att minska storleken på klasserna framförallt när det gäller de yngsta eleverna. För att eleverna ska få mer tid med sin lärare och vice versa.

– Lönerna är ju något annat. Uddevalla är fortfarande en kommun som är relativt attraktiv. Vi kan erbjuda både kompetensutveckling och heltidstjänster i väldigt många fall jämfört med våra mindre kommuner häromkring, säger Cecilia Sandberg.

Text: Joacim Österstam
joacim.jl15@edu.ljungskile.org

Uddevallas skolor på 194:e plats av 290

 

Uddevalla kommuns skolor på plats 194 av 290

Uddevalla kommuns skolor på plats 194 av 290

Lärarförbundets årliga ranking av landets skolor placerar Uddevalla kommun på 194:e plats av 290. I Västra Götalands län är Mariestads skolor bäst, medan Uddevallas hamnar på plats 33 av 43. Mariestad bäst i länet

Till grund för rankningen Sveriges bästa skolkommun ligger kriterier som Lärarförbundet anser viktiga för att bedöma skolans arbetsförutsättningar och resultat.

Kriterier som ligger till grund för rankingen:

  1. Resurser till undervisningen.
  2. Utbildade lärare.
  3. Lärartäthet.
  4. Friska lärare.
  5. Lärarlöner.
  6. Kommunen som avtalspart.
  7. Andel barn i förskola.
  8. Betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i åk 9.
  9. Betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, Likvärdighetsindex.
  10. Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9.
  11. Andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till Likvärdighetsindex.
  12. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 3 år.
  13. Andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier.

Källa: Lärarförbundet

Foto:Pressbild
Text: Joacim Österstam
joacim.jl15@edu.ljungskile.org

Journalist, javisst! :-)

Joacim Österstam

Krönika: Joacim Österstam blickar ut över det svenska medielandskapet och finner en journalistik i limbo.

Giv akt! Rättning i studentledet. Fatta era pennor och block. Skriv!

  1. Jag ska återge korrekta nyheter
  2. Jag ska vara generös med bemötanden
  3. Jag ska respektera den personliga integriteten
  4. Jag ska vara varsam med bilder
  5. Jag ska höra båda sidor
  6. Jag ska vara försiktig med namn
  7. Jag ska vara objektiv och opartisk
  8. Jag ska inte engagera mig politiskt
  9. Jag ska inte uttrycka mina åsikter offentligt
  10. Jag kommer aldrig att få något arbete som journalist

Tystnad och lystring! Återsamling i åsiktskorridoren om tio minuter. Vänster om. Marsch!

Nyhetsjournalistiken och traditionella massmedier, i synnerhet dagspressen, står under cernering (fotnot 1). Fienden och hotbilderna är digitala, giriga och farligt okunniga. Ljusskygga trollpack, groteska klickmonster och muskulösa robotskribenter trampar upp nya stigar på sin väg från Mordor till Fylke. Samtidigt kämpar multikompetenta nyhetsredaktioner på mot anorexi, ständig nyhetstorka och dålig lönsamhet. De tidigare så starka pappersdrakarna kröker rygg och skälver på ruinens brant. Blickar uppgivet ner i avgrundsdjupet. Blottar sina bläcksprutande strupar. Vacklar till och faller mot sin egen tidningsdöd.

Industriell journalistik, kommersiella medieprodukter och inställsam publikanpassning håller på att urholka kvaliteten, mångfalden och den oberoende journalistiken. Internet och sociala medier har i hög grad bidragit till denna massmediala evolution. Samtidigt har väl allmänhetens förtroende till journalistkåren och etablerade massmedier aldrig varit så lågt. På nätet talar folk om förakt och hat mot så kallad PK-media. Och väljer därför andra sociala mediekanaler att förlita sig till.

Var det så här jag hade tänkt mig min framtida journalisttillvaro? Att tillverka massproducerad, återanvänd och tillrättalagd nyhetsjournalistik utan mål och mening? Nej, verkligen inte. Som blivande journalist vill jag uttrycka mig. Använda mina kunskaper och tidigare erfarenheter. Nyfiket gräva fram nya sanningar. Lära mig nytt. Utmana och ställa till svars. Förmedla till andra. Föra de tystas talan. Agera professionellt och våga vara personlig. Så tänker jag. Både subjektivt och partiskt. 😉

 

Fotnot 1: I motsats till belägring är syftet med en cernering inte att förbereda en stormning, utan bara hålla fästningen eller staden avskild från omvärlden, och låta hunger, törst eller sjukdomar framtvinga en kapitulation.