Alexander Olausson

Angeläget med Alexander och Jonathan

Alexander Olausson

PRESIDENTVAL. Alexander Olausson styr Angeläget över Atlanten. Foto: Nadia Tahir

Tisdagens första Angeläget kom att handla om presidentvalet i USA och försäljningen av Torp köpcentrum.

      Angeläget med Alexander och Jonathan

Kampen mellan Hillary Clinton och Donald Trump präglade hela tisdagen – så även Angeläget. Hör Jacob Sohlberg, postdoktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, berätta om sina tankar inför presidentkampen som avgjordes natten till tisdag.

En lokal aktualitet var försäljningen av Torp köpcentrum. Norska Thon Property genomförde köpet under tisdagen och Angeläget tog ett snack med företagets vd Hallgeir Åndal.

Trevlig lyssning!

Programledare: Alexander Olausson.
Sidekick: Jonathan Larsson.
Nyhetsuppläsare: Ayar Alarcón.

Alexander Olausson
alexander.jl15@edu.ljungskile.org

Jonathan Larsson
jonathan.jl15@edu.ljungskile.org

Radio: Teaterbussens sista show

Enligt Uddevalla kommuns barnkultursamordnare Charlotta Byberg, är det som att kliva in i en annan värld.

FANTASIVÄRLD. Enligt Uddevalla kommuns barnkultursamordnare Charlotta Byberg är det som att kliva in i en annan värld. Foto: Pressbild.

Abellis teaterbuss gör sin sista föreställning i Ljungskile den 2:e november. Sedan ska ett konstnärskollektiv ta över den.

– Det är början på en ny epok, säger en av bussens grundare Anders Olsson.

I augusti släppte Uddevalla kommun sitt barnkulturprogram för hösten. Bland musik och dans finns Abellis magiska teater som sätter upp dockteatern Den förtrollade sparven. Men samtalsämnet kring uppsättningen är inte själva föreställningen utan scenen som är inuti en buss.

– Det är som att kliva in i en annan värld, säger barnkultursamordnare Charlotta Byberg.

Hör en av Abellis grundare Anders Olsson berätta hur tanken om en teaterbuss kom till och vad som händer med den efter sista föreställningen.

      Teaterbussen

Radio: Kränkningar mot killar i ridsporten

Förberedelser. Petter Thuresson står och gör i ordning sin häst Sandrino cs för en ritt i skogen.

FÖRBEREDELSER. Petter Thuresson står och gör i ordning sin häst Sandrino cs för en ritt i skogen. Foto: Alexander Olausson

      Thuresson: Man blir stämplad som bög eller fjolla

Endast tio procent av Sveriges ryttare är män eller killar. Och de som rider får utstå kränkningar.
– Man blir lite stämplad som bög eller fjolla, säger 16-årige Petter Thuresson.

Ridsporten är den femte största sporten i Sverige. Det totala antalet ryttare i Sverige är 150.000, men bara 15.000 är män eller killar. Ett problem sporten lider av är att flera unga slutar i tidig ålder på grund av att de blir kränkta på olika sätt – främst om sexuell läggning.

– Det kan vara onödiga kommentarer om att killar som rider är bögar och jag tror inte att någon kille i 12- eller 13-års åldern klarar av att höra sådant, säger Erica Lundqvist som är verksamhetschef på Göteborgs fältrittklubb.

Petter Thuresson driver en liten gård tillsammans med sin familj i Hemsjö utanför Alingsås. Han går första året på gymnasiet och när han skulle välja specialidrott så tvekade han ett tag på att välja ridningen.

– När man vet att det finns förutfattade meningar om ridsporten så tvekade jag lite. Det är jobbigt nog att komma in i en ny klass, säger han.

En förvriden bild av ridningen är också ett problem som sporten dras med, menar Thuresson.

– Många tror att man bara skumpar runt på en häst och inser inte vilket hårt arbete det är och att det faktiskt är en av världens farligaste sporter.

Hör hela reportaget i spelaren ovan. Förutom Lundqvist och Thuresson medverkar även Nina Anyai från Göteborg och Bohusläns ridsportförbund.

Alexander Olausson
alexander.jl15@edu.ljungskile.org

Radio: Bajrovic tror på sig själv och sitt lag

MÅLSTIMM. 21-årige Admir Bajrovic har fått mer speltid och gjort tre mål på lika många matcher. Foto: Alexander Olausson

MÅLSTIM. 21-årige Admir Bajrovic har fått mer speltid och gjort tre mål på lika många matcher. Foto: Alexander Olausson

 

      Bajrovic: Jag har alltid känt att det kommer smälla

Admir Bajrovic har fått mer speltid sedan Zoran Lukic tog över Ljungskile SK. Hans tack: Tre mål på tre matcher.
– Jag har alltid känt att det kommer smälla, säger anfallaren.

För sju omgångar sedan i Superettan satt han mer eller mindre i frysboxen. Nu har det vänt för 21-årige Admir Bajrovic och han har både fått speltid och hittat nätet.

– Jag har varit avslappnad i de lägen jag har fått, säger han.

Hör ett längre inslag med Bajrovic i spelaren ovan.

Alexander Olausson
alexander.jl15@edu.ljungskile.org

Radio: Ökad träningsdos anledningen till LSK:s formtopp

VÅGAD. Zoran Lukic har ändrat på inkörda träningsmetoder sedan han kom till Ljungskile. Foto: Niklas Svensson

VÅGAD. Zoran Lukic har ändrat på inkörda träningsmetoder sedan han kom till Ljungskile. Foto: Niklas Svensson

      Lukic: Då har vi inget i Superettan att göra

Ljungskile SK har två raka segrar i Superettan. Nyckeln till framgång är den ökade mängden träning.
– Vi har komprimerat träningarna och ökat intensiteten, säger tränaren Zoran Lukic.

När snart 60-årige Lukic tog över Ljungskile var laget nästjumbo i Superettan, men med två raka segrar har laget tagit klivet upp på kvalplats. En förklaring till den senaste tidens medgång är den hårdare träning som tränarteamet lagt upp. Nu tränar man dubbla pass vissa dagar och kör dessutom mycket hårdare under träningarna.

– Vi vill att omställningen mellan träning och match inte ska vara så stor som den varit innan, säger Lukic.

Hör honom utveckla mer i klippet ovan. Lukic berättar dessutom att om klubben klarar sig kvar i Superettan och han får en fråga om att stanna, så gör han det.

Alexander Olausson
alexander.jl15@edu.ljungskile.org

Radio: Markförsäljning kan hjälpa folkhögskolans ekonomi

Förfallet. Äppelvillan är ett rivningsprojekt som står på en mark som eventuellt kommer detaljplaneras. Foto: Alexander Olausson

Förfallet. Ett rivningsprojekt som står på en mark som eventuellt kommer detaljplaneras nästa år. Foto: Alexander Olausson

      Rektorn: Skolan har mer mark än vad vi behöver

Ljungskile folkhögskola kan komma att sälja överflödig mark. Det skulle kunna hjälpa skolans ekonomi men det finns även andra värderingar som tas med i diskussionen kring om man ska sälja eller inte.
– Om kommunen säger att det finns behov av annan bebyggelse vill vi bidra till en positiv samhällsutveckling, säger Johannes Huss som är med i skolans fastighetsgrupp.

I måndags kartlade Bohusläningen hur många bostäder som kommer byggas i Ljungskile de kommande åren. När byggandet startar är ännu oklart men flera områden utreds nu av sina markägare för att se vad man kan göra med dem.

En markägare som finns med på listan är Ljungskile folkhögskola. I december förra året fick man plantillstånd och under nästa år kommer skolan troligtvis att inleda ett detaljplanarbete, det säger Johannes Huss som är tjänstledig rektor.

Hör honom utveckla skolans tankar om marken i klippet ovan.

Alexander Olausson
alexander.jl15@edu.ljungskile.org

Radio: Uddevallaförlag på Bokmässan

Foto: Niklas Maupoix/ Pressbild

Fartfyllt. Det var full fart när Bokmässan öppnade i torsdags. Foto: Niklas Maupoix/ Pressbild

      Uddevallaförlag på Bokmässan

Bokmässan har slagit upp dörrarna i Göteborg. Ett av förlagen som ställer upp är Seraf förlag från Uddevalla.

1985 hölls den första Bokmässan i Göteborg. Då hade man runt 5000 besökare, en siffra som nu har stigit till cirka 100.00

0 och som har gjort mässan till den största i norden.

I år firar yttrandefriheten 250 år och ligger också till grund för årets tema som är yttrandefrihet. Frågor som diskuteras i de olika seminarierna är Vilka utmaningar och hot står det fria ordet inför i Sverige och världen idag? Vem får delta i det offentliga samtalet? Vad kan vi lära av historien?

Mässan är också en stor mötesplats för både litteraturälskare och bokförlag. Ett av förlagen som ställer upp är Seraf förlag från Uddevalla. Caroline Hurtig är grundare av förlaget och ställer ut med sin nya bok Mirele Dangin.

– Det är en historisk fantasybok som baserar sig på bokens påhittade världs historia, säger Hurtig.

Hör Hurtig berätta mer om boken i spelaren ovan.

Alexander Olausson
alexander.jl15@edu.ljungskile.org

Radio: Kommuner slarviga med frånvarostatistik

Förvånad. Rektor Maria Kjörk är förvånad över att många kommuner slarvar med frånvarostatistik.

Förvånad. Rektor Maria Kjörk är förvånad över att många kommuner slarvar med frånvarostatistik. Foto: Alexander Olausson

      skolan-inslag-webb

I tisdags släpptes en undersökning som visade att många kommuner är dåliga på att föra frånvarostatistik. Bara drygt hälften av de undersökta kommunerna jobbar med detta. – Det förvånar mig, säger Maria Kjörk som är rektor på Linnéaskolan i Ljungskile.

I Sifos undersökning Skolans tomma stolar som släpptes i tisdags, visade det sig att drygt sju procent av alla mellan- och högstadieelever i de undersökta kommunerna missar en halv alternativt en hel skoldag i veckan. Något som Sveriges Radio var först med att rapportera. Men detta behöver inte göra skolor och föräldrar oroliga, menar Maria Kjörk som är rektor på Linnéaskolan i Ljungskile.
– Man måste titta på vad det är för typ av frånvaro. Är du sjuk en vecka och ledig en vecka på en termin så blir frånvarosnittet orättvist.

Undersökningen är gjord på två tredjedelar av landets kommuner som har skickat in sina svar anonymt. Bakgrunden till undersökningen var egentligen att kolla av hur kommunerna hanterar frånvarostatistik. Undersökningen visade att bara 54 procent samlar in och har överblick över elevernas frånvaro i skolan. Detta gör att mörkertalet kring skolkning kan vara stort. Maria Kjörk är förvånad över att kommunerna inte är noggrannare i sitt arbete.
– Vi har ett fungerande system vilket gjorde mig förvånad över att det var så få som hade koll på statistiken.

Hör ett längre inslag om Skolans tomma stolar i spelaren ovan.

Alexander Olausson
alexander.jl15@edu.ljungskile.org

Frågetecken för mediebevakningen av Aregawi

alexander

KRÖNIKA: Alexander Olausson tänker till kring mediebevakningen av Abeba Aregawis dopingfall.

Nyheten slog ner som en bomb bland de svenska medierna – friidrottaren Abeba Aregawi hade testats positivt för det otillåtna preparatet meldonium. Mediehusen tände givetvis på alla åtta. Det skrevs artiklar ur alla möjliga vinklar. Aftonbladet åkte ner till Etiopien och gjorde reportage från Aregawis träningsort. Expressen ringde upp mannen som uppfann meldonium för att få en förklaring på vad det var för någonting.

Så långt allting gott.

Men sedan fanns det också artiklar som rasade över beskedet. Expressen hörde till exempel av sig till Jenny Simpson – tvåan bakom Aregawi på 1500 meter under VM i Moskva 2013 – och frågade henne vad hon hade att säga om fallet. Givetvis så kände hon sig rånad på ett VM-guld. Svenska atleter uttryckte sig också väldigt kritiskt i olika intervjuer.

Detta är inga konstiga reaktioner – absolut inte. Men frågan man kan ställa sig är hur medierna hade vinklat frågorna. När idrottare hör ordet doping så fördömer de automatiskt – återigen inga konstigheter. Men i ovanstående intervjuer så var det fortfarande ingen som hade fått tag i Aregawi själv för en kommentar. Hade intervjupersonerna svarat på samma sätt om de hade fått veta vad vi vet i dag? Enligt Aregawi trodde hon att tabletterna var vitaminer.

Att media jagade Aregawi råder det inga tvivel om. Till och med svenska friidrottsförbundet hade svårt att få löparen att öppna sig. Men där och då, var det moraliskt rätt att publicera diverse spekulationsartiklar utan att ha hört ett ord från Aregawi? Som dessutom har språksvårigheter, vilket komplicerar betydligt med tanke på alla juridiska termer som är inblandade i ett dopingärende.

Detta är inget försvarstal över huvud taget. Hade Aregawi gått ut och mött pressen som tennisstjärnan Marija Sjarapova när hon testades positivt för meldonium, så hade gemene man känt medlidande. Ryskan bad innerligt om ursäkt och tog fullt ansvar för misstaget.

Det fanns massor Aregawi kunde gjort bättre.

Vad pressen borde tagit mer hänsyn till är hennes problem att kommunicera. Den stressen hon antagligen kände när beskedet kom lär inte varit behaglig. Och att då inte kunna försvara sig med ord efter en sådan händelse borde vara ännu obehagligare.

Så en liten känga ska skickas mot media. Man borde satt sig själva i löparens sits.