Frida Andersson

Shopping under miljövänlig vecka

Utsikt från Skansberget i centrala Uddevalla Pressbild: Maria Rasmusson

Ikväll ska Uddevallaborna lockas ut på gatorna för att shoppa loss. Det är åtminstone vad centrumutvecklingen hoppas på.

Då anordnas nämligen det som kallas nattsudd Det innebär att butiker och restauranger håller öppet längre och har en del erbjudanden. Syftet är att ge handeln en skjuts. Samtidigt pågår Naturskyddsföreningens kampanj Miljövänliga Veckan, som uppmanar folk att dra ner på konsumtionen.

 ─ Vi shoppar som om vi hade fyra jordklot, säger Jessica Andréason, projektledare för Miljövänliga Veckan.

Frida Andersson
frida.jl18@edu.ljungskile.org

Grundskolan kan bli tioårig

Utrikesminister Anna Ekström (S) vill att alla elever ska gå i grundskolan i tio år.
Pressbild: regeringen

I framtiden kan barn komma att börja i första klass, istället för i förskoleklass, vid sex års ålder. Det är ett förslag som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna ska utreda. Enligt utbildningsminister Anna Ekström (S) är det centrala att ge alla elever bättre förutsättningar att nå målen i skolan.

Anna Ekström skriver i ett mejl till Ljungskile Nyheter att syftet med reformen är att varje elev ska få mer undervisning utifrån kursplanen. En tioårig skolgång innebär mer tid att samla på sig kunskaper inför gymnasiet, något som många behöver.

─ Utifrån exempelvis resultaten i Pisa-undersökningen är det tydligt att fler elever behöver längre tid på sig än de har i dag för att nå grundskolans mål. Inte minst måste fler elever bli behöriga till gymnasieskolans nationella program, säger hon.

Förbättring för eleverna

Redan under förra mandatperioden blev förskoleklassen obligatorisk. Då infördes en Läsa-skriva-räkna-garanti för förskoleklass och lågstadiet. I praktiken får alltså eleverna tioårig undervisning i grundskolan redan nu. Exakt vad som kommer förändras behöver utredas närmare. Men Anna Ekström tror att det nya systemet kommer innebära en förbättring för barnen.

─ En fördel med att göra grundskolan tioårig är att det blir en övergång från förskola till skola – alltså att elever inte behöver börja i skolan två gånger, som det är i dag, säger hon.

Även om reformens utformning inte är helt färdigställd är syftet med den klart ─ att alla sexåringar ska undervisas av pedagoger som är experter på just sexåringars lärande och att skolan ska vara anpassad efter deras mognad.

Frida Andersson
frida.jl18@edu.ljungsklie.org

En vecka med hygien i fokus

Under veckan pågår hygienveckan inom Uddevalla kommun. Då uppmärksammar förskolor och en del andra verksamheter inom kommunen hygienen lite extra. Enligt Marianne Bengtsson, som är hygiensjuksköterska i förskolan ─ så kallad hyfssköterska ─ är det allra viktigaste att tvätta händerna.

Hyfs, satsningen på bättre hygien inom förskolan har pågått sedan 2006. Syftet är att få ner sjukfrånvaron i förskolan. Inspirationen var en liknande satsning i Danmark.

─ Det som satte igång vårt samarbete med Danska rådet för bättre hygien 2011 var egentligen erfarenheter från pandemin, svininfluensan 2009, där man såg att när väldigt många tvättade händerna noggrant såg man också en effekt i samhället, säger Marianne Bengtsson.

Handhygienen är det som står i fokus under veckan. Efter toalettbesök, innan måltid och när händerna är smutsiga är tillfällen när det är extra viktigt med handtvätt.

─ Händerna är det vi har med oss hela tiden och våra händer tar på väldigt många saker och vi vet också att vi tar oss väldigt mycket i ansiktet. Så händerna är en orsak till stor smittspridning, säger Marianne Bengtsson.

Inte så lätt som många tror

Enligt henne tror sig alla kunna tvätta händerna, men hur händerna ska tvättas på bästa sätt är inte alla medvetna om. Till exempel glömmer många högerhänta högertummen. Andra fel som många gör är att inte tvätta länge nog eller att inte torka händerna ordentligt.

─ Det låter simpelt, men för många blir det en liten aha-upplevelse ─ ”Aha, det var lite mer än att bara tvätta händerna med tvål och vatten”, säger hon.

Frida Andersson
frida.jl18@edu.ljungskile.org

Minskat matsvinn kan leda till marängsviss

Kökschefen Robert Kleszczynski har märkt en attitydförändring hos eleverna.
Bild: Frida Andersson

Under höstterminen pågår en satsning för att minska Linnéaskolans elevers matavfall. Hittills har eleverna klarat de uppsatta målen och det märks redan en attitydförändring hos eleverna.

─ Vi märkte under våren att det slängdes mycket mat fast vi portionerade. Därmed var oron ganska stor när de dessutom skulle ta mat själva att de inte skulle ta ansvaret för att ta så mycket som man äter upp, säger Robert Kleszczynski. Han är kökschef för Ljungskile folkhögskolas matsal där Linnéaskolans elever äter lunch.

Att matavfallet vägs är inget nytt, men tidigare har siffrorna inte visats utåt. Det har de däremot gjort de senaste veckorna. Syftet är att minska matsvinnet.

Målet är att eleverna inte ska slänga mer än 138 kilo under september.
Bild: Frida Andersson

Belöning utlovas

Som en morot för att få eleverna att ta det ansvaret lockar matsalen med dessert en gång i månaden. Varje vecka sätts ett mål upp för hur mycket mat som får hamna i avfallsbehållarna. Och än så länge har det gått bra. Målet för september månad är att eleverna inte ska slänga mer än 138 kilo. Delmålet för den första veckan satt till 35 kilo, men slutvikten landade på 32,5 kilo. Den andra veckan gick det ännu bättre. Enligt Robert Kleszczynski sporrar eleverna varandra att äta upp maten de har tagit till sig, inte minst för att de ska få desserten.

─ Är det någon som står i kön och har mycket mat på tallriken, så får de direkt kompisarna på sig. Det är väldigt positivt att se, säger han.

Satsningen är inte unik i sitt slag. I Göteborg har vissa skolor börjat ha någon ur personalen placerad där matresterna slängs. Detta har minskat matsvinnet med 40 till 50 procent. En liknande modell kan bli aktuell i matsalen på Ljungskile folkhögskola.

─ Det är någonting vi också ska göra här. Inte varje dag, men då och då, säger Robert Kleszczynski.

Så kan Linnéaskolans elever räkna med marängsviss i slutet av månaden?

─ Ja, det ser väldigt ljust ut, kan jag säga, säger Robert Kleszczynski.

Frida Andersson
frida.jl18@edu.ljungskile.org

Kvinnokonst utanför ramarna

Konstnären Anna Fors använder sig av karaktären Majbritt i många av sina verk.
Bild: Frida Andersson

Just nu pågår en utställning i biblioteket på Ljungskile folkhögskola. Där visas en serie teckningar föreställande en kvinna i vanliga och ovanliga situationer. Konstnären Anna Fors ser den kvinnan som ett slags livvakt och livscoach.

Det hela började med en utmaning som några konstskoleelever i Umeå drog igång. Den gick ut på att varje dag rita en teckning på ett specifikt tema och lägga ut den på Instagram. Utmaningen, som kallades Rituari, fick Anna Fors att ta upp tecknandet igen.

─ Det har hjälpt mig supermycket att komma igång med tecknandet, säger hon.

Teckningslusten blev så stark att hon fortsatte även efter att utmaningen var över. Hon började ge sig själv uppgifter, till exempel att rita teckningar inspirerade av schlagerlåtar. Det var då Majbritt kom till. På den första bilden satt hon vid en spelapparat. Inspirationen var Martin Stenmarks låt Las Vegas. På en annan bild, inspirerad av Carolas Fångad av en stormvind, dammsuger hon ─ i naket tillstånd. Detta fångar enligt Anna Fors essensen av den fiktiva musan.

─ Majbritt är helt oförutsägbar. Hon är hela tiden på gränsen, säger hon.

Bilderna ifrågasätter kvinnorollen och vad kvinnor enligt normerna får lov att göra.

─ Hon är ju en knubbig medelålders tant och hon gör sådant som en knubbig medelålders tant inte får göra, säger Anna Fors.

På så vis vill Anna Fors förmedla ett politiskt budskap. Hon beskriver sig själv som feminist och vill att dagens strukturer ska förändras. Om det är möjligt att åstadkomma förändring genom konst, är hon inte säker på.

─ Kanske i det lilla, att man kan så små frön, att man inte alltid måste hålla sig inom ramarna, säger hon.

Konstnären blev inbjuden att ställa ut av en av folkhögskolans rektorer, Nanna Nilsson, och nu hänger ett urval av Majbritt-teckningarna i biblioteket.

Frida Andersson
frida.jl18@edu.ljungskile.org

Dags att nominera till Uddevallas kulturpris

Bland tidigare pristagare finns Ljungskileprofilerna Ellen Mattson och Stefan Edman.
Bild: Frida Andersson

Nu har Uddevallas musiker, konstnärer och författare chansen till klirr i kassan. Även för unga ledare finns det möjlighet att få stipendium. Fram tills 30 september går det att nominera kandidater till Uddevalla kommuns kulturpris, kulturstipendium och ungdomsledarstipendium.

Kulturpristagaren ska bo inom eller ha anknytning till Uddevalla kommun och ha gjort insatser för kommunens kulturliv under en lång tid. Kulturstipendiet delas ut till aspirerande konstnärer och stipendiaterna utnämns av kultur- och fritidsnämnden. Ungdomsledarstipendiet delas, som namnet antyder, ut till unga ledare.

Förra årets pristagare var Gunilla Karlsson, som har ett stort engagemang i Bokenäs Hembygdsförening. Hon tilldelades 10 000 kronor med motiveringen:

”För en betydande kulturgärning med hembygden i fokus. Hon har med stor entusiasm,
på många sätt och under lång tid verkat för ett levande Bokenäs genom att förmedla
upplevelser och traditioner till unga som gamla.”

Priset har delats ut sedan 1992. Exempel på Ljungskileprofiler som har fått det är Ellen Mattson och Stefan Edman, som båda har fått det för sina författargärningar, den sistnämnde även för sitt engagemang för hembygden och miljön. Priset och stipendierna delas ut i samband med en julkonsert den 12 december.

Frida Andersson
frida.jl18@edu.ljungskile.org

Livräddning ─ viktig kunskap i ung ålder

Livbojen är en viktig del av livräddningsarbetet Bild: Frida Andersson

De flesta ungdomar kan simma. Men alla vet inte hur de ska göra för att hjälpa en medvetslös ur vattnet eller bogsera någon i en livboj. För att förbättra situationen krävs undervisning, till exempel via simskolor som den som hölls i Ljungskile i somras.

När höstrusket smyger sig på är kanske sol och bad inte det första de flesta tänker på. Men för bara en dryg månad sedan var det simskoleavslutning i Ljungskile. Då deltog Svenska Livräddningssällskapet och visade upp flytvästar och hur livräddning går till från både land och boj.

En undersökning från Sifo Kantar visar att mindre än var fjärde person mellan 12 och 17 år tror att de skulle kunna rädda en medvetslös ur vattnet. Det är enligt Johanna Adolfson på Svenska Livräddningssällskapet en skrämmande utveckling. Hon tror att lösningen på problemet ligger i undervisning och information och att det är en bra idé att börja tidigt, gärna redan vid sex års ålder.

Sommarens simskola i kallbadhuset i Ljungskile hölls mellan 17 och 31 juli och målgruppen var barn och ungdomar mellan 6 och 15 år.

─ Barn är ju smarta. Ju tidigare man börjar, desto mer naturligt blir det att hjälpa till, säger hon.

Alkohol bov i dramat

Johanna Adolfson tror att många tror sig vara skickligare simmare än de är. Hon trycker på vikten av att folk tänker på sjösäkerheten, till exempel genom att inte bada ensam. Dessutom bör alla som ger sig ut på sjön bära flytväst och hålla sig ifrån alkohol.

─ Alkohol tar bort lite av vettet, säger hon.

Alkohol kan vara en bov i dramat, men även mobiltelefoner kan ställa till problem i samband med olyckor. Johanna Adolfson ställer sig kritisk till att vissa snarare använder mobiltelefonen till att dokumentera än till att ringa räddningstjänsten.

─ Mobiltelefoner är till för att tillkalla hjälp, säger hon.

Sjösäkerhet är alltså a och o, men om olyckan ändå skulle vara framme har hon ett viktigt råd till den som har möjlighet att ingripa.

─ Var lugn. Det är bättre att tänka på hur man ska göra än att hausa upp sig. Ta ett djupt andetag, säger hon.

Frida Andersson
frida.jl18@edu.ljungskile.org